Infrastruktur i Västerbottens län Presentation Lycksele 2017-10-19

Länstransportplan för västerbotten 2018-2029 Vad är en länstransportplan? Uppdrag från regeringen Vad är en länstransportplan? Länstransportplanen är Västerbottens läns gemensamma styrdokument som anger den strategiska inriktningen för länets transportinfrastruktur den kommande 12-års perioden. Länstransportplanen är trafikslagsövergripande och visar, tillsammans med regeringens nationella transportplan, vilka investeringar som ska göras i infrastrukturen i Västerbotten årsperiod i form av vägar, järnvägar, gång- och cykelvägar, terminaler, miljö- och klimatåtgärder med mera under perioden. Vad ska byggas, vad ska planläggas, vad behöver undersökas mera. Planen inkluderar förutom mål, strategier och fördelning av investeringsmedel även en beskrivning och funktionsanalys för länet.   Den regionala infrastrukturplanen har tagits fram av Region Västerbotten på uppdrag av regeringen där uppdraget till Trafikverket respektive länsplaneupprättarna presenterades i mars i år. I regeringens proposition Infrastruktur för framtiden- innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling angavs inriktningen och de ekonomiska ramarna för kommande planperiod. De transportpolitiska målen är utgångspunkten och transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Direktiven ger det formella uppdraget att upprätta länstransportplaner. Direktiven ger också mer detaljerade instruktioner för vad som ska behandlas i länstransportplanen såsom ekonomiska planeringsramar och hur redovisning av medel för olika åtgärder ska ske. Planperioden 2018-2029 förväntas beakta följande prioriterade utmaningar: • Omställning till ett av världens första fossilfria välfärdsländer • Investeringar för ett ökat bostadsbyggande • Förbättra förutsättningarna för näringslivet • Förstärka sysselsättningen i hela landet • Ta höjd för och utnyttja digitaliseringens effekter och möjligheter • Ett inkluderande samhälle De ekonomiska ramarna för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen för åren 2018-2029 uppgår till 622.5 miljarder kronor. Av dessa ska 333,5 miljarder användas för utveckling av transportsystemet- det vill säga ny infrastruktur. 125 miljarder satsas på järnvägar och resterande 164 miljarder på drift, underhåll och reinvesteringar i befintlig infrastruktur. Planeringsramen för länstransportplanen i Västerbotten uppgår under samma period till 919 miljoner kronor 76/år ökning från föregående period med ca 30 miljoner (891)

Vägtransportsystemet Järnvägsnätet Öst- västliga perspektivet Flyget Transportsystemet- nuvarande infrastruktur, behov och strategiska prioriteringar Vägtransportsystemet Järnvägsnätet Öst- västliga perspektivet Flyget Kollektivtrafiken Gång- och cykel Vägtransportsystemet Euorapavägarna Viktigt med även lågtrafikerade nätet Hastighetsöversynen – kan göra, men dyrt. Nationell kanske ger möjligheter – oklart ännu på vilket sätt och när? JärnvÄGSNÄTET Norrbotniabanan Tvärbanan Storuman-Hällnäs Inlandsbanan Öst-västligt perspektiv och Midway Alignment of the Bothnian Corridor Fått ett starkt ökad betydelse under senare Viktig fråga för hela länet Midway Alignment-projektets förverkligande central betydelse och skapar också anspråk Glädjande att det även sker en positiv utveckling med Skellefteå hamn Flyget -Oerhört viktigt - både eurpeiskt, nationellt och globalt perspektiv Planens möjligheter föreslås gå till driftstöd Skellefteå flygplats – pengarna har sitt ursprung från att den kommunaliserades Kollektivtrafiken Viktig för att knyta ihop funktioner och orter både inom och utom länet. Länsplanens möjligheter ligger mot resecentrum,. Hållplatser och den typen av åtgärder – inte påverkan eller direkt drift Bianca Byring kommer att ge en lite mer omfattande beskrivning av kollektivtrafikens funktion och betydelse Gång och cykel Potential för ökad ts, pendlingsstråk, hälsa och miljö Konstaterar att det finns ett stort behov. Lite olika fokus – större tätort, tätort och landsbygd.

