Nationella it-strategier – styrdokumentsförändringar Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner 2017-11-27.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
studie- och yrkesvägledare
Advertisements

Karlstad 16 juni 2011 Modersmål idag och imorgon Karlstad 16 juni 2011
Skola och arbetsliv i samverkan
Den nya skollagen.
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
MODUL 1: ATT VARA SAMHÄLLSMEDBORGARE, YTTRANDE- OCH INFORMATIONSFRIHET, TILLGÅNG TILL INFORMATION, DET DEMOKRATISKA SAMTALET OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE.
Carina Bergqvist Torvallaskolan
Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor
Exempel utifrån ett antal målområden
Föräldramöte för år 8 Vifolkaskolan 6-9
GYMNASIEINFORMATION Årskurs 8.
En reviderad läroplan för förskolan
Gymnasieinformation År 8, ht-13 Päivi Persson
GY-2011.
Lite Fakta, mer Inspiration och mest workshops
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Nya samlade läroplaner
Detta är gymnasieskolan 18 nationella program – 60 inriktningar 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program Programmen omfattar p.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Aktuellt från gymnasiefronten Eva-Lena Arefäll Augusti 2008.
IUP Karin Wennbo Bilderna är från flickr
Gymnasieval 2014.
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Gymnasieval Behörighet till yrkesprogram För behörighet krävs godkänt i 8 ämnen: svenska/svenska som andraspråk engelska matematik minst fem andra.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Skolverket Mattebron 14/11-08
Välkommen till information inför gymnasievalet 2015.
1 Ny gymnasieskola GY De viktigaste förändringarna 18 nationella program Yrkesprogram - högskoleförberedande program Nya strukturer och ämnen Lärlingsutbildning.
Gymnasieskolan 2011 Info om den nya gymnasieskolan.
Gymnasieval.
Gymnasieskolan 2011.
Gymnasievalet. Strukturen Ämnen och Kurser Alla ämnen är indelade i kurser Alla ämnen är indelade i kurser En kurs omfattar alltid 100 eller 50 gymnasiepoäng.
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Gymnasiemässa 2010 Att tänka på inför ditt gymnasieval Information från Gymnasieintagningen och studie- och yrkesvägledare Informationspass kl. 10:30,
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
GY2011. Jag kommer att prata om: Ny gymnasieskola, varför? Nationella program och behörighet Meritpoäng Introduktionsutbildningar Lärlingsutbildningar.
Betyg och bedömning Föräldramöte för år 8 Vifolkaskolan 7-9.
Föräldraråd Tack!. Bildningsförvaltningen Lgr 11 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Del 1- Skolans värdegrund och.
Nämndplan 2015.
Ansvar gentemot vem/vilka?
Om det svenska utbildningssystemet och om Skolverket
Skollagen (2010:800) I 2 kap. 36 § skollagen, som började tillämpas 1 juli 2011, står det att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan,
Utbildas lärare inom rätt ämnen? Välkommen till UKÄ:s frukostseminarium.
Gymnasievalet 2016.
Information från SYV. 18 nationella program - 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program Programmen omfattar poäng test.
Gymnasievalet Gyantagningen.se. Program 18 Nationella Program 2500 poäng 5 Introduktionsprogram.
Propositionen – övergripande bestämmelser Utbildning i gymnasieskolan En bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen En god grund för.
VÄLKOMNA! NINA BAGGE Studie- och yrkesvägledare el Arbetstider: måndag, tisdag och onsdag.
Skolverket och den digitala skolan?  Forskningen om den digitala skolan  Hur påverkas resultaten?  Hur kan ämnesundervisningen bli bättre med hjälp.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
Gy 2011 Anders Johansson.  Preparandutbildning 2834  Programinriktat individuellt val3141  Yrkesintroduktion3405  Individuellt alternativ5524  Språkintroduktion7586.
Ny statistik om behörighetsläget ur LL II-perspektiv.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Välkomna till föräldramöte angående gymnasievalet 1 © Tremedia Presentation Film – Gymnasievalet Programväljaren Skugga Gymnasiehalland.
Vård och omsorgsutbildning. Ny Gymnasieutbildning -Gy 11 Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144) trädde i kraft 1 november 2011) -Vux.
Finns på skolan måndag-fredag.
Presentation Vård och omsorgscollege
Aktuellt inom särskild utbildning för vuxna
BESÖK OSS PÅ EDGYMNASIET.SE ELLER FACEBOOK
Studie- och yrkesvägledning
Gymnasievalet 2017/18.
VÄLKOMNA TILL INFORMATION Inför gymnasievalet 2018
Skolans digitalisering – styrdokumentsförändringar Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner.
till information inför gymnasievalet 2019
Studie- och yrkesvägledare ”SyvMi” Campbell
Studie- och yrkesvägledare ”SYV-Mi” Campbell
Digitalt först med användaren i fokus
Digitalisering med fokus på språk, kommunikation och programmering
Personen från Skolverket
Hur skapar vi förutsättningar för digitalisering i förskolans undervisning? Mona Hansen fsk chef Öster 1, Örebro Kommun skolledarkonferens.
Presentationens avskrift:

Nationella it-strategier – styrdokumentsförändringar Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner 2017-11-27

Dagens presentation Bakgrund och uppdrag Styrdokument som berörs, och lite ansvarsfördelning. Fyra aspekter av digital kompetens Vad är det eleverna ska få möta? Några exempel. Vad gäller nu, hur går vi vidare?

Funderingar och frågor? Ni kan skicka frågor via appen redan nu!

Regeringens digitaliseringsstrategi Tre fokusområden: Digital kompetens för alla i skolväsendet Likvärdig tillgång och användning Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

Regeringsuppdraget Gemensamt för alla skolformer: vid behov förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens och innovativa förmåga, för att förbereda dem för ett aktivt deltagande i ett alltmer teknikorienterat arbets- och samhällsliv och för ett stärkt entreprenöriellt lärande. Grundskolan och motsvarande skolformer: förändringar i läroplaner och kursplaner för att förstärka och tydliggöra programmering som ett inslag i undervisningen Skolans styrdokument tydliggör uppdraget att ge eleverna adekvat digital kompetens

Varför? Argumentation och motiv från regeringsuppdraget (bl.a.): Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig. Det råder stora skillnader mellan skolor i fråga om it-användning i undervisningen. EU - digital kompetens en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Digitaliseringskommissionen – finns studier som påvisar statistiskt säkerställda positiva skillnader i elevernas resultat. Eleverna behöver utveckla en kritisk och reflekterande attityd när det gäller information samt en ansvarsfull användning av interaktiva medier.

Beslutade förändringar i läroplaner för Grundskolan, grundsärskolan, specialskolan respektive sameskolan Gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan Vuxenutbildningen Arbete pågår med förskolans läroplan – regeringsbeslut våren 2018

Beslutade förändringar i kursplaner Grundskolan och Sameskolan biologi fysik geografi historia idrott och hälsa kemi matematik religionskunskap samhällskunskap slöjd svenska svenska som andraspråk teknik Specialskolan Se grundskolan + svenska för döva och hörselskadade svenska för döva och hörselskadade elever med utvecklingsstörning Grundsärskolan Kursplaner som grundskolan + musik estetisk verksamhet kommunikation motorik vardagsaktiviteter verklighetsuppfattning

Beslutade förändringar gymnasiet Gymnasiegemensamma ämnen* historia matematik naturkunskap religionskunskap samhällskunskap svenska svenska som andraspråk svenska för döva + programmeringskurser * Gäller både gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Examensmål barn- och fritidsprogrammet bygg- och anläggningsprogrammet ekonomiprogrammet el- och energiprogrammet handels- och administrationsprogrammet hotell- och turismprogrammet industritekniska programmet naturbruksprogrammet naturvetenskapsprogrammet restaurang- och livsmedelsprogrammet teknikprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet vård- och omsorgsprogrammet yrkesdansarutbildningen samiska näringar sjöfartsutbildningen

Beslutade förändringar vuxenutbildning Grundläggande nivå biologi fysik geografi hem- och konsumentkunskap historia kemi matematik religionskunskap samhällskunskap svenska svenska som andraspråk Särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå biologi engelska fysik geografi hem- och konsument historia kemi matematik religionskunskap samhällskunskap svenska svenska som andraspråk teknik individ och samhälle natur och miljö språk och kommunikation

Var har vi gjort ändringar? Del 1 Del 2 Syfte Långsiktiga mål Centralt innehåll Kunskapskrav Läroplanernas första del – värdegrund och uppdrag Läroplanernas andra del – mål och riktlinjer Ämnes- och kursplanerna – syfte och centralt innehåll …ska visa några exempel…

Vilken är den största utmaningen för er när det gäller att stärka elevernas digitala kompetens?

