Välkommen Remisskonferens 3 juni 2016 Hampus Allerstrand, SKL

En presentation över ämnet: "Välkommen Remisskonferens 3 juni 2016 Hampus Allerstrand, SKL"— Presentationens avskrift:

1 Välkommen Remisskonferens 3 juni 2016 Hampus Allerstrand, SKL
Elizabeth Englundh, SKL Remisskonferens 3 juni 2016 Välkommen Hampus Allerstrand, Hanna Bonnevier, Elizabeth Englundh, Signild Östgren

2 Intern arbetsprocess SKL
Juridiska avdelningen (Hampus Allerstrand) Sista svarsdag på remissen 15 oktober (till departementet) Motivering internt SKL 7 maj (au 19 maj) Föreslagen nivå: styrelse Samråd med avdelningen för Vård och omsorg (Elizabeth Englundh) Berörda beredningar 15 september AU 6 oktober Styrelsen 7 oktober

3 Barnkonventionen blir svensk lag SOU 2016:19
= Barnrättighetsutredningens betänkande fick titeln ”Barnkonventionen blir svensk lag” och har nummer 2016:19.

4 Barnrättighetsutredningen
Utredare: Anita Wikström, nu lagman vid Linköpings tingsrätt 27 mars 2013 – 4 mars 2015 Utredningen överlämnades den 11 mars 2016 Förslagen föreslås träda i kraft 2018 Direktiv att bland annat: kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnkonventionen och de tilläggsprotokoll som Sverige tillträtt ( Barn i väpnade konflikter och försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi) analysera vilka för- och nackdelar en inkorporering av barnkonventionen och de tilläggsprotokoll som Sverige tillträtt skulle kunna medföra. Barnrättighetsutredningen tillsattes 27 mars 2013 och skulle lämna betänkande 4 mars 2015. I och med att en ny regering tillträdde fick utredaren ett antal nya direktiv och tiden utsträcktes till den 28 februari Betänkandet överlämnades till ministern den 11 mars Förslagen i utredningen föreslås träda i kraft 2018. Direktiven (2013:35) var att: Identifiera vilka områden som är särskilt angelägna för kartläggningen, kartlägga hur tillämpningen av lagar och andra föreskrifter överensstämmer med barnkonventionen och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt inom dessa områden, bedöma omfattningen och beskriva karaktären av eventuella avvikelser vid rättstillämpningen i förhållande till barnkonventionen och de tilläggsprotokoll som Sverige har tillträtt, analysera orsakerna till eventuella avvikelser och, när det gäller tydliga avvikelser, lämna förslag till åtgärder samt vid behov föreslå kompletteringar och förtydliganden i lagstiftningen för att förstärka barnets rättigheter, analysera vilka fördelar och nackdelar en inkorporering i svensk rätt av barnkonventionen och de tilläggsprotokoll som Sverige tillträtt skulle kunna medföra, analysera erfarenheter i andra länder, både i länder som har och inte har inkorporerat barnkonventionen, och analysera konkreta skillnader inom barnrättsområdet mellan Sverige och länder som har barnkonventionen inkorporerad.

5 Tilläggsdirektiv Lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen. Belysa vilken vägledning som kan behövas för uttolkning av konventionen. Lyfta fram vilka åtgärder i övrigt som kan behöva vidtas vid en inkorporering av barnkonventionen. Ej grundlagsstiftningen När den nya regeringen tillträdde 2014 meddelade den redan i regeringsförklaringen att deras avsikt var att konventionen skulle bli svensk lag och därför fick utredaren ett antal nya direktiv. De tilläggsdirektiv utredaren fick var följande: lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen, belysa vilka principer som kan bli aktuella vid en eventuell konflikt mellan barnkonventionens bestämmelser och svensk lagstiftning, samt hur barnkonventionens bestämmelser kan få genomslag vid en sådan konflikt, belysa vilken vägledning som kan behövas för uttolkning av konventionen, och lyfta fram vilka åtgärder i övrigt som kan behöva vidtas vid en inkorporering av barnkonventionen. I utredarens uppdrag ingick inte att överväga eller föreslå förändringar i grundlagen, vilket innebär att konventionen inte får högre status utan blir en ”vanlig” lag. Utredaren menar att risken för krockar mellan olika lagar och konventionen är liten, även om den finns.

