Mänskliga rättigheter på Länsstyrelsen Skåne Introduktionsutbildning 20 oktober 2015 Jag heter och arbetar (30 sek) Jämställdhet på Länsstyrelsen Skåne Introduktionsutbildning 20 oktober 2015 Sara Lhådö, Särskild sakkunnig i jämställdhet

(Artikel 1 i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna) Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. (Artikel 1 i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna) Det här är första artikeln i FNs allmänna förklaring om de Mänskliga rättigheterna, här försöker man sammanfatta den norm som de mänskliga rättigheterna syftar till att förverkliga. (30 sek)

Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966) (1,5 min) Kort introduktion till var MR kommer ifrån – mycket av det här känner ni nog igen. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs i det helt nybildade FN den 10 december 1948. Förklaringen utgör grunden för arbetet med att skydda de mänskliga rättigheterna Förklaringen/deklarationen talar om varför människor har rättigheter- den norm eller värde som mänskliga rättigheter syftar till att förverkliga Eleanor Roosevelt, ledde kommissionen förklarade deklarationen med att ”MR är ett mål och ett medel för människor världen över.” MR som globalt normsystem ger alltså individen rätt att göra anspråk gentemot den offentliga makten. I deklarationen finns då en rad olika friheter och rättigheter, som man brukar dela upp i politiska och sociala rättigheter. Politiska är saker som likhet inför lagen, rösträtt åsiktsfrihet, religionsfrihet. Sociala exempelvis rätt till arbete, bostad, utbildning, hälsa men också rätten till betald semester... Vad som också förklaras i deklarationen är att alla de här rättigheterna och friheterna förutsätter en fungerande samhällsordning och internationellt samarbete. Deklarationen är inte juridiskt bindande, rättigheterna och friheterna blev som vi alla är väl medvetna om inte lag när de antogs i FN. En stat som ratificerat MR-konvention ska arbeta för att skydda, respektera och tillgodose rättigheterna. Allmänna deklarationen är basen, utifrån den har en rad konventioner arbetats fram och ratificerats, skrivits på av stater. Exempel ekosoc, civpol, kvinnokonventionen och barnkonventionen. Innebär att staten tar på sig att respektera, skydda och förverkliga rättigheter. Stater utsätts för granskning av FNs kommittéer Ickediskriminering som princip finns med i alla konventioner. – Exempel på kritik som Sverige fått och som lett till ny lag - diskrimineringslagen 2008 särskild myndighet DO – förebyggande, tillsyn, utreder, domstol dömer. Sverige har ratificerat de grundläggande konventionerna om mänskliga rättigheter Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (1965) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966) Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (1979) Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1984) Konventionen om barnets rättigheter (1989) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006) Olika konventioner definierar/vidareutvecklar rättigheterna som anges i förklaringen Konventioner som ratificeras av enskilda medlemsstater blir juridiskt bindande. Eleanor Roosevelt med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna som antogs av FN 1948. Eleanor Roosevelt ledde kommissionen som tog fram den.

