1 juli 2017 – 30 juni 2020.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Information om ensamkommande barn
Advertisements

Men det här är väl ingenting nytt?
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Mänskliga rättigheter
  Fokus Framtid - Etablering för välfärd.
Flyktingmottagning och integration
Flyktingsfrågor.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Demokrati Politisk frihet Rätt att: Säga vad vi vill Tycka vad vi vill
M I G R A T I O N i S V E R I G E. F L Y K T I N G A R RAS NATIONALITET RELIGÖS ELLER POLITISK UPPFATTNING KÖN /SEXUELL LÄGGNING TILLHÖRIGHET TILL EN.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
I transit – ensamkommande barn berättar
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Intressenter OL108A.
Information för gode män och överförmyndare
STUDIEHANDLEDNING I ÅTTA STEG
Information om ensamkommande barn
Eva 10 år -Jag vet att det kostar, men hur lång tid kan det ta.
Information om ensamkommande barn
Delaktighet.
Invandringen i Finland
Överenskommelse om samordning kring barn
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Mänskliga rättigheter
För ett bättre samarbete runt barn och ungdomar med psykisk ohälsa
Caroline Hansson, Pilbäckskolan
Mika Malmö Råd – och stödteamet sexuella tjänster
Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.
Resultat: Mättningar som vi gör en gång i vecka respektive månad ser vi en förändring och en markant förbättring i arbetet. Personalgruppen gillar PPP.
Socialdepartementet. Bred delaktighet, samarbete och samråd.
Arbetsförmedlingens projekt och stöd För att nyanlända arbetssökande snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden Anna Ålund
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Barnkonsekvensanalys Om att systematiskt fatta beslut för barnets bästa.
Mottagande av asylsökande Oktober Flyktingsituationen idag.
Om ensamkommande barn April Vem är ett ensamkommande barn? Defineras utifrån FN:s barnkonvention Barn under 18 år Barn som är skilt från sina föräldrar.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Konsten att samtala och leda ett samtal. Att vara en god samtalare och lyssnare Tittar på den som talar Spinner vidare på vad andra säger Håller sig till.
Mottagande. Vad händer när de kommer till landet? Vad gör kommunen?
Information om ensamkommande barn Augusti Vem bestämmer? Riksdagen Regeringen Migrationsdomstolarna Migrationsöverdomstolen.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
Asylrätt: en introduktion
Projekt Agata Information fristående gymnasieskolor
Lidingö 22 maj 2017.
Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite ?
Presentation fristående förskolor
Barnkonventionen i förskolan
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Integritet läroplansanalys.
Tillgängliga Samordnade Individuella Planer
Kvinnors och barns rättigheter
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Delat beslutsfattande och SIP
Barnkonventionen.
Kumla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vägledningsdokument för Vuxna Psykiatri Missbruk
God Man till ensamkommande barn
Suicidriskbedömning i heldygnsvård
Rätten till asyl enligt folkrätten och i sverige
7 mars 2018 Arenasamverkan i GGVV
Bara Bra Möten Ekot Surahammar
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
Invandringen i Finland
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Lotsteamet som funktion och dess framtid
Presentationens avskrift:

1 juli 2017 – 30 juni 2020

Började mottagande 2010, fortsätter att utveckla arbetet hela tiden även projekt.

När börjar och när slutar asylprocessen När börjar och när slutar asylprocessen? När börjar och när slutar återvändandearbetet? Fundera lite själv, dela sedan med dig till din granne. Vi i projektet ser på asylprocessen.

Projektmål Personal i deltagande kommuner har fått en ökad kompetens och bättre förutsättningar för lokal samverkan kring frågor som berör barn utan vårdnadshavare som skall återvända till sitt hemland

Om projektet Drivs med stöd av AMIF 1 juli 2017 – 30 juni 2020 Stödkontor i Strömsund 15 deltagande kommuner Delprojektledare och projektmedarbetare vid Migrationsverket Projektmedarbetare vid Länsstyrelsen Jämtland Stöd från Amiffonden.

Förstudie 2014 Rekommendationer Gemensam kunskapsplattform Forum för samtal och dialog. Handledning för gode män. Utvecklad samverkan. Reflektion kring sekretess. Plan för krishantering. Utveckla arbetet med barnen i väntan på återvändandet. Reflektion kring etik. 2014 gjordes en förstudie. 5 med avslag. Mest åldersuppgraderingar i hela Sverige. Flera avvikna. Hittade inge statistik, rutiner eller tips. Så då började vi jobba med frågorna själva. Kom fram till dessa rekommendationerna. Ladda ned gratis www.begripligt.nu

Förstudien visade att: Många barn upplevde att ingen lyssnade på dem ”Personalen sa att dom inte brukar prata om sådana saker. Det fanns ingen att prata med om detta (…) Dom gjorde inget speciellt, bara sina rutiner (…) Det var bara vi killar som satt och pratade. Personalen brydde sig inte om det.” (Barn 4, Förstudie Återvändande Ensamkommande)

Förstudien visade att: De vuxna aktörerna ofta inte visste hur de skulle prata med barnen vid beslut och inför återvändande ”Det finns ingen rutin kring det här, så enkelt är det ju. Det sker så sällan så man har ju aldrig behövt, man har tagit situationen som den kommer.” (Föreståndare 3, Förstudie Återvändande Ensamkommande) Ingen Rutin, GM skall sköta detta!!