6 Kartläggning av fyra områden
Barn i migrationsprocessen Stöd och service till barn med vissa funktionsnedsättningar Barn som bevittnat våld inom familjen Barn som utsatts för våld inom familjen För att få en bild av vilket genomslag barnkonventionen, särskilt grundprinciperna, har fått i rättstillämpningen genomfördes kartläggningar inom fyra områden. För att bestämma vilka områden som skulle kartläggas bjöds företrädare för olika organisationer och myndigheter in till två hearingar, dessutom genomfördes barnkonsultationer som Barnombudsmannen arrangerade. De områden som slutligen kartlades var: Barn i migrationsprocessen (UtL). Stöd och service till barn med vissa funktionsnedsättningar (LSS). Barn som bevittnat våld inom familjen (BrB). Barn som utsatts för våld inom familjen (BrB). Kartläggningarna genomfördes av olika forskare och rapporterna finns tillgängliga på regeringskansliet.

7 Resultat artikel 3.1 och 12 Bedömningen av barnets bästa tar inte sin utgångspunkt i det enskilda barnet. Avvägningar och bedömningar av barnets bästa framgår inte. Samtal med barn görs inte i tillräcklig omfattning. Samtal fokuserar på annat än vad som är relevant i det enskilda fallet. De olika områdena genomlystes med utgångspunkt i de fyra grundprinciperna, artikel 2, 3, 6 och 12. Kartläggningen visar att synen på barn och hur barn bemöts inte utgår från synen på barn som rättighetsbärare. I bilden syns resultaten för artikel 3.1 och 12. Resultaten visar att: Bedömningen av barnets bästa inte tar sin utgångspunkt i det enskilda barnet utan att det bedöms utifrån generella aspekter i olika förarbeten, policys och andra riktlinjer. Det framgår inte heller vilka avvägningar och bedömningar som gjorts när det gäller barnets bästa och avvägningar mot andra intressen. Samtal förs inte med barn i tillräcklig omfattning och det framgår inte varför det inte gjorts. När samtal med barn förs, fokuserar dessa på annat än det som ska utredas, till exempel vilka fritidsintressen barnet har, hur det går i skolan. Alltså mer allmänna samtal.

8 Barnrättsbaserat synsätt
Ett barnrättsbaserat synsätt kräver att varje barn erkänns, respekteras och skyddas som rättighetsbärare med en individuell personlighet, egna behov och intressen samt personlig integritet. (Barnrättighetsutredningen, sid 286) Ett arbete med att implementera barnets rättigheter kräver såväl barnrättsbaserade beslutsprocesser som barnrättsbaserade arbetsprocesser. Nu har utredningen definierat vad de menar med ett barnrättsbaserat synsätt. Det innebär att det inte räcker med att säkra processerna med beslut och metoder. Varje människa behöver förstå och vilja genomföra barnets rättigheter i sin verksamhet eller organisation. Det senaste är Elizabeths tolkning av definitionen.

9 Utredarens förslag Lagändringar föreslås i följande lagar:
Brottsbalken Förvaltningsprocesslagen Förvaltningslagen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Utlänningslagen Kommittéförordningen Mot bakgrund av kartläggningarnas resultat föreslår utredaren ett antal lagändringar.