VÅRA UTGÅNGSPUNKTER RÄTTIGHETS- INNEHAVARE ANSVARS- BÄRARE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (1,5 min) Mänskliga rättigheter handlar alltså om offentlighetens och individens maktförhållande. Vi är staten – vi ska alltså, tillsammans med alla andra aktörer göra verklighet av konventionerna. Regeringens mål – full respekt för MR. Det här gör vi, genom våra uppdrag och genom att och det här finns i vår instruktion, vilket vi kommer till strax och i vår värdegrund som ni gick igenom tidigare idag. Vad vi vill illustrera med den här bilden är lite hur vi behöver tänka för att upprätthålla det här maktförhållandet som är basen i MR. Dels behöver vi förhålla oss till vem är egentligen ansvarsbärare – det här är vi men det är också alla andra statliga, regionala och kommunala aktörer. Samlade besked, samverkan och stöd till andra aktörer är exempel på vårt arbete för att bygga den samhällsordnings som är förutsatts för rättigheter. Exempel flyktingmottagande - kommunal samverkan. Vem är individen? Handlar dels om att förebygga diskriminering och uppfylla allas rätt till delaktighet. Det här är en fråga vi måste ställa oss när vårt jobb riktar sig mot enskilda individer vem är det som besöker våra nationalparker och kulturminnen (vems kulturminnen?) hur kan vi arbeta för att nå ut till fler? I planprocesser och risk- och sårbarhetsanalyser, för vem gör vi dem. Vem besöker vår hemsida hittar hen informationen? Många av oss jobbar ju mest gentemot kommuner, företag, andra myndigheter, regionen osv. Handlar dels om att ha i åtanke vilka indirekta konsekvenser de beslut man fattar får för människan (som är vem, barn, kvinna, man, språk, funktion?). (också människor som arbetar i kommuner och på företag – tillgänglighet). Exempel i planprocesser och i risk- och sårbarhetsanalyser. Ytterligare en aspekt är vårt ansvar som statlig aktör att informera om rättigheter – för att just upprätthålla den maktbalansen och se till att individen har kapacitet att hävda sin rätt. Ex förstå motivering av ett beslut. Definieras i tillämpliga konventioner Situationen, och behoven tolkas med stöd av rapporter från granskningsorgan, berörda målgrupper med mera, Rättighetsinnehavare Alla individer. Rättigheter som en födslorätt, universella Fokus på de grupper och individer som inte åtnjuter rättigheterna Ansvarsbärare Organisationer med offentlig maktutövning enligt lag Specifika och generella ansvarsområden (ex. utbildning/icke-diskriminering) Strategier för förändring Stärka ansvarsbärares förmåga att upprätthålla mänskliga rättigheter Stödja rättighetsinnehavares förmåga att utöva, utkräva, bibehålla sina rättigheter

funktionshinder, sexuell läggning eller ålder”. VI SKA: Ta särskild hänsyn till barnets bästa Verka för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Integrera de mänskliga rättigheterna - särskilt skyddet mot diskriminering (1 min) Som vi precis sa finns detta utskrivet i vår länsstyrelseinstuktion Enligt gällande länsstyrelseinstruktion ska vi… vid beslut och andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och därvid ta särskild hänsyn till barnets bästa (§ 5 p. 3). vid samråd, beslut och andra åtgärder verka för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning (§ 5 p. 4). integrera de mänskliga rättigheterna i verksamheten genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering (§ 5 p. 5). Enligt regleringsbrevet ska … länsstyrelserna redovisa hur Sveriges rättsliga åtaganden om icke-diskriminering och mänskliga rättigheter belyses, analyseras och beaktas i den egna verksamheten i enlighet med länsstyrelseinstruktion - samt bedöma resultatet av detta arbete. Redogörelsen ska innehålla information om bl.a. hur länsstyrelserna samarbetat med andra berörda myndigheter samt vilka åtgärder som har vidtagits för att stödja kommunernas arbete med dessa frågor […] (RB 83). För att det här ska bli ett systematiskt arbete, perspektiv som vi integrerar i vår verksamhet, nästa bild. Diskrimineringslagen (2009) Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder”. Diskrimineringslagen skyddar mot diskriminering på: Jobbet, i skolan, på högskolan, i affären och när du köper eller hyr bostad Skyddet gäller också inom en rad andra viktiga samhällsområden, t.ex. hälso- och sjukvård, socialtjänst och socialförsäkringssystemet Diskrimineringsgrunderna Kön: kvinna eller man. Om någon tänker ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas det också av diskrimineringsgrunden. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som man eller kvinna eller genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Ej specifika sexuella beteenden. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla har en etnisk tillhörighet som man själv definierar. Ursprungsbefolkningarna i Sverige ingår i begreppet, dvs romer, judar, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Religion: Definition saknas i lagen men med religion menas exempelvis islam, judendom, kristendom eller hinduism som religion. Annan trosuppfattning: Samband med religiös åskådning; buddism, ateism eller agnosticism. Funktionshinder: är de hinder i omgivningen som begränsar möjligheterna för en person med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning är en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Ålder: diskrimineringsgrunden omfattar alla, unga såväl som gamla. Alla har en ålder. Vad är diskriminering? En person blir sämre behandlad och det har samband med till exempel etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Någon missgynnas genom bestämmelser eller villkor som verkar neutrala och det har samband med till exempel funktionshinder eller ålder. En person utsätts för trakasserier som kan kopplas till att hon till exempel är kvinna eller transexuell. Någon utsätts för repressalier på grund av sin anmälan.

