Varför en satsning på psykisk hälsa? OECD ser att kostnaderna för den psykiska ohälsan år 2030 kommer vara lika stor som för all hälso- och sjukvård 2009. Den psykiska ohälsan har ökat sen 2000-talets början. Ökningen har skett inom alla grupper. Folkhälsan i sin helhet har förbättrats under de senaste decennierna och de allra flesta uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. Dessvärre gäller inte det den psykiska hälsan. Den psykiska ohälsan, med besvär som oro, ångest och sömnproblem, har tvärtom ökat sedan 2000-talets början. Ökningen har skett inom alla grupper, såväl bland barn och unga som bland vuxna och äldre.

Bakgrund och fakta Besvär av ängslan, oro, ångest och sömnbesvär har ökat under de senaste två decennierna. Nedsatt psykiskt välbefinnande är i dag ett omfattande folkhälsoproblem. Det psykiska välbefinnandet påverkas av en rad olika faktorer, bland annat individens förmåga att hantera stress, arbetslöshet, ekonomisk utsatthet samt förmåga att upprätthålla goda levnadsvanor. År 2030 förväntas psykisk ohälsa vara den dominerande folkhälsoutmaningen, inte bara i Sverige utan också globalt.

Bakgrund och fakta Andelen barn som uppger att de har haft minst två besvär, psykiska och/eller somatiska, mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna ökar, särskilt bland de äldre barnen. Psykosomatiska besvär bland ungdomar kan kopplas till varaktiga negativa effekter på hälsan. Unga personer som upplever ängslan och nervositet löper större risk att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa senare i livet. Psykisk ohälsa den främsta orsaken till sjukfrånvaro i stora delar av västvärlden och i Sverige står psykiska diagnoser för cirka 45 procent av alla pågående sjukskrivningar.

Vad är psykisk hälsa och ohälsa? Psykisk hälsa är mer än frånvaro av psykisk sjukdom. Psykisk hälsa är ett tillstånd där en person känner ett psykologiskt välbefinnande, kan nå sin fulla potential, hantera vardagliga motgångar och leva sitt liv i värdefulla sociala sammanhang och bidra till samhället. Psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar allt från psykiska besvär som stör välbefinnandet och påverkar våra dagliga liv till psykisk sjukdom. Det är ett vitt spektrum av tillstånd av olika karaktär, och definieras antingen av en individs upplevelse eller som ett kliniskt definierbart sjukdomstillstånd, eller en kognitiv funktions-nedsättning.

Mer förebyggande och främjande Psykisk hälsa och psykisk ohälsa är inte olika spår, de är avhängiga av varandra. För att nå till en punkt där den psykiska hälsan blir en lika viktig fråga som den psykiska ohälsan krävs att hela samhället ser problemen och bidrar efter förmåga. Vi behöver förstärka förebyggande och främjande insatser, erbjuda tidiga och effektiva insatser till de som drabbas och använda våra specialiserade resurser förnuftigt.

Helhetsperspektiv Finns inte en förklaring utan många olika faktorer spelar roll. Den psykiska hälsan hänger samman med den fysiska och sociala hälsan. Hälsans bestämningsfaktorer måste därför vara i fokus och samhällets alla aktörer behöver arbeta samlat. Psykisk hälsa och psykisk ohälsa är inte olika spår, de är avhängiga av varandra. För att nå till en punkt där den psykiska hälsan blir en lika viktig fråga som den psykiska ohälsan krävs att hela sam-hället ser problemen och bidrar efter förmåga. Vi behöver förstärka före-byggande och främjande insatser, erbjuda tidiga och effektiva insatser till de som drabbas och använda våra specialiserade resurser förnuftigt. Frågan om hur vi som samhälle kan motverka den negativa utveckling vi ser i dag är en angelägenhet för alla.

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016-2020 Överenskommelse mellan staten och SKL. Syfte Skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete på området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. 21 landsting/regioner och 290 kommuner arbetar med detta nu. SKL stödjer i arbetet. Vill stötta oss att bygga upp en välfungerande samverkanstruktur kring psykisk hälsa. Det vi gemensamt ska bygga upp under de närmsta åren ska förhopningsvis finnas kvar i någon form efter 2020.