10 Utredarens förslag Brottsbalken Ny § 3 kap. 5 a § … döms till misshandel av barn till fängelse i högst två år… Ny lydelse: 3 kap. 6 § … döms för grov misshandel respektive grov misshandel av barn i lägst ett år och högst sex år… De föreslagna ändringarna tar sin utgångspunkt i kartläggningarnas resultat. Utredningen föreslår en ny § i Brottsbalken där en person ska kunna dömas för ”misshandel av barn”. En viktig grupp som omfattas av paragrafen är rättsliga föräldrar. Här ingår adoptivföräldrar. När det gäller grovt våld får 6§ i kapitel 3 ett tillägg: ”grov misshandel av barn”.

11 Utredarens förslag Förvaltningsprocesslagen Ny § 8 a § I ett mål som rör barn ska rätten se till att barnets bästa blir utrett och särskilt beaktas. Ett barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad” Utredaren bedömer att principen om barnets bästa som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser bör få ökat genomslag i det fortsatta transformeringsarbetet och likaså behöver barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade säkerställas. En viktig del för att bestämma barnets bästa är att barnets synpunkter inhämtas och beaktas. Barnet har rätt att få information och domstolen ska se till att barnet får information. Informationen kan ges av barnets ställföreträdare, barnets biträde när sådant finns eller av domstolen själv. Därför föreslår utredaren skrivningar i de nämnda lagarna som ligger närmare skrivningarna i konventionen. I förvaltningsprocesslagen placeras den nya § under rubriken ”Måls handläggning”. Paragrafen ger uttryck för att domstolen för egen del vid handläggning av ett mål ska beakta barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sina åsikter. Barnets synpunkter ska beaktas i förhållande till ålder och mognad.

12 Utredarens förslag Förvaltningslagen Ny § 7 a § I ett ärende som rör barn ska rätten se till att barnets bästa blir utrett och särskilt beaktas. Ett barn ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad” På samma sätt införs i förvaltningslagen en ny §. Det rör principen om barnets bästa, rätten att säga sin mening och att få dem beaktade i förhållande till ålder och mognad. Bestämmelsen föreslås ligga under rubriken ”Allmänna krav på handläggning av ärenden” och gäller alla områden som omfattas av myndighetsverksamheten på alla nivåer i samhället. Det innebär att även mer allmänna frågor omfattas av att tillämpa barnets rättigheter i sina verksamheter. Barnet ska även ha rätt att få information för att kunna lämna informerade synpunkter. Informationen ska vara relevant.

13 Utredarens förslag Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Ny lydelse 6 a § Vid åtgärder som rör ett barn ska barnets bästa utredas och särskilt beaktas. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter i enlighet med 8 c §. När det gäller LSS föreslås en ny skrivning i § 6 a. Skrivningen ger en tydligare koppling till konventionen skrivningar i artikel 3 och 12.

14 Utredarens förslag Ny § 8 c §
”Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad”

15 Utredarens förslag Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Omarbetad § 8 b § Barnet ska få relevant information om exempelvis -vilka rättigheter barnet har, -hur handläggningen går till, och -de beslut som kan komma att fattas och konsekvenserna av dessa. ”Informationen som barnet får ska anpassas till barnets ålder, mognad och andra individuella förutsättningar.” ”Den som lämnar informationen ska så långt det möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informationen” Den tidigare 8 § har omarbetats och flyttats till nya §§ 8 b och c. 8 b § Barnet har rätt att få relevant information om till exempel sina rättigheter, hur barnets ärende går vidare, olika beslut och konsekvenser av det. Informationen ska vara anpassad till det individuella barnets ålder, mognad och andra förutsättningar (språk, funktionshinder eller annat) Den som ger informationen ska också försäkra sig om att barnet förstått informationen. 8 c § Den här paragrafen är ny och ger uttryck för att barnet har rätt att framföra sina åsikter och att de ska beaktas i förhållande till ålder och mognad.

