Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Men det här är väl ingenting nytt?
Advertisements

Kultur för alla – gäller det mig
Vår vision ETT GOTT LIV UTIFRÅN EGNA VAL Vår verksamhetsidé Med professionella insatser gör vi livet mera möjligt för barn, ungdomar och vuxna med varaktig.
Exempel utifrån ett antal målområden
Välkommen Barnet i rättsprocessen Brottsmål & Vårdnadsmål
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Vad är identitet?.
i kommuner, landsting/regioner
Barnrättsperspektiv på inflytande och delaktighet med underrubrik: Om barn och unga i fysisk planering – en fråga om social hållbarhet Gabriella Olofsson.
Och samverkansmodellen Dalarnas regionala kulturplan
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Jämlika och Jämställda beslut " Jämställdhet betyder att mamman och pappan producerar barnen tillsammans. Förr i tiden var det bara mamman som födde upp.
Eva 10 år -Jag vet att det kostar, men hur lång tid kan det ta.
Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Incitament för att ta hänsyn till barn och unga Nationella ungdomspolitiska mål Nationella ungdomspolitiska.
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Sv Kvalitetsdrivet 2013 Högre kvalitet i högre utbildning eller breddad rekrytering? Eller både och? Aleksandra Sjöstrand.
1 Barnkonventionen - en introduktion Fisksätra
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Landstinget som arbetsgivare
Mänskliga rättigheter – maktdimension
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
INTRODUKTION TILL JÄMSTÄLLDHETS- OCH LIKABEHANDLINGSARBETET VID GÖTEBORGS UNIVERSITET FRAMTAGEN AV PERSONALENHETEN, SEKTIONEN FÖR ARBETSMILJÖ OCH LIKABEHANDLING.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Gör barn starkare i kommuner, landsting/regioner Vägledning politiker.
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Barnkonsekvensanalys Om att systematiskt fatta beslut för barnets bästa.
Idrottslyftet – mer och fler Utformning av kommande arbete.
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Steg 2 Datum:
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i styrning och ledning är det möjligt?
Detta är en förenklad version av vår likabehandlingsplan.
Styrd helpdesk Normer och Värden
Barnkonventionen i förskolan
Kvinnors och barns rättigheter
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Att arbeta med fördomar i skolan
Vad är barn? Det är något man räknar norm på!.
Quiz Testet ger dig snabb känsla för hur mycket eller lite du vet om barnets rättigheter. Gör testet tillsammans med dina medarbetare. De rätta svaren.
Barnkonventionen.
D3. Hur kan vi möta föräldrars olika behov
Konventionens innehåll och struktur
Konventionens innehåll och struktur
Lika villkorsgruppen Antro/Etno
Alla barn har samma rättigheter och lika värde
Barnkonventionen svensk lag – vad innebär det?
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Dialogmaterial om Arbetstider och arbetsbelastning
Göteborgs stads likabehandlings-arbete
Om översynen av stadens råd för funktionshindersfrågor
Barnombudsmannen Fanny Davidsson.
Kampen för lika möjligheter för HBTI-personer i EU
Quiz Testet ger dig snabb känsla för hur mycket eller lite du vet om barnets rättigheter. Gör testet tillsammans med dina medarbetare. De rätta svaren.
Kampen för lika möjligheter för HBTI-personer i EU
Att vara idrottsförälder FC Gute PF 05/06 18 mars 2018
Presentationens avskrift:

Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet och jämlikhet, APT- material och har ett filnamn som inleds med APT har till syfte att underlätta för dig som chef som vill ta upp frågor om jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på era arbetsplatsträffar Materialet är varierande och du väljer det som passar dig och din arbetsgrupp bäst och/eller det som du känner dig mest bekväm med att börja med Varje presentation är max 5 sidor och innehåller bakgrund, korta fakta samt några diskussionsfrågor Hur lång tid presentationen tar beror på ämnet liksom gruppens intresse för dialog och diskussion Ett tips kan vara att börja med de presentationer som är av ”lärande karaktär” Målsättningen är att varje enhet ska använda APT-materialet vid minst tre APT:er per år för att få igång samtal och diskussioner kring jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på sin enhet eller i sin ledningsgrupp Behöver du stöd eller har frågor kring materialet kontakta Anna Ebenmark, mångfaldsstrateg, 2 76 32

Barnkonventionen i Region Jämtland Härjedalen Uppstår frågor eller behov av stöd när det gäller arbetet med barnkonventionen är det utvecklingsstrateg Sofia Kling som du ska vända dig till. Hon ansvarar för arbetet med barnkonventionen och nationella minoriteter i landstinget. Hon nås på 2 76 22 (internt) eller sofia.kling@regionjh.se

VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi har skyldighet att följa den. Det innebär att alla barn som vistas i Sverige har rätt att få sina rättigheter tillgodosedda. Region Jämtland Härjedalen har beslutat att ”utbilda och stegvis implementera arbetet med FN:s barnkonvention.”

Medarbetaransvar för barnkonventionen Som medarbetare i en organisation är det du som ska genomföra de politiska besluten så att de blir verklighet för barnen. SKL menar att du som chef har i uppdrag att ta ansvar för att barnrättsarbetet genomsyrar hela verksamheten vilket innebär att skapa förutsättningar för att verksamheterna förankrar, följer upp och utvärderar barnrättsarbetet, inspirera dina medarbetare att söka kunskap och föra dialog om vad ett rättighetsbaserat arbete innebär, verka för att barnrättsarbetet lyfts på arbetsplatsträffar med jämna mellanrum, skapa en funktion som omvärldsbevakar, skapa forum för inspirerande samtal om rättigheter, inspirera medarbetare till att göra värderingsövningar med utgångspunkt i barnets rättigheter. SKL påtalar också att det är medarbetarna i en organisation som ska genomföra de politiska besluten så att de blir verklighet för barnen.

FYRA GRUNDPRINCIPER Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde och ingen ska diskrimineras på grund av kön, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller sexuell läggning. Artikel 3: Barnets bästa gäller alltid. Barns bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Artikel 6: Barn och unga har rätt till liv. De ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Artikel 12: Barn och unga ska ges möjlighet att uttrycka sina synpunkter i frågor som berör dem. Ang artikel 3: Begreppet ”barnets bästa” har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt. Ang artikel 6: Artikeln ger barnet rätten till liv, en bra fysisk hälsa och rätt till utveckling i andlig, moralisk, psykisk och social bemärkelse. Ang artikel 12: Lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Se även artikel 23: Ett barn med funktionshinder har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv som möjliggör ett aktivt deltagande i samhället. Se även artikel 30: Ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion. Se även artikel 19: Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet. Se även artikel 24: Varje barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

Att diskutera Förslag till diskussionsfrågor Arbetar vi utifrån barnkonventionens grundprinciper idag? Om ja, hur då? Om nej, hur kommer det sig? Vad skulle vi behöva för att komma igång? Hur skulle vi kunna göra barn mer delaktiga? Om målgruppen för verksamheten är barn? Om målgruppen för verksamheten är vuxna men där det kan finnas barn som närstående?