Centrala begrepp för barnrättsarbetet Barn Barnsyn Barnperspektiv Barnets perspektiv Barnrättsperspektiv Barnkompetens I arbetet med barnets rättigheter finns det begrepp som återkommer och som är centrala att problematisera. Barnrättsarbetet kommer att präglas av den rådande barnsynen och det ska vi titta lite närmare på. Barn – vad är ett barn, generellt i samhället och mer specifikt i er verksamhet, organisation. Barnsyn – hur ser vi på barn i Sverige och ni i er verksamhet, organisation? Vilka begrepp används? Barnperspektiv – ett begrepp som används ofta och av många. Men vad menar vi egentligen när vi säger att vi arbetar med ett barnperspektiv. Barnets perspektiv – vad är det och vad betyder det när ni säger att ni utgår från barnets perspektiv? Barnrättsperspektiv – på senare år har begreppet barnrättsperspektiv börjat användas. Hur skiljer sig det från begreppet barnperspektiv? Barnkompetens – den färdighet man uppnått genom utbildning och erfarenhet av barn.

Pallens tre ben: Barnets rättigheter Barnkompetens Barnperspektiv Barnsyn Rätti Kompetens Perspektiv Begreppet barnsyn kan åskådliggöras genom en pall med tre ben. Vart och ett av benen representerar begreppen perspektiv, rättigheter och kompetens. Genom att problematisera de olika begreppen synliggörs den barnsyn som råder i ett samhälle, en verksamhet eller organisation. Begreppen både förutsätter och kompletterar varandra.

Barnpsykologi – barndomspsykologi Självständiga barn Barnets rättigheter Barnpsykologi – barndomspsykologi Större barngrupper – färre vuxna Kompetenta barn Resilienta barn Medborgare/invånare - kund Diagnosticering Den här bilden syftar till att väcka diskussion och den som pratar om innehållet bör inleda med att tala om det. Det sägs inga sanningar utan tanken är att skapa underlag för fortsatt diskussion om hur vi ser på barn, alltså vilken den rådande barnsynen är. Det är viktigt att du som visar den här bilden känner dig bekväm med innehållet och kan prata ganska fritt kring de olika begreppen. Man behöver inte ta upp alla begrepp utan det räcker med att problematisera kring något eller några av dem. Självständiga barn – i Sverige har vi länge tyckt det varit viktigt att fostra självständiga barn. Barn ska tidigt kunna klara sig själva och ta ansvar för olika saker. Frågan är hur självständig man kan vara när man är barn. Vad innebär det att vara självständig och hur självständig kan man vara när man är barn? Barnets rättigheter – i början av 1990-talet fick barn egna mänskliga rättigheter och Sverige var ett av de första länderna att anta konventionen, det ställer krav på ett aktivt genomförande av rättigheterna. Ungefär samtidigt började vi använda begrepp som barndomar och barndomssociologi (se till exempel Dion Sommer, 2009: Barndomssociologi – Utveckling i en förändrad värld. Vad gör det för skillnad om man pratar om barndomar och barndomssociologi i stället för barn och barnpsykologi? I mitten av 1990-talet var Sverige inne i en djup ekonomisk kris och det sparades på många håll långt mer på barnverksamheter än övrig offentlig verksamhet. På många håll fick den ekonomiska situationen till följd att barngrupperna blev allt större och de vuxna som arbetade med barnen allt färre. Vad kom det att spela för roll för de barn som vistades i offentlig omsorg och skola då? Under samma period började vi prata om det ”kompetenta barnet”. Vi skulle se barnet som kompetent inte som behövande och sårbart. Också begrepp som diskuterades av Dion Sommer. Frågan är hur kompetent ett barn kan bli. Hur ska vuxna matcha ett kompetent barn? Kan vuxna abdikera från vuxenrollen? Sommer pratade även om barn som resilienta, tåliga. ”Barn tål mer än man tror” var utsagor som hördes. Frågan är hur tåligt ett barn kan bli. Vilken vuxen ska uppmärksamma när ett barn passerat gränsen för sin tålighet? Hur kan man förhindra det innan det händer? I Sverige har vi ett valfrihetssystem där varje val av vårdcentral, förskola eller skola medför att en summa pengar placeras i den verksamhet man väljer. Det är ett system som för tanken till kund och försäljare. Vilka blir skillnaderna om man ser barn som kunder och inte medborgare/invånare. Hur kan man tänka kring det? Vad skulle det kunna få för konsekvenser för barn? Många barn diagnosticeras för olika typer av neuropsykiatriska sjukdomar. Sverige får kritik från FN-kommittén för att barn diagnosticeras i allt högre utsträckning samtidigt som de medicineras i allt mer. För vems bästa sker denna allt mer omfattande diagnosticering av barn? Hur kan man tänka kring det? Barn ska ansvara för många aspekter av sina liv, bland annat framförs synpunkter på att barn ska ta ansvar för sitt eget lärande. Kan barn ta ansvar för sitt eget lärande? Vad kan barn ta ansvar för? Hur kan man tänka kring det? Slutligen två begrepp som pekar mot fostran av barn, disciplinering och time-out. Många de metoder som dök upp som hjälp för fostran av barn under 2000-talet innehöll delar som att den vuxne skulle visa ut barnet till olika platser, rum eller liknande. Hur kan ett barn som blir utvisat från en samling i förskolan eller en lektion i skolan känna sig? Det finns inget stöd i befintlig lagstiftning eller i barnkonventionen för att använda den här typen av metoder. Skollagen medger att ett barn i grundskolan får visas ut för, som längst, återstoden av lektionen som pågår. Detta gäller inte förskolan, förskoleklass och fritidshemmet. Ansvar för sitt eget lärande Disciplinering Time – out