SÅ GÖR VI Ett rättighetsbaserat arbetssätt – definition Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och internationella konventioner om mänskliga rättigheter Nationellt mål Länsstyrelsens uppdrag Länsstyrelsens interna och externa verksamhet Mål och prestationer i avdelnings- och enhetsplaner Uppföljning – tertialuppföljningar och årsredovisning (1,5 min) Internationella åtagande om mänskliga rättigheter - Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och internationella konventioner om mänskliga rättigheter Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (1965) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966) Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, Kvinnokonventionen (1979) Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (1984) Konventionen om barnets rättigheter (1989) Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006) Nationellt mål Full respekt för svenska åtaganden för de mänskliga rättigheterna Regeringen har främsta ansvaret för att rättigheterna omsätts i praktiska åtgärderoch att de inte kränks Länsstyrelsens uppdrag Länsstyrelsen ska integrera de mänskliga rättigheterna i sin verksamhet genom att belysa, analysera och beakta rättigheterna i den egna verksamheten, särskilt skyddet mot diskriminering. Länsstyrelsen ansvarar för att förverkliga rättigheterna i verksamheten genom att respektera, skydda och tillgodose rättigheterna Länsstyrelsens interna och externa verksamhet Länsstyrelsen verkställer uppgiften att integrera åtagandena i sin verksamhet och främja målet gentemot andra aktörer. Insatser/aktiviteter i vermksamheten Arbetsgivare (arbetsförhållanden, rekrytering, lön) Verksamhetsutövare (rätten till bostad, hälsa, diskriminering, tillgänglighet, skydd mot våld, integritet, enskildas rättssäkerhet etc.) Mål och prestationer i avdelnings- och enhetsplaner Avdelningen för verksamhetsstöd Förvaltningsavdelningen Samhällsbyggnadsavdelningen Landsbygdsavdelningen Miljöavdelningen Kommunikation Uppföljning – tertialuppföljningar och årsredovisning Ett rättighetsbaserat arbetssätt – definition   För länsstyrelserna innebär ett rättighetsbaserat arbetssätt att: De mänskliga rättigheterna är en uttrycklig och styrande referensram för all verksamhet, Arbetsrutiner, beslut och andra insatser ska, inom ramarna för relevanta uppdragsbeskrivningar och verksamhetsmål, tillvarata möjligheter att stärka genomslagskraften och avhjälpa tillkortakommanden av svenska åtaganden. Med stöd i länsstyrelseinstruktionen tar myndigheterna särskilt sikte på svenska åtaganden gällande: Diskrimineringsförbudet, Jämställdhet, Barnrättsperspektivet, Tillgänglighetsfrågor, och Minoriteters ställning, Prioriteringar och målkonflikter avgörs med vägledning av berörda rättighetsinnehavares synpunkter och levnadsvillkor. Arbetet utvärderas genom att bedöma genomförda insatsers samband, direkt eller indirekt, med iakttagna förbättringar i villkoren att utöva eller tillvarata de mänskliga rättigheterna, särskilt avseende utsatta, marginaliserade eller missgynnade grupper. Genomförande av ett rättighetsperspektiv – tala rättigheter (rättighetsterminologi), etablera och upprätthålla rutiner, rättighetsanalyser i beslutsprocessen, synliggöra LST arbetsgivaransvar och innebörden ur ett ickediskrimineringsperspektiv (rekryteringsrutiner, mångfald), synliggöra LST ansvar i alla verksamheter, ta fram rutiner för att hantera MR-kränkningar (hur agerar LST, beredskap för detta), ta fram eget undervisningsmaterial.

