Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englundh@skl.se
Dagens rubriker Varför ska vi arbeta med barnets rättigheter? Juridisk status Barnsyn, barnperspektiv, barnrättsperspektiv, barnets perspektiv? Barnets rättigheter – introduktion till konventionen
Varför? Svenska regeringen Konvention – juridiskt bindande mellan stater som ratificerat Deklaration – frivilligt åtagande Traktatskonventionen – artikel 27 Nationell strategi 1998, 2010 Regional och lokal nivå 2011-2016 Barnkonventionen blir svensk lag Lagrådsremiss
Utredarens förslag Lagändringar föreslås i följande lagar: Brottsbalken Förvaltningsprocesslagen Förvaltningslagen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Utlänningslagen Kommittéförordningen Mot bakgrund av kartläggningarnas resultat föreslår utredaren ett antal lagändringar.
Treårigt kunskapslyft Treårsperiod för att genomföra ett kunskapslyft i syfte att höja kompetensen om konventionen och tilläggsprotokollen. Olika yrkesgrupper, förtroendevalda i myndigheter, kommuner och landsting. Finansieringsprincipen Utredaren föreslår ett treårigt kunskapslyft för att öka kunskaperna om konventionen, de tilläggsprotokoll vi tillträtt och FN-kommitténs generella kommentarer . Utbildningarna ska ge kunskap om vad ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken, visa på metoder för att lyssna på barn och inhämta deras åsikter. I det här sammanhanget pratar utredaren också om vikten av att sprida kunskap om barns psykologiska utveckling, minnesfunktioner och barns förmåga att berätta. Anledningen till förslaget om ett kunskapslyft är resultaten från kartläggningarna som visar på en allt för låg kunskap om barnets rättigheter och särskilt grundprinciperna.
Lagrådsremiss Föreslår att konventionen inkorporeras 1 januari 2020 Regeringen aviserar en vägledning för tolkning och tillämpning Nyöversättning En majoritet av de rättsvårdande myndigheterna avslår inkorporering som sådan Artiklars direkta tillämplighet – bör överlämnas till rättstillämpningen Lagrådet avstyrker
Har landstinget/regionen fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta med konventionen om barnets rättigheter? Blått = ja Rött = nej Gult = ej svar
9 Blekinge län Ronneby Karlskrona Olofström Karlshamn Sölvesborg Fattat beslut i fullmäktige eller styrelse om att arbeta i enlighet med barnkonventionen Rött = nej Blått = ja Vitt = ej svarat på enkäten Lime = vet ej Ronneby Karlskrona Olofström Karlshamn Sölvesborg
”Det här har ingen bäring på oss” ”Det här behövs inte” Meningserbjudande Inre motivation Konven- tionen ”Det här har ingen bäring på oss” ”Det här behövs inte” Yttre motivation, standby ”Det här gör vi redan”
Rättighetsbaserat arbete Om du är politiker – fatta bra beslut som går att genomföra Om du är chef – skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna genomföra besluten i organisationen Om du är medarbetare – använd rätt metoder för att tillämpa rättigheterna bland barn och unga Förstå – kunna – vilja
Barnrättsbaserat synsätt Ett barnrättsbaserat synsätt kräver att varje barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare med en individuell personlighet, egna behov och intressen samt personlig integritet. (Barnrättighetsutredningen, sid 286)
Kunskapsutveckling Implementering Tillämpning Metoder Verktyg