strategisk inriktning och prioriteringar Länstranportplanen lyfter fram fyra prioriterade funktioner som är centrala för jämställd, ekonomisk, miljö- och klimatmässig hållbarhet samt för att länet skall stå sig stark och växande in i 2030-talet: En samspelande region Ett samverkande transportsystem Tillgänglighet till Sverige och världen Kapacitetsstark och robust järnväg En samspelande region- hög tillgänglighet mellan regionens orter för att kunna leva och samverka inom hela regionen med goda kopplingar till angränsande regioner och länder. Målet är att säkerställa goda möjligheter till regionalt samspel för kompetensförsörjning, utbildning och service samt förbättra utbytet av gränsregional samverkan och förstärka de mellankommunala stråken. Ett samverkande transportsystem – effektiva kopplingspunkter för ett hållbart och funktionellt samverkande transportsystem. Målet är att omlastningsnoder och bytespunkter mellan olika transportslag är av hög kvalité samt att optimera transportsystemet genom att möjliggöra valet av det mest effektiva transportslaget för varje enskild transport. Tillgänglighet till Sverige och världen – möjlighet till resor över dagen till Arlanda för nationell och internationell tillgänglighet. Målet är att utveckla och stärka företagandet för en rad intressenter, däribland besöksnäringen, samt möjliggöra en bättre matchning på arbetsmarknaden. Med ökad tillgänglighet till Arlanda skapas möjligheter att kunna arbets- eller studiependla länger sträckor samt för effektivare tjänsteresor såväl nationellt som internationellt. Nationell och global tillgänglighet ökar ortens attraktivitet. Kapacitetsstark och robust järnväg – en kapacitetsstark och robust järnväg inom Botniska korridoren. Målet är att stärka transportkorridoren i sin helhet för att tillgodose nutida och framtida behov av gods- och persontransporter och åstadkomma en regionförstoring. Detta bidrar till regionförstoring och utveckling av arbetsmarknadsregionerna vilket är viktigt för att säkra kompetensförsörjningen och tillgängliggöra utbildning, service och boende.

strategisk inriktning och prioriteringar Dessa prioriterade funktioner har sedan omsatts i de möjligheter länstransportplanen har att bidra till utvecklingen genom en prioritering mot följande fyra huvudsakliga prioriteringsområden: Järnvägsrelaterade åtgärder Vägåtgärder med inriktning på trafiksäkerhet och hastighetshöjande åtgärder Stärka det öst-västliga samverkansstråket Gång- och cykelåtgärder

planeringsramar 2018- 2029

Trafikverket och Region Västerbotten Kontinuerligt tillgängligt material – bristbank, åtgärdsbank Möte med kommuner och externa Utfall föregående år Verksamhetsplanering – vad byggs, vad planläggs och vilka ÅVS:er görs kommande år? Redovisning av kommunala medfinansieringsobjekt utfall och plan Kommuner och externa VP på remiss alternativt kommundeltagande i beredning av verksamhetsplanering för kommande år Inspel från kommuner Förtydliga bristlista (prioritering) Jan Mars Maj Aug Okt Dec Jan Trafikverket och Region Västerbotten Uppföljning föregående år Förslag till verksamhetsplanering ÅVS Planläggning Produktion Planens genomförande kommer kontinuerligt att följas upp av Region Västerbotten i dialog med Trafikverket. I början av varje år ska en dialog ske mellan Region Västerbotten och Trafikverket för att följa upp föregående år. Trafikverket ska redovisa hur genomförandet av länstransportplanen fortskrider avseende utpekade objekt och medel i potterna. I nära anslutning till denna träff arrangerar Region Västerbotten länskonferens för transport- och infrastruktur. På konferensen redovisas utfall av föregående år, inriktning och prioriteringar för kommande verksamhetsår och aktuella objekt för genomförande och ÅVS:er. Utöver detta ska även en skriftlig information om planens genomförande ges till förbundsstyrelsen. Varje vår startar trafikverket sin planering för nästkommande verksamhetsår och Trafikverket tar i dialog med regionförbundet fram ett förslag till verksamhetsplan för nästkommande år. Av förslaget ska framgå vilka åtgärdsvalsstudier som ska genomföras, vilka objekt som kommer att planläggas samt vilka objekt ska byggas. Länets kommuner ska ges möjlighet att under april månad föreslå nya åtgärder/brister till Region Västerbotten och kan då även ändra i tidigare inlämnade förslag. Förslaget skickas under hösten ut på remiss till kommunerna och beslut om kommande års genomförande av objekt i länstransportplanen fattas i slutet av året. EN MYCKET GEMENSAM SAK SOM VI ALLA HAR ATT JOBBA MED ÄR BETYDELSEN AV ATT BEFINTLIGA MEDEL VERKLIGEN ANVÄNDS. Det innebär att vi måste ligga i framkant när det gäller planer och underlag för upphandling – Trafikverket, men även kommunerna har ett ansvar att se till att saker och ting blir gjorde. Medfinansieringsobjekten kan vara en hjälp. Dessa kan göras snabbt – även om det ligger pengar lite längre fram för den aktuella åtgärden under planperioden. Då kan vi använda dem för att ”tömma börschen” Region- styrelsen Info till politiken Utfall föregående år VP – vad byggs och vilka ÅVS:er görs kommande år? Beslut om LTP nästa års genomförande Start planläggning Byggstart

Tidslinje- processen framöver Arbetsutskottet 20 oktober Förbundsstyrelsen 2 november Förbundsfullmäktige Maj/juni   2018 jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun Remisstid LTP Förslag till LTP till regeringen Godkänd LTP från regeringen Remiss konferens september Kort remisstid – politiken beslutat att det är förbundsstyrelsen som fattar beslut om planen som skickas till regeringen – 2 november Vi ser fram mot era synpunkter. Säker på att ni kommer att kunna bidra till att det blir bättre - framför allt textmässigt När det gäller prioriteringen av medel och särskilt utpekade objekt är det viktigt att inse att plockar man in något måste man också plocka bort eller förskjuta något annat i tiden. Om fröslaget är ”komplett” blir det mer överskådligt för politikerna att ta ställning till det hela.