Källkritik & vetenskaplig hederlighet Föreläsning 2016-09-26 Linköpings universitetsbibliotek Peter Igelström

Källkritik och vetenskaplig hederlighet 17 September 2018 Vad är källkritik? ”Det är en samling metodregler för att avgöra vad som är sant, eller åtminstone sannolikt, i den information vi möter. Källkritik är ingen kungsväg till sanningen, men den är ett bra sätt att bedöma tillförlitligheten i olika slags information.”* *Torsten Thurén & George Strachel, Källa: internet: att bedöma information utifrån källkritiska principer (Malmö: Gleerup, 2011), s. 7. Metod för att värdera källor. Källkritiken har sitt ursprung inom historieforskningen, men tillämpas idag i många olika sammanhang, inte minst inom journalistiken.

Källkritiska principer Källkritik och vetenskaplig hederlighet 17 September 2018 Källkritiska principer Äkthet Tendens Beroende Tid

Tendens Intresse i ”målet”, tendentiös/syfte? Fakta, förklaringar, åsikter Objektivitet? Mottendens? Tendens: Grundregeln är att vara misstänksam och cynisk! Vem har intresse i målet? Olika typer av information – fakta. Låter bestickande, men lägger man fram alla fakta? Två eller flera dokument med olika tendens kan ge en heltäckande bild. Öppet ställningstagande att föredra! Halvsanningar kan vara mycket svårare att hantera. Medger man någonting till sin egen nackdel stärker det trovärdigheten.

Beroende Primär, sekundär, tertiär … vandringssägen Horisontellt beroende Oberoende källor Beroende: Grundregeln är att försöka hitta en primärkälla! Vandringssägner har tappat all kontakt med ursprunget. Risken för ”rundgång” större än någonsin. Re-tweets, bloggar, webbsidor. Går ursprungskällan att spåra? ”En forskningsstudie visar att..”. Är resultaten rätt tolkade och återgivna? Saknas nyansering? Jfr Thuréns undersökning av i vilka länder man är lyckligast (s. 80).

Beroende Primär, sekundär, tertiär … vandringssägen Horisontellt beroende Oberoende källor Beroende: Man brukar också prata om horisontellt beroende – Narrativ smitta – omedvetet beroende genom att ta del av historier, texter, bilder; Rädsla, tvång, anpassning – exempel kan vara att man ”i chefens närvaro” formulerar sig annorlunda än med sina kollegor; Konventioner ”normativt beroende” – exempel kan vara diplomatiska fraser som ”öppenhjärtiga diskussioner”, då man vet att man haft helt olika åsikter; Auktoritet/suggestion – exempel kan vara ”trollkonstnären” som suggererar sanning trots att man vet att han för oss bakom ljuset )

Beroende Primär, sekundär, tertiär … vandringssägen Horisontellt beroende Oberoende källor Beroende: Om flera oberoende källor säger samma sak blir deras information mer tillförlitlig! Exemplet är vittnen som inte kommunicerat med varandra men som vid förhör säger samma sak. Detta styrker deras berättelser. När det gäller skriftliga källor är det svårare att bestämma om de är oberoende av varandra, men indicier kan vara: Samma referenser? Källor som använder olika/samma referenser, tabeller, sifferuppgifter, formuleringar, etc? Hur lika är källorna i sina detaljer?

Tid ● Så nära tidssamband som möjligt men… ● Ibland är uppgifterna mer säkra efter att en viss tid förflutit ● All information blir inte gammal Glömska, dokument försvinner eller förstörs. Men till exempel siffror över antalet offer vid en naturkatastrof eller ett terrordåd är i regel uppgifter som blir mer trovärdiga efter hand.

Några ytterligare punkter… Kvarlevor resp berättelser Skelettdelar, fingeravtryck – vittnesmål, gamla skrifter Även t ex skriftliga källor är kvarlevor, vilken aspekt väljer man? Innebörder Tolkning och förståelse krävs, inte bara fakta Sannolikheter Osannolik är inte detsamma som omöjlig Följer källkritiska regler för trovärdighet, men…? Gamla skrifter som berättelser – vad beskriver dom? Jag vill läsa dem för att ta reda på något som hänt. Gamla skrifter som kvarlevor – vad ger de uttryck för? Metainformation, politisk inriktning, vem skrev i tidningen, vad ansågs som viktigt?