Barnrättsbaserade processer Politisk styrning Struktur Ledning Kärnverksamhet Stöd Verksamhets-planering Administrativa rutiner Budgetarbete Långsiktig samhälls-utveckling Service och välfärdstjänster Myndighets-utövning Kvalitetsledning Uppföljning Kompetens-utveckling Den här bilden visar hur viktig hela organisationen är för att ett rättighetsbaserat arbete ska nå varje flicka och pojke upp till 18 år. Politiken åskådliggörs här som ett tak, hela huset (organisationen) är beroende av att taket är helt så att det inte regnar in. Det vill säga hela organisationen är beroende av att beslut är rättighetsbaserade. För att kärnverksamheterna ska ha möjlighet att arbeta rättighetsbaserat behöver rättigheterna synliggöras i verksamheternas styrdokument och verktyg och metoder måste väljas. Förutom detta behöv en rad stödjande strukturer i organisationen. På ledningsnivå ska arbetet föras in i all verksamhetsplanering, i budgetarbetet och i alla uppföljningsprocesser. Om vi utgår från huset på bilden behöver rättigheterna även synliggöras i olika administrativa rutiner, i allt kvalitetsarbete och i planer för kompetensutveckling. Kultur Invånare: varje flicka och pojke upp till 18 år
En god jordmån Beslut i fullmäktige Tvärpolitiskt förankrat Politiskt ansvarig för barnperspektivet Tydligt formulerade mål Förankring Samordningsansvar Arbetsgrupp Aktiviteter på olika nivåer Krav på uppföljning till politiken https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/barnetsrattigheter/uppfoljningbarnrattsarbete/implementeringsnycklaruppfoljning.5635.html
Pallens tre ben: Barnets rättigheter Barnkompetens Barnperspektiv Barnsyn Rätti Kompetens Perspektiv
S O S S
Socialtjänst Barnet Förskola/skola Vårdnadshavare
Förskola/skola Socialtjänst Barnet Barnet Vårdnadshavare
Perspektiv Barnperspektiv Barnets perspektiv Barnrättsperspektiv Vuxnas syn på barn Det som visar sig för barnet Barnrättsperspektiv Artikel 2, 3.1, 6, 12
Rättigheter och skyldigheter
Konventionens innehåll 2012-09-05 Konventionens innehåll Inledning (preamble) 54 artiklar 4 grundprinciper (art 2, 3, 6, 12) 3 genomförandeartiklar (art 4, 42, 44:6) Sakartiklar eller tematiska rättigheter Artiklar om övervakning och anslutning 23
FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Grundprinciper FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals Artikel 2 Icke diskriminering 24
Implementeringsartiklar Artikel 4 Artikel 42 Artikel 44.6 Genomförande Kunskap Rapporter
Konventionen om barnets rättigheter 2 3 6 12 4 42 44.6 Verksamheten Artiklarna 19, 24, 29, 31
Artikel 2 – Icke-diskriminering Alla barn har rätt till alla rättigheter Inget barn får diskrimineras på någon grund Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor Utesluter inte positiv särbehandling Har bäring på alla andra artiklar
Artikel 3.1 – Barnets bästa i främsta rummet Alla beslut och alla barn Prövning ska göras Principen ska väga tungt Kan inte övertrumfa en annan rättighet 28
3 – Prövning av barnets bästa Gällande lagstiftning Vad säger konventionen Aktuell forskning Rådande praxis Beprövad erfarenhet Sociala nätverket Vad säger barn och unga 29
Artikel 4 – Genomförande Politisk vilja Alla lämpliga åtgärder Tillgängliga resurser Internationell samverkan Barnkonsekvensanalyser Rättigheter inte välgörenhet
Artikel 6 - Rätt till liv, överlevnad och utveckling En inneboende rätt till liv Öka förväntningarna på livet genom åtgärder mot svält och epidemier Överlevnad och utveckling Optimala förutsättningar idag, barndomen har ett värde i sig Skapa framtidstro (skola, arbetsmarknad)
Artikel 12 – Barnets rätt att säga sin mening Absolut rättighet Gäller alla beslut och alla barn Kan ske genom företrädare Ålder och mognad Ej självbestämmande Inget tvång 32
Artikel 42 – Kunskap om rättigheterna För att veta mina rättigheter måste jag känna till dem För att kunna arbeta utifrån konventionens krav måste jag förstå vad de innebär
Barnrättsforum Skåne en regional plattform med syfte att stödja och samordna utveckling av hållbara strategier för att implementera och tillämpa barnkonventionen i Skåne