Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Advertisements

Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem
Inventering av personer med psykiska funktionshinder i Halland
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Psykosocial problematik Barn som far illa Lagstiftning Elisabeth Cedervall 2011.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Välkomna.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Vad menar vi med begreppet behov?
i kommuner, landsting/regioner
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Behov av habilitering och rehabilitering
Uppsökande och förebyggande arbete
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Barn som far illa Region Skåne
Dagens program Presentation Syftet med projektet
Så planerar och samverkar vi bättre för våra mest sjuka äldre
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Patientlagen och information till patienter och närstående
Samordnad Individuell Plan
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Stärkt stöd och skydd för b o u Stärka stödet och skyddet för barn och ungdomar som far eller riskerar att fara illa Barnrättsperspektivet stärks Barn.
BARN SOM ANHÖRIGA I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Värdighet Delaktighet Möjlighet BARN SOM ANHÖRIGA RHK Emma Broberg.
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Tystnadsplikt och Sekretess för räddningstjänsten vid IVPA-larm
Remisskonferens om Missbruksutredningen
Palliativ vård och samordning
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Kunskap till praktik Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och Offentlighet och sekretesslag (2009:400) Sanna Othman landstingsjurist.
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Våga fråga! Utbildning i våld i nära relation Anette Eriksson Ingela Widell jan 2016.
Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Bakgrund ”En nationell cancerstrategi för framtiden” SOU 2009:11 Viktiga förbättringsområden- psykosocialt stöd och rehabilitering Sex regionala cancercentrum,
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga (2013 – 2015) Håkan Ceder, särskild utredare Sekretariat: Pär Alexandersson.
Förebyggande och behandling av spelmissbruk Promemoria Ds 2015:48.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
Välkommen!. Sen sommaren 2012 finns en övergripande överenskommelse BUS Gotland för arbetet med barn och unga i behov av särskilt.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland. Från 1 januari 2010 nya bestämmelser i 2g§ HSL om information, råd och stöd när barn under 18 år är anhöriga.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland livlinan.liv.se/barnanhoriga.
Dokumentation enligt HSL §2g Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården om barnets förälder eller någon annan.
Hantering av krav på vård av viss behandlare inom hälso- och sjukvården.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
BARN I FARA ANMÄLNINGAR
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Barn som närstående.
Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och politiska avdelningen, Carsten Regionövergripande rutin (ersätter tidigare lokala varianter/versioner)
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Västbus Samverkan barn och unga Västbus
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Ny Remissrutin till BUP
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Anhörigstödet i Falkenberg
Dialogmaterial om Arbetstider och arbetsbelastning
Presentationens avskrift:

Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet och jämlikhet, APT- material och har ett filnamn som inleds med APT har till syfte att underlätta för dig som chef som vill ta upp frågor om jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på era arbetsplatsträffar Materialet är varierande och du väljer det som passar dig och din arbetsgrupp bäst och/eller det som du känner dig mest bekväm med att börja med Varje presentation är max 5 sidor och innehåller bakgrund, korta fakta samt några diskussionsfrågor Hur lång tid presentationen tar beror på ämnet liksom gruppens intresse för dialog och diskussion Ett tips kan vara att börja med de presentationer som är av ”lärande karaktär” Målsättningen är att varje enhet ska använda APT-materialet vid minst tre APT:er per år för att få igång samtal och diskussioner kring jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på sin enhet eller i sin ledningsgrupp Behöver du stöd eller har frågor kring materialet kontakta Anna Ebenmark, mångfaldsstrateg, 2 76 32

Barn som anhöriga

Anhöriga barns rätt Vad gäller? När ett barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, har missbruksproblem, eller som lider av en psykisk störning eller funktionsnedsättning ska barnets behov av information, råd och stöd uppmärksammas. Detta gäller även vid långvarig, icke-akut sjukdom där överlevnaden ej bedöms som hotad. Detta regleras i Hälso- och sjukvårdslagen. För att tydliggöra patientnära verksamheters ansvar för barn som närstående gjordes 2010 ett tillägg i HSL 2 g§ som reglerar hälso- och sjukvårdens ansvar att särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller ett missbruk av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med plötsligt avlider.

Riktlinjer Ta reda på om patienten har minderåriga barn. Dokumentera i patientens journal. Ge patient eller vuxen anhörig information om: Vilket stöd som kan erbjudas via ex. MVC, BVC, socialtjänst, förskola/skola Hur sjukdomen kan påverka barnet och barnets utveckling Erbjud patienten ett gemensamt samtal med barnet. Ang. punkt 1. Observera att vid dokumentation av insatser till barn som anhöriga är det viktigt att beakta skillnaden mellan information och rådgivning/behandling. Att barnet fått information kan dokumenteras i den anhöriges journal. I samtal med barnet/den unge kan emellertid uppgifter framkomma som omfattas av sekretess i förhållande till vårdnadshavaren och som därmed inte kan dokumenteras i dennes journal.

Riktlinjer forts. Gör en bedömning av barnets situation. Ge barnet information. Barnet behöver bl.a. få veta: Patientens sjukdom och tillstånd samt vanliga symptom Vad som händer just nu och vad som händer den närmaste tiden Att inte barnet har orsakat situationen eller bär ansvar för patientens behandling Ge barnet råd och stöd. Vid behov eller önskemål, förmedla kontakt med behandlare, kurator eller psykolog. Ang. punkt 3. Om barnets situation är sådan att barnet misstänks fara illa ska en anmälan till socialtjänsten göras. Ang. punkt 4. Observera att beroende på barnets ålder och mognad krävs vårdnadshavarens samtycke för att barnet ska få information, råd och stöd.

Att diskutera Finns kända rutiner kring barn som anhöriga inom verksamheten? Hur sker information till barn och förälder? Vad kan förbättras? Finns mötesplatser för familjer och/eller utrymmen anpassade för barn inom verksamheten? Är dessa miljöer för alla barn eller finns grupper som exkluderas? Ang. sista frågan: Är adekvata utrymmen anpassade för funktionshindrade barn? Finns förutsättningar för alla barn att känna sig välkomna, t.ex. barn med annan kulturell bakgrund eller barn i tonåren? Följdfråga: om behöv finns, hur kan lokaler utvecklas för att tillgodose anhöriga barns behov av att känna sig välkomna?

Mer information Mer information finns i följande dokument: Rutin för samtal med barn som anhöriga Vägledning inför samtal med barn som anhöriga Kunskapsunderlag för arbetet med barn som anhöriga Kontakta utvecklingsstrateg Sofia Kling vid frågor, ankn. 276 22 eller e-post sofia.kling@regionjh.se