16 Utredarens förslag Utlänningslagen Ny lydelse 1 kap. 10 § I fall som rör ett barn ska barnets bästa utredas och särskilt beaktas. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter i enlighet med 11 a §. 1 kap 11 a § ”Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.” När det gäller Utlänningslagen föreslår utredaren en ny lydelse i 1 kap. 10 § Barnets bästa ska utredas och särskilt beaktas och då ska hänsyn tas till barnets åsikter som skrivs till i 11 a § som är ny. Skrivningarna ligger nu närmare konventionen och kopplingen mellan artikel 3 och 12 synliggörs i formuleringarna. 11 § har samma skrivning som LSS när det gäller rätten till relevant information. Den ska anpassas till det individuella barnet och den som ger informationen ska försäkra sig om att barnet har förstått informationen.

17 Utredarens förslag Ny lydelse i 1 kap 11 §
Barnet ska få relevant information om exempelvis -vilka rättigheter barnet har, -hur handläggningen går till, och -de beslut som kan komma att fattas och konsekvenserna av dessa. ”Informationen som barnet får ska anpassas till barnets ålder, mognad och andra individuella förutsättningar.” ”Den som lämnar informationen ska så långt det möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informationen”

18 Utredarens förslag Kommittéförordningen Ny lydelse 15 § … för jämställdheten mellan kvinnor och män, för barns rättigheter… Utredaren menar att om förslagen i ett betänkande påverkar barnets rättigheter på något sätt ska konsekvenserna av det redovisas. Därför föreslås tillägget ”för barns rättigheter” efter ”för jämställdheten mellan kvinnor och män” i 15 §.

19 Förslag till lag om konventionen
Artiklarna Artikel 44.6 Ska i originaltexternas lydelse gälla som lag. Språken är: arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska och de blir gällande svensk lag. De har samma giltighet, inget språk har företräde. Svensk översättning är avsedd som ett hjälpmedel vid tolkningen av originaltexterna.

20 Översyn av översättningen
Oklara översättningar och omoderna begrepp Utredaren förslår en översyn av översättningen för att klargöra till exempel skrivningar som gäller artikel 3.1, barnets bästa. Principen finns i flera artiklar men med olika skrivningar, vilket behöver ses över, menar utredaren. Det finns även begrepp som behöver ses över, till exempel disability har översatts med ”handikapp” (funktionsnedsättning), legal guardian har översatts med ”vårdnadshavare” (innefattar flera former av företrädarskap) och care har översatts med ”vård” (omvårdnad). En omsorgsfullt utförd översättning som bilaga till ursprungstexten ses som en förutsättning för inkorporeringsmetoden. Översynen föreslås vara färdig när förslagen presenteras för riksdagen.

21 Vägledning Utredaren bedömer att det finns ett behov av en skriftlig vägledning för tolkning och tillämpning. Vägledningen bör utgå från ett svenskt perspektiv, finnas samlad på ett ställe och vara lättillgänglig. En nationell aktör bör ansvara för vägledningen och att den uppdateras.

22 Kommunal självstyrelse
Utredarens bedömning Inkorporeringslagen och förvaltningslagen innebär delvis nya åligganden för kommunerna. Men eftersom en skyldighet redan föreligger att tolka den svenska lagstiftningen fördragskonformt torde påverkan på den kommunala självstyrelsen vara begränsad. Även om inkorporeringslagen och förändringen i förvaltningslagen delvis innebär nya åligganden för kommuner, landsting och regioner menar utredaren att inskränkningen i självstyrelsen är att betrakta som begränsad.

23 Utredarens förslag Myndigheter Statliga myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter ska göra sin verksamhet känd, tillgänglig och anpassad för barn. Barnombudsmannen får i uppdrag att bistå berörda myndigheter med detta. Förutom lagändringar finns ett antal andra förslag från utredaren. Utgångspunkten för det här förslaget är en kartläggning som Barnombudsmannen genomfört i en enkät till ett antal myndigheter. Enkäten visar att barns möjligheter att klaga eller lämna synpunkter är starkt begränsade som det är nu. Därför föreslår utredaren att vissa myndigheter ska tillgängliggöra och anpassa verksamheten för barn. Exempel på sådana myndigheter är: Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen och Kriminalvården.