SÅ ARBETAR VI INTERNT System integrering av MR/barn-perspektivet Handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2015 EXTERNT Barnrättsforum FN-dagen mot rasism och främlingsfientlighet Nationella minoriteter i Skåne LONA LST GEMENSAMT Uppstart nationellt MR-nätverk (1,5 min) Internt System för att arbeta in MR/barn-perspektivet i verksamheten (föregående bild) MRBA från planering, genomförande och uppföljning – Praktiskt tillvägagångssätt – Kartläggning - Vilka mänskliga rättigheter berörs inom Länsstyrelsens verksamhet, vilka av LST ansvarsområden ska ha koppling till MR, vilka områden har redan koppling på ett tillfredställande vis, vilka saknar koppling, vilka individer/grupper berörs, hur ser kunskapsnivån ut bland berörd personal MR-utbildning – (1) Höja kunskapsnivån om mänskliga rättigheter, (2) Öka kunskapen om vad ett rättighetsperspektiv är och hur det kan omsättas i praktiken Handlingsplan – (hur, vad, när och av vem/vilka?) Vi utgår från LST besluts- och planeringsprocesser samt organisationsstruktur, fastställa utvärderingsbara mål, tala om vem som har ansvar för vad Genomförande – tala rättigheter (rättighetsterminologi), etablera och upprätthålla rutiner, rättighetsanalyser i beslutsprocessen, synliggöra LST arbetsgivaransvar och innebörden ur ett ickediskrimineringsperspektiv (rekryteringsrutiner, mångfald), synliggöra LST ansvar i alla verksamheter, ta fram rutiner för att hantera MR-kränkningar (hur agerar LST, beredskap för detta), ta fram eget undervisningsmaterial. Utvärdering – måluppfyllelse och arbetsprocesser, rutiner för granskning av hur vi lever upp till förverkligandet av rättigheter, återrapportering med rättighetsindikatorer, utvärderingar med rättighetsperspektiv, MR-bokslut/ÅR (vilka beslut har fattats, hur och vilka rättigheter har beaktats och vilka har haft inflytande) Handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2015 – både i vår verksamhet och på vår arbetsplats. Policy Genom vår policy sätts riktlinjer för vårt arbete med lika rättigheter och möjligheter Myndighetens ansvar, förhållningssätt och ställningstagande till frågor som rör lika rättigheter och möjligheter tydliggörs Handlingsplan Handlingsplanen som är treårig berör Länsstyrelsens interna organisation och den verksamhet vi bedriver. Planen utgår från Länsstyrelsens policy för lika rättigheter och möjligheter, diskrimineringslagstiftningen, länsstyrelseinstruktionen, regleringsbrevet samt nationella handlingsplaner och strategier på området. Planen innehåller inriktningsmål som beskriver vad vi önskar uppnå inom områdena ledning- och styrning, lönesättning, arbetsmiljö, tillgänglighet, kommunikation/information och verksamhetsintegrering på enhets- och avdelningsnivå. Insatserna som rör aktiva åtgärder och integrering av mänskliga rättigheter i verksamheten utgör en beskrivning av hur vi önskar uppnå inriktningsmålen. Samtliga insatser i planen återfinns som prestationer i avdelnings- eller enhetsplanerna för 2013. Planen justeras årligen utifrån avdelnings- eller enhetsplanernas innehåll. Enligt diskrimineringslagen krävs en skriftlig plan för arbetet med diskrimineringsgrunden kön, kallad ”jämställdhetsplan” i lagen. Enligt lagen ska en jämställdhetsplan upprättas skriftligen vart tredje år för arbetsplatser med 25 eller fler anställda. Lagen kräver också en redovisning av åtgärder kopplade till etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. DO förespråkar en skriftlig ”plan för lika rättigheter och möjligheter” som täcker samtliga dessa grunder. Planen ska innehålla en översikt av arbetsgivarens arbete med jämställdhet mellan kvinnor och män inom områdena arbetsförhållanden, rekrytering och löner. Jämställdhetsplanen kan ingå i den skriftliga plan för lika rättigheter och möjligheter som DO förordar. På Länsstyrelsen har vi valt att ta fram en handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter som täcker samtliga diskrimineringsgrunder. I planen ingår även en jämställdhetsplan. Exempel på insatser – Aktiva åtgärder (arbetsförhållanden, rekrytering, löner) Introduktionsutbildning Utbildning för chefer i kompetensbaserad rekrytering Lönekartläggning Medarbetarundersökning Social hållbarhet/Personal/kommunikation kan vid behov genomföra utbildningar kring bemötande Utbildning i diskrimineringslagen (2016) Exempel på insatser – Verksamhetsintegrering (alla avdelningar) Fördjupade seminarier/workshops kring praktisk tillämpning av ett rättighetsbaserat arbetssätt Bemötandeutbildningar Klarspråk Externt Barnrättsforum FN-dagen mot rasism och främlingsfientlighet Nationella minoriteter i Skåne LONA LST Gemensamt Uppstart nationellt MR-nätverk