Några ytterligare punkter… Kvarlevor resp berättelser Skelettdelar, fingeravtryck – vittnesmål, gamla skrifter Även t ex skriftliga källor är kvarlevor, vilken aspekt väljer man? Innebörder Tolkning och förståelse krävs, inte bara fakta Sannolikheter Osannolik är inte detsamma som omöjlig Följer källkritiska regler för trovärdighet, men…? Innebörder: för att rätt förstå ett främmande område, ämne, måste man ha en förståelse för det, en inlevelseförmåga, t ex ”antropologen” som möter en ny kultur. Detta gränsar till andra vetenskapsområden…

Några ytterligare punkter… Kvarlevor resp berättelser Skelettdelar, fingeravtryck – vittnesmål, gamla skrifter Även t ex skriftliga källor är kvarlevor, vilken aspekt väljer man? Innebörder Tolkning och förståelse krävs, inte bara fakta Sannolikheter Osannolik är inte detsamma som omöjlig Följer källkritiska regler för trovärdighet, men…? Sannolikheter: Vetenskaplig kunskap kan förändras! ”Nära döden-upplevelser”- iakttagelserna är alla primärkällor, möjligen oberoende av varandra, möjligen ingen tendens, liknar varandra, aktuella – men är de sannolika? Häxprocesser under 1600-talet: många oberoende vittnesmål, stor samstämmighet…

Auktoritet Vem/vilken är författaren/organisationen? ”It seems hard to sneak a look at God’s cards. But that He plays dice and uses ‘telepathic’ methods. . . is something that I cannot believe for a single moment.” (Einstein citerad i Bryson, B. (2003). A Short History Of Nearly Everything. London: Doubleday) Auktoritet: beror av vem som säger det man tar del av och också på i vilket sammanhang uttalandet sker. Ta reda på så mycket du kan om författarna! ”Kompetenskriteriet”: ”Man ska inte tro på några auktoriteter, utan allt ska granskas, strängt och förutsättningslöst” (s. 129). Auktoriteter dock svåra att klara sig utan.

Val av källa Olika typer av källor har olika karaktär, men behöver inte vara ”sämre” eller ”bättre”. Det viktigaste är att man väljer den bästa källan för sitt syfte. Är det peer-review-granskade tidskriften alltid den bästa källan? Har genomgått en granskningsprocess som ska säkerställa dess trovärdighet, men det finns naturligtvis fuskande forskare som slipper genom nätet. Mer etablerad kunskap i ett översiktsverk?

Och hur är det med… …mångfald? ”Wisdom of the crowd” ”Alla vet något om något” …contribute, tag, recommend, relate, rank…

Fokusskifte Förut filtrerades informationen före publicering Författare Läsare Nu kan information publiceras först och måste filtreras i efterhand Kraven på och behovet av källkritik är högre än någonsin!!!

Vetenskaplig hederlighet Källkritik och vetenskaplig hederlighet 17 September 2018 Vetenskaplig hederlighet

Vetenskaplig hederlighet Källkritik och vetenskaplig hederlighet 17 September 2018 Vetenskaplig hederlighet Varför refererar man? Krav på att idéers ursprung erkänns Ett nät av idéer byggs upp inom vetenskapen Stärker argumentation och visar på influenser Sprider information

Vetenskaplig hederlighet Källkritik och vetenskaplig hederlighet 17 September 2018 Vetenskaplig hederlighet När refererar man? När man citerar, sammanfattar, parafraserar Diskussion av idéer, teorier och metoder Källor till tabeller, diagram, bilder

Vetenskaplig hederlighet Källkritik och vetenskaplig hederlighet 17 September 2018 Vetenskaplig hederlighet När måste man inte referera? Allmängods och ”välkända” fakta Egna resultat och ståndpunkter I sammanfattningar om man refererat till källor tidigare

Vetenskaplig hederlighet Källkritik och vetenskaplig hederlighet 17 September 2018 Vetenskaplig hederlighet Så undviker du att plagiera Ange källan då du: Citerar, sammanfattar och parafraserar Använder andras idéer, teorier och metoder Översätter från ett annat språk Använder tabeller, diagram, bilder Bidrar med egna idéer, resonemang och slutsatser (Det vill säga inte enbart använder ”en väv” av andras material)

Källkritik och vetenskaplig hederlighet 17 September 2018 Hur refererar man? Olika metoder finns! Harvard, Oxford, Vancouver… Beror av ämne, förlag, tradition… Var konsekvent! Ta hjälp av Mendeley, EndNote, Zotero etc…

Källkritik och vetenskaplig hederlighet 17 September 2018

Peter Igelström peter.igelstrom@liu.se