Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad innebär ett barnperspektiv
Advertisements

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
Pallens tre ben: Barnets rättigheter Barnkompetens Barnperspektiv
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr i PEDAGOGIK
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
Anna Jonsson Barnsjuksköterska Regional samordnare för Första linjen och En väg in Region Skåne Marie Golsäter Barnsjuksköterska.
Grundläggande principer och generella implementeringsartiklar  Innehåll  Tolkning  Arbetssätt  Tillämpning.
HSO Skåne Ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad Finansierat av Arvsfonden De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar DOA.
EBP-cirkel 1 INGEGERD BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
EBP-cirkel 3: En lärande organisation BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
1 Välkomna! FN´s konvention om barnets rättigheter 8 nov, 2011 Lars Holmgren.
U 2015:06 Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Ungas väg in i samhället Inger Ashing – Nationell samordnare unga som varken arbetar eller.
Konventionens innehåll och struktur. Konventionens innehåll Inledning (preamble) 54 artiklar 4 grundprinciper (art 2, 3, 6, 12) 3 implementeringsartiklar.
Grupputvecklingssamtal GUS Dokumentet har utarbetats efter att chefer i LiV efterfrågat en metod för att genomföra utvecklingssamtal i grupp. Gruppen ges.
Vad är evidensbaserad praktik? Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens.
Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i styrning och ledning är det möjligt?
Attraktiv Hemtjänst Om rambeslut.
En hållbar organisation
Välkommen Remisskonferens 3 juni 2016 Hampus Allerstrand, SKL
Barnets bästa i främsta rummet
SKL Trygghet & säkerhet
Länsgemensam ledning i samverkan
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Jämställd regional tillväxt Blekinge Malin Faraasen
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Mänskliga rättigheter istället för välgörenhet
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
Föreslagna ändringar från Naturvårdsverket i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen Peder Seidegård Länsarkitekt.
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Arbetsformer XX vattenråd.
Fysiskt tvång - fasthållningar
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Nätverk för lärare på fritidshem
Konventionens innehåll och struktur
VÄLKOMNA!.
Johanna Sandahl Delegationens arbete, regeringens planer och
Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i styrning och ledning
Barn och ungas delaktighet
Grundläggande principer och generella implementeringsartiklar
Regeringens proposition 2017/18:186
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Barns rättigheter Barnkonventionen.
Konventionens juridiska status i Sverige
Innehåll kategoriträff för specialpedagoger den
Åtgärdsvalsstudie - Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö SL Riggert Anderson.
Systematiskt kvalitetsarbete
Utredningen om ekologisk kompensation
Funktionsrätt Sörmland
Elevhälsoarbete och kvalitet ….vad innebär det?
Konventionens grundläggande principer och implementeringsartiklar
Barnperspektiv, barnrättsperspektiv och barnets perspektiv
Mänskliga rättigheter - gäller även barn?
Mänskliga rättigheter -
Barnrättsperspektiv inom socialtjänsten
Hållbar utveckling måste vara
Quiz Testet ger dig snabb känsla för hur mycket eller lite du vet om barnets rättigheter. Gör testet tillsammans med dina medarbetare. De rätta svaren.
Så följs Sveriges arbete upp
Forskning om implementeringen av barnets rättigheter
Länsgemensam ledning i samverkan
Nämndernas/styrelsernas utvärdering av arbetet med budget 2005
Barnkonventionen och barnrättslagen
Forskning om implementeringen av barnets rättigheter
Guide för genomförande av grundutbildning Barnkonventionen
Presentera oss Vi är här för att grundutbilda er i barnkonventionen
Mänskliga rättigheter
Framtagande av Regional utvecklingsstrategi Uppsala län
Funktionshinderspolitik i Göteborgsregionen 7 mars 2019 Linnéa Björk och Erik Lindqvist Länsstyrelsen Västra Götalands län.
Barns och ungas DELAKTIGHET
Presentationens avskrift:

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se

Dagens rubriker Varför ska vi arbeta med barnets rättigheter? Juridisk status Barnsyn, barnperspektiv, barnrättsperspektiv, barnets perspektiv? Barnets rättigheter – introduktion till konventionen

Varför? Svenska regeringen Konvention – juridiskt bindande mellan stater som ratificerat Deklaration – frivilligt åtagande Traktatskonventionen – artikel 27 Nationell strategi 1998, 2010 Regional och lokal nivå 2011-2016 Barnkonventionen blir svensk lag Lagrådsremiss

Utredarens förslag Lagändringar föreslås i följande lagar: Brottsbalken Förvaltningsprocesslagen Förvaltningslagen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Utlänningslagen Kommittéförordningen Mot bakgrund av kartläggningarnas resultat föreslår utredaren ett antal lagändringar.

Treårigt kunskapslyft Treårsperiod för att genomföra ett kunskapslyft i syfte att höja kompetensen om konventionen och tilläggsprotokollen. Olika yrkesgrupper, förtroendevalda i myndigheter, kommuner och landsting. Finansieringsprincipen Utredaren föreslår ett treårigt kunskapslyft för att öka kunskaperna om konventionen, de tilläggsprotokoll vi tillträtt och FN-kommitténs generella kommentarer . Utbildningarna ska ge kunskap om vad ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken, visa på metoder för att lyssna på barn och inhämta deras åsikter. I det här sammanhanget pratar utredaren också om vikten av att sprida kunskap om barns psykologiska utveckling, minnesfunktioner och barns förmåga att berätta. Anledningen till förslaget om ett kunskapslyft är resultaten från kartläggningarna som visar på en allt för låg kunskap om barnets rättigheter och särskilt grundprinciperna.

Lagrådsremiss Föreslår att konventionen inkorporeras 1 januari 2020 Regeringen aviserar en vägledning för tolkning och tillämpning Nyöversättning En majoritet av de rättsvårdande myndigheterna avslår inkorporering som sådan Artiklars direkta tillämplighet – bör överlämnas till rättstillämpningen Lagrådet avstyrker

Har landstinget/regionen fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta med konventionen om barnets rättigheter? Blått = ja Rött = nej Gult = ej svar

9 Blekinge län Ronneby Karlskrona Olofström Karlshamn Sölvesborg Fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta i enlighet med barnkonventionen Rött = nej Blått = ja Vitt = ej svarat på enkäten Lime = vet ej Ronneby Karlskrona Olofström Karlshamn Sölvesborg

”Det här har ingen bäring på oss” ”Det här behövs inte” Meningserbjudande Inre motivation Konven- tionen ”Det här har ingen bäring på oss” ”Det här behövs inte” Yttre motivation, standby ”Det här gör vi redan”

Rättighetsbaserat arbete Om du är politiker – fatta bra beslut som går att genomföra Om du är chef – skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna genomföra besluten i organisationen Om du är medarbetare – använd rätt metoder för att tillämpa rättigheterna bland barn och unga Förstå – kunna – vilja

Barnrättsbaserat synsätt Ett barnrättsbaserat synsätt kräver att varje barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare med en individuell personlighet, egna behov och intressen samt personlig integritet. (Barnrättighetsutredningen, sid 286)