Fyra aspekter av digital kompetens Av läroplanernas första del, Värdegrund och uppdrag, framgår det att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att: förstå digitaliseringens påverkan på samhället kunna använda och förstå digitala verktyg och medier ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt  kunna lösa problem och omsätta idéer i handling

Några begrepp i en digital värld Digital teknik – är ett övergripande begrepp. Det omfattar olika sorters redskap, utrustning eller system, men kan också omfatta programvara. Digitala verktyg – kan vara en fysisk enhet som exempelvis en dator, datorplatta, smart telefon eller en kamera. Det kan också vara en programvara eller en internetbaserad tjänst. Digitala medier – omfattar i ett brett perspektiv plattformar och verktyg för kommunikation och skapande, till exempel e-tidningar, webbtjänster eller sociala medier. IKT, MIK, datalogiskt tänkande, mm – används inte i styrdokumenten, men kan förekomma i t ex Skolverkets stödmaterial.

Vad tycker ni? ”Vilken är den största utmaningen för er när det gäller att stärka elevernas digitala kompetens?” Vilka frågor och funderingar väcks hos er när ni nu ska omsätta detta i er verksamhet? Vilka frågor och funderingar väcks hos er när ni nu ska omsätta detta i er verksamhet? - Skriv i appen - så försöker jag ge en återkoppling…

Övergripande mål och riktlinjer (1) Skolan ska ansvara för att varje elev … - kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande, Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven… - får möjlighet att använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling,

Övergripande mål och riktlinjer (2) Rektorn har (…) ett särskilt ansvar för att… - utbildningen utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges handledning och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg, - lärare och annan personal (…) ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen,

Examensmål teknikprogrammet Ur examensmål för teknikprogrammet: - Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Den ska också belysa teknikens roll i samspelet mellan människa och natur med hänsyn till hållbar utveckling. - Alla ämnen inom utbildningen ska bidra till att utveckla elevernas förmåga att använda digital teknik, särskilt som ett redskap för teknik och teknisk utveckling.

Digital kompetens – gymnasieutbildning Svenska: - Språk och texter i digitala miljöer. - Arbete med gemensamma texter - Digitala verktyg och medier för kommunikation och presentation Matematik: - Digitala verktyg som stöd för lärande och problemlösning - Programmering för matematisk problemlösning

Digital kompetens – gymnasieutbildning Samhällskunskap: - Digitaliseringens betydelse för individ och samhälle - Demokratiska och etiska perspektiv - Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden. Alla ämnen: - Digitala verktyg och medier som stöd för lärande (kunskaper i, om och användning av…) - Digitala verktyg och medier för att dokumentera, kommunicera och lösa problem

Exempel matematik - progression Ur centralt innehåll årskurs 4-6: - Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella programmeringsmiljöer.. Ur centralt innehåll årskurs 7-9: - Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i olika programmeringsmiljöer. - Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning. Ur centralt innehåll matematik 1c: - Strategier för matematisk problemlösning inklusive användning av modellering //…//, såväl med som utan digitala medier och verktyg och programmering.

Exempel samhällskunskap - progression Ur centralt innehåll årskurs 4-6: - Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation och elektronisk handel. Ur centralt innehåll årskurs 7-9: - Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar. Ur centralt innehåll Samhällskunskap 1b: - Möjligheter och utmaningar med digitaliseringen i samband med frågor om demokrati och politik. - Digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden.

Programmering för alla elever Programmering 1 breddas och ingår i alla programfördjupningar Tillämpad programmering tillkommer som ett nytt ämne och ingår i alla programfördjupningar

Dubbla styrdokument läsåret 2017/2018 Nya lydelserna får tillämpas 2017/2018 Äldre bestämmelser gäller fortfarande läsåret 2017/2018 Nya ska tillämpas efter den 30 juni 2018. Nya lydelserna får tillämpas första gången efter ikraftträdande (dvs nu…) och ska tillämpas efter den 30 juni 2018. Vem beslutar? Frågan är inte reglerad och Skolverket kan därför inte med säkerhet uttala sig om vad en eventuell tillsyn skulle komma fram till. Men det man måste ha i åtanke är att utgångspunkten ju alltid är elevens bästa och att skolan måste se hur beslut påverkar olika grupper av barn (barnkonsekvensanalys). Det är inte brukligt att en författning har ett ikraftträdande som är utformat så här. När inget annat framgår av bestämmelserna brukar det i skolförfattningarna generellt sett innebära att det är huvudmannen som ska besluta i en viss fråga. Beroende på hur delegationsordningen ser ut hos just den huvudmannen kan frågan dock delegeras till rektorn. Det finns heller inget som säger att det är "allt eller inget" som gäller.

Dubbla versioner på hemsidan

Kommentarmaterial Ger en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom texterna i styrdokumenten Nytt övergripande material 2017 – Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå/gymnasial nivå Ämnesvisa kommentarmaterial – reviderade 2017 för de flesta ämnen i grundskolan respektive de gymnasiegemensamma ämnena

christian.magnusson@skolverket.se