Fem fokusområden Ledning, styrning och organisation Förebyggande och främjande arbete Tillgängliga tidiga insatser Enskildas delaktighet och rättigheter Utsatta grupper Regeringen ser behov av ett befolkningsperspektiv, strategi finns med 5 fokusområden fem år framåt och har gjort en bred överenskommelse med SKL. Fem fokusområden som har identifierats som de mest angelägna för att stärka den psykiska hälsan och motverka psykisk ohälsa. Det är viktigt att hålla i minnet att varje fokusområde omfattar personer i alla åldrar – barn, unga, vuxna och äldre, liksom flickor och pojkar, män och kvinnor.

177 miljoner till Stockholms läns landsting och kommuner för att öka den psykiska hälsan i länet 2017* För analys och handlingsplan För ungdoms- mottagning Nya initiativ Barn och unga Fördjupad barn och unga analys med handlingsplan, gemensamma inventeringar/analyser, kompetenssatsningar, brukarrevisioner mm Ansvariga HSF 56,8 miljoner 29,5 miljoner 34 miljoner Ansvariga varje enskild kommun 56,8 miljoner (fördelat på 26 kommuner Ansöker om del av 29,5 miljoner Ansvariga KSL:s och HSF:s projektkansli 4,5 miljoner (4 % av den gemensamma budgeten) * 2016 års medel används 2017 och 2017 kan användas 2017 samt 2018

Övergripande mål för länsövergripande arbete kring psykisk hälsa 2016-2020 Långsiktigt mål: Det finns en infrastruktur för att bedriva effektivt länsövergripande utvecklingsarbete kring förbättrad psykisk hälsa, vilket innebär att vi i länet: Klarar av att identifiera bästa tillgängliga praktik Sprider kunskapen om bästa tillgängliga praktik Följer upp brukarnyttan/arbetet (via indikatorer m m) Utvärderar arbetet Kortsiktigt mål: Kommunerna och landstinget får stöd i att uppnå målen i handlingsplanen. Aktiviteterna i handlingsplanen 2016-2020 är genomförda. Dessa mål står som de första målen i HPL 2016-2020. Det är viktigt att vi lägger grunden för infrastrukturen så snart som möjligt, för att vi ska kunna nå målen i handlingsplanen och för att medborgarnas psykiska ska förbättras.

I Stockholms län planeras bland annat följande insatser för att förbättra den psykiska hälsan till 2020: Ökad samverkan mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län med individens behov i fokus. Ökad satsning på förebyggande, tillgängliga och tidiga insatser. Riktat uppsökande arbete mot identifierade riskgrupper. Utveckla verksamheter efter befolkningens behov och avveckla verksamheter som inte ger effekt. En långsiktig strategi för kompetensutveckling kring psykisk hälsa tas fram för länet. Fördjupade analyser och egna handlingsplaner kommer tas fram för barn och unga och personer över 65 år med psykisk ohälsa/som riskerar att få psykisk ohälsa.

I Stockholms län planeras bland annat följande insatser för att förbättra den psykiska hälsan till 2020: Samverkan mellan berörda parter kring hur man kan hitta bra arbetssätt för att minska problematisk skolfrånvaro. Fördjupat samarbete mellan kommuner och landsting för att stärka en positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända. Närmare samarbete mellan kommuner, landsting och patient-, brukar-, och anhörigorganisationer i syfte att tidigare fånga upp behov och önskemål.

Ledningsstruktur samt referensgrupper för det gemensamma arbetet i länet De ljusare blå grupperna är sådana som är framtagna för uppdrag psykisk hälsa. De andra grupperna är befintliga samverkansgrupper som redan finns i länet och dessa grupper kommer projektkansliet ett besöka för att hämta in information och för att sprida information. Dessa grupper är viktiga för att, inom infrastrukturen, hämta in information om var ”problemen” kring samverkan finns i länet. De är även viktiga bollplank för analyser, inventeringar samt förankringsarbete och spridning av information om uppdraget. Även kommun-BUS och Sll-BUS m fl.