Osynliga i historien

Rättigheter har inte alltid gällt alla Vet ni när det kom en lag om att det skulle finnas en allmän folkskola i varje socken, dåtidens ”kommun”? 1842 Från början fanns inte skolplikten, som innebär att man både är tvungen och har rätt att gå i skolan. Vet ni när den kom? 1882 Men denna skolplikt och rättighet gällde från början inte alla. Kan ni gissa när barn med nedsatt rörelseförmåga fick plikt och rättighet att gå i skolan? 1962 Och visste ni att det fram till 1969 var förbjudet för en person med epilepsi att gifta sig? Eller att personer med psykisk funktionsnedsättning var förbjudna att gifta sig fram till 1974?

100% medborgare eller bara människa? Möt Susanne Berg som tar upp både historiska och nutida skamfläckar i det svenska samhället.

Diskutera blogginlägget ”Jaså, visste du inte att funkisar var föremål för utrotning under Hitlers regim?” frågar Susanne Berg i sitt blogginlägg. Vad svarar ni på den frågan? ”Nej, det är precis det som är felet. I Sverige lär vi oss inte. Vi lär oss inte att historien inte är död”, svarar Berg och fortsätter ”Vi pratar om mänskliga rättigheter som om det var något andra länder behöver få hjälp med att förstå”. Håller ni med om att vi i Sverige och i svensk skola gärna skryter om hur långt vi har kommit och förmedlar självbilden av att vi behandlar alla lika? Fakta: Från och med 1 januari 2015 är bristande tillgänglighet en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen. Lagen ställer krav på ökad tillgänglighet i alla delar av samhället. Syftet är att människor ska kunna delta på likvärdiga villkor, oavsett funktionssätt.

Behandlas alla lika i ämnet historia? I det centrala innehåll som ska behandlas i historieämnet på gymnasiet står det bland annat så här: Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön eller sexualitet. Vilka grupper och erfarenheter saknas och blir osynliga i ovanstående skrivning? Vad tror ni att det beror på att vissa lyfts fram medan andra inte nämns alls?

Hur selektiv är er historiebok? Vi pratar varken om utrotningen av ”funkisar” under Hitlers regim eller om tvångssteriliseringarna i Sverige, hävdar Susanne Berg. Stämmer det när det kommer till er lärobok i historia? Slå i er läroboks register och se om ni kan finna någon av följande händelser: Aktion T4 Tvångssterilisering av funktionshindrade/personer med funktionsnedsättning/handikappade Om ni hittat något av ovanstående, slå upp sidan och titta på hur området presenteras. Står det i ett sammanhang, tillsammans med annat som tas upp i kapitlet, eller beskrivs händelserna helt för sig, till exempel som en egen faktaruta? Vad kan ni dra för slutsatser av er granskning?

Att störa homogenitet Möt Margareta Persson som menar att vi ofta ”förfalskar” vår historieskrivning.

Diskutera citatet Vilka tankar fick ni kring följande citat ur texten: De här två exemplen visar hur ofta vi ”förfalskar” vår historieskrivning. Ofta sker det omedvetet, men ibland är det nog faktiskt mycket medvetet. Det speglar åsikten att det som är ”normalt” är det som räknas, men det andra som verkar udda kan man hoppa över.

Arbeta vidare Vill ni arbeta vidare med ämnet rekommenderas spåren Aktion T4 i Nazi-Tyskland och Rasbiologi och tvångssteriliseringar i Sverige i DATE lärmaterial.