Återvändande ensamkommande Ett arbetssätt för ökad kunskap och förståelse för både barn som fått eller kan komma att få avslag, och för aktörerna runt dem genom mer strukturerade informations- och stödinsatser

Asyl Vad betyder Asyl? Uppfyller barnet asylkraven? Alternativt skyddsstatus Flyktingstatus

Alternativ Skyddsstatus Alternativt skyddsbehövande Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som löper risk att straffas med döden löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr, annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Den som bedöms vara alternativt skyddsbehövande får en alternativ skyddsstatusförklaring som grundas på EU-regler. Den som har skyddsstatusförklaring får normalt uppehållstillstånd i 13 månader. (Vissa personer som ansökte om asyl senast den 24 november 2015 kan få permanent uppehållstillstånd.)

Flyktingstatus Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras nationalitet religiös eller politisk uppfattning kön sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Förföljelsen kan komma från hemlandets myndigheter. Det kan också vara så att myndigheterna inte kan eller vill ge skydd mot förföljelse från enskilda personer eller grupper.                 Den som bedöms vara flykting får en flyktingstatusförklaring som är en internationellt erkänd status grundad på både FN:s flyktingkonvention och EU-regler. Den som har flyktingsstatusförklaring får normalt uppehållstillstånd i tre år. (Vissa personer som ansökte om asyl senast den 24 november 2015 kan få permanent uppehållstillstånd.)

Även en förberedelse inför 18-årsdagen Vad innebär det att fylla 18 år i Sverige? Det är viktigt att veta om ungdomen är under eller över 18 år. Någon som är under 18 år har andra rättigheter än en vuxen asylsökande. Övergång till vuxenasyl Ungdomarna är förberedda om de hinner fylla 18år. Övergår till vuxen asyl.

Varför pratar vi inte med barnen om deras asylprocess Rädsla för krisreaktioner Vi saknar kunskap om asylprocessen Vi är rädda för våra egna reaktioner Någon har sagt att det inte är vårt uppdrag

Vad är nyttan med att prata med barnen om asylprocessen Felaktig information Minska oro, ångest Lätta på trycket Någon som förstår/ bryr sig/ Lyssnar

Samtalet Bjuda in till samtal Våga prata om asylprocess och återvändandearbete tidigt Lyssna, våga, orka Avsätta tid Inte inge falska förhoppningar Återkomma med svar Neutralt och professionellt förhållningssätt

Att vägleda barn i samtal Hur asylprocessen ser ut och fungerar Målbilder Vad kan en plan A,B,C innebära? Barnets valmöjligheter Jag ska inte åka hem - Vi ska prata om återvändande. - Varför berättar du det här för mig? ”Jag ska inte åka hem/Jag vill åka hem”

Hur arbetar vi med ensamkommande barn i asylprocess? Titta på Öfk. 2011-Div 2, 2015-Allsvenskan, 2017- Europa League 10st olika nationaliteter.

Migrationsverket Migrationsverket fattar beslut grundat på svensk lagstiftning, inklusive de internationella konventioner Sverige förbundit sig att följa Ska alla aktörer runt barnet jobba enligt Migrationsverkets beslut? Aktörerna jobba kring beslut. Enligt svensk lagstiftning.

Enligt Barnkonventionen ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Att olika aktörsgrupper, liksom enskilda individer, kan ha olika uppfattningar om vad som är barnens bästa medför emellertid att de insatser som görs, eller inte görs, varierar och ibland går stick i stäv med varandra.

Samverkan

Struktur för samverkan Individnivå Verksamhetsnivå Forum för informationsutbyte kring ett enskilt barn Skapa samsyn kring vad som är det barnets bästa Planering och tydlig struktur för uppföljning Kräver att det inte finns motsättningar mellan verksamheter/personer Forum för generellt informationsutbyte Skapa samsyn i verksamhetsfrågor Förtydliga roller och ansvarsområden Kräver att info och beslut vidareförmedlas till alla berörda SIP

Har du frågor eller funderingar Har du frågor eller funderingar? Kontakta oss genom atervandande@stromsund.se