Barn är i första hand barn? Ensamkommande barn Utsatta barn Funktionshindrade barn Sjuka barn Bostavsbarn Svenska barn EU-barn Barn i Sverige Barn med funktionsnedsättning Barn som kommer utan vuxet sällskap Syftet med den här bilden är att diskutera de etiketter vi sätter på barn och vilken betydelse det har för vårt tänkande om barn. Etiketterna står i den vänstra kolumnen och ett annat sätt att uttrycka sig i den högra. Vad blir till exempel skillnaden om man säger ”svenska barn” eller ”barn i Sverige”. Vilka fler etiketter används i er verksamhet, organisation?

När jag pratar om barnperspektiv menar jag …… Med hjälp av den här bilden kan man göra en övning tillsammans med deltagarna. Be dem att färdigställa meningen individuellt och fråga efter några definitioner. Be sedan deltagarna diskutera begreppet barnperspektiv i mindre grupper. Fråga hur grupperna resonerat. Efter den här övningen går presentationen vidare med ett resonemang om begreppet perspektiv.

S O Den här bilden syftar till att resonera kring begreppet perspektiv i generell bemärkelse. Att ha ett perspektiv innebär att se och tolka saker med en viss utgångspunkt, att ha ett viss par glasögon på sig. Ett perspektiv innehåller ett antal aspekter som är viktiga att beakta. För det första finns det ett objekt, något vi riktar vår uppmärksamhet mot, se o i mitten av triangeln. I triangelns tre spetsar finns tre subjekt, som riktar sin uppmärksamhet mot objektet i triangelns mitt. Subjekten har olika positioner, vilket spelar roll för hur tolkningen av objektet kommer att blir. På nästa bild lägger vi kött och blod på den här bilden och får då följande diskussion: S S

Socialtjänst Barnet Förskola, skola Hälso- och sjukvård På den här bilden ligger det färdiga verksamheter i triangelns spetsar. Det är viktigt att du som pratar om perspektiv för olika deltagare byter ut det som står mot de verksamhetsföreträdare som lyssnar. Detta för att alla, eller så många som möjligt, ska känna igen sig. På den här bilden är barnet i mitten av triangeln, det är alltså barnet vi riktar vår uppmärksamhet mot. De som riktar sin uppmärksamhet mot barnet är företrädare för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och pedagoger inom förskola/skola, eller annan. Välj ut en position och fråga deltagarna vad som påverkar ens perspektiv. Det som är viktigt att samla upp är följande: den utbildning man har påverkar perspektivet på så sätt att om man är pedagog så handlar det om lärande och utveckling (i grova drag). Det andra är det uppdrag man har i sitt yrkesutövande. Många arbetar i politiskt styrda organisationer och det påverkar synen på barnet. Den tredje aspekten påverkar mer än de andra tillsammans och det är de egna erfarenheterna av att ha varit barn. Hur såg min barndom ut, vad var viktigt då. Det är viktigt att ha med sig sina olika livserfarenheter och att kunna använda sig av dem när det passar. Men det är också viktigt att veta att barnperspektivet är en färskvara som förändras över tid. Det som var bra för barn när du själv var liten kanske inte är det bästa för barn idag. Försök hitta ett eget exempel på barnperspektiv som förändrats genom åren. Det saknas något på den här bilden, det som är vårt stora uppdrag idag. Nämligen att lyfta in barnets eget perspektiv. Hälso- och sjukvård Förskola, skola

Skola, förskola Socialtjänst Barnet Barnet Hälso- och sjukvård På den här bilden har triangeln förändrats och blivit en kvadrat. Här finns barnet i kvadraten (som objekt) och som subjekt (utanför kvadraten). Förutom de andra perspektiven ska alltså även barnets eget perspektiv vägas in när beslut ska fattas.