NATIONELLA MINORITETER Länsstyrelserna ska följa upp, analysera och redovisa hur lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk implementerats i myndighetens interna och externa insatser. Redovisningen ska ske utifrån minoritetspolitikens tre delmål. (1,5 min) Ett exempel på hur hela MR-systemet utvecklas är hur rättigheter för minoritetsgrupper säkerställs i konventioner. Konventioner som ligger till grund för minoritetspolitiken - Den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. (1992) - Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (1995) Sverige ratificerade ramkonventionen år 2000 och en minoritetspolitik antogs av riksdagen Samtidigt erkändes romer, samer(urfolk), sverigefinnar, tornedalingar och judar som nationella minoriteter Att just de här minoriteterna blev utsedda till nationella minoriteter beror på att de är folkgrupper som skiljer sig från majoritetsbefolkningen, har en uttalad samhörighet, egen identitet och har funnits i landet i hundratals år, för samernas del handlar det om tusentals år. Upprättelse – utsatta för förtryck, förföljelser och assimileringspolitik. Att tillhöra en minoritet bygger på självidentifikation – förbjudet att registrera. 2010 kom Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (Inte integrationspolitik, utgår från rättigheter och inte behov) Tre delmål – stärka egenmakt och inflytande, motverka diskriminering och utsatthet samt att främja bevarandet och revitalisera minoritetsspråk. - Grundskydd som gäller i hela landet för alla nationella minoriteter – innebär att förvaltningsmyndigheter ska informera minoriteterna om deras rättigheter. Särskilt ansvar att skydda och främja språken. - Förstärkt skydd för samiska, finska och meänkieli inom förvaltningsområden Ge nationella minoriteter inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter. Enligt gällande regleringsbrev ska… Länsstyrelserna följa upp, analysera och redovisa hur lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk implementerats i myndighetens interna och externa insatser. Redovisningen ska ske utifrån minoritetspolitikens tre delmål.

FINSKT FÖRVALTNINGSOMRÅDE VI SKA Ha beredskap att ge service på finska Ex. information på webben, muntlig och skriftlig kommunikation kring ärendehandläggning och översättning av beslut) Länsstyrelsen kommer att ta fram en intern handlingsplan, genomföra informationsinsatser och inventera språkkompetens. (1,5 min) Malmö och Trelleborg ingår i det finska förvaltningsområdet och därmed är även Länsstyrelsen Skåne ansluten Finskt förvaltningsområde- särskilda rättigheter för finsktalande (förstärkt skydd i lagen) Enskilda har rätt att använda finska i sina skriftliga och muntliga kontakter med alla myndigheter inom området, dvs även Länsstyrelsen Skåne. Myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på språket och på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering. Denna rätt har enskilda även utanför ett förvaltningsområde om det finns tillgång till personal som behärskar språken Myndigheter ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i språket Myndigheter (kommuner) ska kunna erbjuda förskola och äldreomsorg helt eller delvis på språken Länsstyrelsen måste ha en beredskap att ge service på finska (Ex. information på webben, muntlig och skriftlig kommunikation kring ärendehandläggning och översättning av beslut) Länsstyrelsen kommer att ta fram en intern handlingsplan, genomföra informationsinsatser och inventera språkkompetens