Kunskapsutveckling Implementering Tillämpning Metoder Verktyg

Barnrättsbaserade processer Politisk styrning Struktur Ledning Kärnverksamhet Stöd Verksamhets-planering Administrativa rutiner Budgetarbete Långsiktig samhälls-utveckling Service och välfärdstjänster Myndighets-utövning Kvalitetsledning Uppföljning Kompetens-utveckling Den här bilden visar hur viktig hela organisationen är för att ett rättighetsbaserat arbete ska nå varje flicka och pojke upp till 18 år. Politiken åskådliggörs här som ett tak, hela huset (organisationen) är beroende av att taket är helt så att det inte regnar in. Det vill säga hela organisationen är beroende av att beslut är rättighetsbaserade. För att kärnverksamheterna ska ha möjlighet att arbeta rättighetsbaserat behöver rättigheterna synliggöras i verksamheternas styrdokument och verktyg och metoder måste väljas. Förutom detta behöv en rad stödjande strukturer i organisationen. På ledningsnivå ska arbetet föras in i all verksamhetsplanering, i budgetarbetet och i alla uppföljningsprocesser. Om vi utgår från huset på bilden behöver rättigheterna även synliggöras i olika administrativa rutiner, i allt kvalitetsarbete och i planer för kompetensutveckling. Kultur Invånare: varje flicka och pojke upp till 18 år

En god jordmån Beslut i fullmäktige Tvärpolitiskt förankrat Politiskt ansvarig för barnperspektivet Tydligt formulerade mål Förankring Samordningsansvar Arbetsgrupp Aktiviteter på olika nivåer Krav på uppföljning till politiken https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/barnetsrattigheter/uppfoljningbarnrattsarbete/implementeringsnycklaruppfoljning.5635.html

Pallens tre ben: Barnets rättigheter Barnkompetens Barnperspektiv Barnsyn Rätti Kompetens Perspektiv

S O S S

Socialtjänst Barnet Förskola/skola Vårdnadshavare

Förskola/skola Socialtjänst Barnet Barnet Vårdnadshavare

Perspektiv Barnperspektiv Barnets perspektiv Barnrättsperspektiv Vuxnas syn på barn Det som visar sig för barnet Barnrättsperspektiv Artikel 2, 3.1, 6, 12

Rättigheter och skyldigheter

Konventionens innehåll 2012-09-05 Konventionens innehåll Inledning (preamble) 54 artiklar 4 grundprinciper (art 2, 3, 6, 12) 3 genomförandeartiklar (art 4, 42, 44:6) Sakartiklar eller tematiska rättigheter Artiklar om övervakning och anslutning 23

FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Grundprinciper FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals Artikel 2 Icke diskriminering 24

Implementeringsartiklar Artikel 4 Artikel 42 Artikel 44.6 Genomförande Kunskap Rapporter

Konventionen om barnets rättigheter 2 3 6 12 4 42 44.6 Verksamheten Artiklarna 19, 24, 29, 31

Artikel 2 – Icke-diskriminering Alla barn har rätt till alla rättigheter Inget barn får diskrimineras på någon grund Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor Utesluter inte positiv särbehandling Har bäring på alla andra artiklar

Artikel 3.1 – Barnets bästa i främsta rummet Alla beslut och alla barn Prövning ska göras Principen ska väga tungt Kan inte övertrumfa en annan rättighet 28

3 – Prövning av barnets bästa Gällande lagstiftning Vad säger konventionen Aktuell forskning Rådande praxis Beprövad erfarenhet Sociala nätverket Vad säger barn och unga 29

Artikel 4 – Genomförande Politisk vilja Alla lämpliga åtgärder Tillgängliga resurser Internationell samverkan Barnkonsekvensanalyser Rättigheter inte välgörenhet

Artikel 6 - Rätt till liv, överlevnad och utveckling En inneboende rätt till liv Öka förväntningarna på livet genom åtgärder mot svält och epidemier Överlevnad och utveckling Optimala förutsättningar idag, barndomen har ett värde i sig Skapa framtidstro (skola, arbetsmarknad)

Artikel 12 – Barnets rätt att säga sin mening Absolut rättighet Gäller alla beslut och alla barn Kan ske genom företrädare Ålder och mognad Ej självbestämmande Inget tvång 32

Artikel 42 – Kunskap om rättigheterna För att veta mina rättigheter måste jag känna till dem För att kunna arbeta utifrån konventionens krav måste jag förstå vad de innebär

Barnrättsforum Skåne en regional plattform med syfte att stödja och samordna utveckling av hållbara strategier för att implementera och tillämpa barnkonventionen i Skåne