Perspektiv Barnperspektiv Barnets perspektiv Barnrättsperspektiv Vuxnas syn på barn Det som visar sig för barnet Barnrättsperspektiv Artikel 2, 3, 6, 12 Som en sammanfattning av perspektivdiskussionen kan sägas att: När vi pratar barnperspektiv är det en vuxen som uttalar sig om något som rör barn. När vi pratar barnets perspektiv ska det ingå vad barnet själv ger uttryck för, det som visar sig för barnet. Om vi tittar på bilden med barnen som snorklar kan vi förstå att det som visar sig för barnen ändrar sig hela tiden. Därför kan barnets eget perspektiv ändras fort. Ett barnperspektiv kan innehålla barnets perspektiv, men måste inte göra det. När det gäller barnets perspektiv är det viktigt att det utgår från något ett barn har uttryckt. En definition av Barnrättsperspektivet finns i Barnrättighetsutredningen som menar att i barnrättsperspektivet ingår att beakta och förhålla sig till de fyra grundprinciperna.

Konventionens perspektiv Det globala barnperspektivet Det nationella barnperspektivet Det vuxna barnperspektivet Barnets eget perspektiv Konventionen om barnets rättigheter inrymmer ett antal barnperspektiv: Det globala barnperspektivet visar sig genom att konventionen är en globalt överenskommelse, ingen stat i FN reserverade sig när den antogs 1990. Alla FN:s stater (utom USA) har också anslutit sig (december 2017). Detta innebär att världens regeringar fått ett gemensamt språk för barnets rättigheter. Det nationella barnperspektivet syns i den lagstiftning som finns i ett land. Hur beaktar nationell lagstiftning viktiga principer som rör barnets rättigheter. Skyddas barn i tillräcklig utsträckning genom den lagstiftning som finns. Det vuxna barnperspektivet visar sig i hur vi i vårt land bemöter barn, hur fostran av barn gestaltar sig, hur vi pratar om barn och hur vi tillämpar barnets rättigheter i samhället i stort. Ett lands barnsyn. Sist men inte minst, barnets eget perspektiv. Konventionen ger barn långtgående rättigheter att blir hörda och få säga sin mening i frågor som rör dem. Deras synpunkter ska sedan beaktas i förhållande till ålder och mognad. Detta är en stor utmaning för vårt samhälle.

Perspektivövning Här lämpar det sig att göra en övning där deltagarna får ett fall med frågor att läsa igenom och diskutera i grupp. Ur fallet ska deltagarna definiera begrepp som, barnperspektiv, barnets perspektiv, barns perspektiv. Låt övningen få ta en stund så att begreppen blir utredda.

Vad är barn? Här kan man göra bikupor igen och funderar över vad ett barn är. Alla deltagare funderar utifrån sig själva. Beroende av hur mycket tid som finns kan deltagarna diskutera i liten grupp eller i storgrupp. Det finns flera aspekter av detta, dels den enskilde deltagarens uppfattning om vad som är ett barn, dels vem som är barn i de olika verksamheterna. Det kan vara olika.

Konventionens barn – vilket är det? Enligt artikel 1 i konventionen är ett barn varje människa upp till 18 år om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Vi får inte veta när man blir barn, det är upp till varje land att bestämma själv. I Sverige blir vi barn i 23:e graviditetsveckan. I andra länder kan det se annorlunda ut. I vissa länder blir man barn vid konceptionen (när spermien träffar ägget). I förhållande till artikel 1 intresserar sig FN-kommittén för staternas åldersgränser inom olika områden och det ska staterna redovisa i rapporten till FN-kommittén.

Artikel 1 FN-kommittén vill veta: När barndomen slutar– uppmanar till översyn av lagstiftningen Vid vilken ålder barn kan få juridisk och medicinsk rådgivning utan vårdnadshavarnas samtycke Vid vilken ålder barn kan få medicinsk behandling och kirurgiska ingrepp utan vårdnadshavarens samtycke När den slutar obligatoriska skolan Varje stat som ratificerat konventionen förväntas redogöra för vilka åldersgränser som finns i landet.

Artikel 1 FN-kommittén vill veta ålder för: att få arbeta sexuellt umgänge att få ingå äktenskap att få delta i väpnade styrkor (15 år) tilläggsprotokoll (18 år) att kunna straffas i domstol att får frihetsberövas att kunna dömas till dödsstraff och livstidsstraff Det som står på den här bilden är det som FN-kommittén frågar efter i den nationella rapporteringen vart femte år.

Artikel 1 FN-kommittén vill veta: Vid vilken ålder barn blir delaktiga i administrativa och juridiska procedurer som påverkar barnet Vid vilken ålder barnets medgivande krävs för att byta identitet, namn och vid adoption Vid vilken ålder barn kan få tillgång till information om sitt biologiska ursprung

Artikel 1 FN-kommittén vill veta: Ålder för att få laglig arvsrätt Vid vilken ålder barn har lagligt tillstånd att skapa och gå med i organisationer Vid vilken ålder barn har rätt att välja en religion och delta på religionsundervisning Vid vilken ålder det är tillåtet att konsumera alkohol och andra ämnen