24 Enskilda frågor Barnombudsmannens möjligheter, att föra talan för enskilda i ärenden av principiell natur eller av särskilt intresse för genomförandet av barnkonventionen, bör utredas. En fråga som länge har diskuterats är Barnombudsmannens befogenheter att driva enskilda ärenden. Sverige får synpunkter på detta från FN-kommittén vid varje rapporteringstillfälle. Fall ska vara av särskild betydelse för rättstillämpningen eller av särskilt intresse för genomförandet av konventionen. Som det är idag medger inte Barnombudsmannens uppdrag att de ska arbeta med enskilda frågor.

25 Fristående Barnrättighetsbyråer
Stöd till nyinrättandet av fristående Barnrättighetsbyråer. Barn ska kunna vända sig dit för att få information och individuellt stöd för att få sina rättigheter tillgodosedda. Utredaren bedömer att det ska utredas hur inrättandet av oberoende fristående Barnrättighetsbyråer kan stödjas ekonomiskt. Barn ska kunna vända sig dit för att få stöd och råd på olika sätt. Idag saknas lokala kontaktpunkter dit barn kan vända sig om deras rättigheter kränks. Bakgrunden till detta förslag är att det finns en välfungerande ”Barnrättsbyrå” i Stockholm dit barn kan vända sig och få hjälp med olika frågor. De har i dagarna beviljats medel för att sprida detta arbete till olika platser i Sverige.

26 Treårigt kunskapslyft
Treårsperiod för att genomföra ett kunskapslyft i syfte att höja kompetensen om konventionen och tilläggsprotokollen. Olika yrkesgrupper, förtroendevalda i myndigheter, kommuner och landsting. Utredaren föreslår ett treårigt kunskapslyft för att öka kunskaperna om konventionen, de tilläggsprotokoll vi tillträtt och FN-kommitténs generella kommentarer . Utbildningarna ska ge kunskap om vad ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken, visa på metoder för att lyssna på barn och inhämta deras åsikter. I det här sammanhanget pratar utredaren också om vikten av att sprida kunskap om barns psykologiska utveckling, minnesfunktioner och barns förmåga att berätta. Anledningen till förslaget om ett kunskapslyft är resultaten från kartläggningarna som visar på en allt för låg kunskap om barnets rättigheter och särskilt grundprinciperna.

27 Kunskapslyftets syfte
Att ge kunskap och kompetens om vad barnkonventionen och ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken, i förhållande till den egna verksamheten. Bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte och till att skapa en samsyn kring tolkningen av barnets rättigheter utifrån de allmänna kommentarerna. Syftet med kunskapslyftet är alltså att ge kunskap och kompetens om vad barnkonventionen och ett barnrättsperspektiv innebär i praktiken, i förhållande till den egna verksamheten.

28 Kunskapslyft Barnombudsmannen:
Möjlighet att erbjuda uppdragsutbildningar. Uppdrag att genomföra utbildningsinsatser och bidra till spridning och användning av metoder för att stärka barnrättsperspektivet i myndigheters rättstillämpning. Sprida de allmänna kommentarerna. Barnombudsmannen föreslås få en stor uppgift i kunskapslyftet. Bland annat föreslås att myndigheten ska få möjlighet att erbjuda uppdragsutbildningar. För detta föreslås förändringar i Barnombudsmannens förordning med instruktion så att de kan ta ut full kostnadstäckning. Utredaren säger att ”Barnombudsmannens ställning som statlig myndighet borgar för kvalitet och ett enhetligt genomförande av utbildningsinsatser”.

29 Kunskapslyft Statliga myndigheter får i uppdrag att säkerställa att det finns ändamålsenlig kompetens om rättigheterna och om barns utveckling och behov. Krav på återrapportering. Även i kunskapslyftet har myndigheterna lyfts fram och här ska de säkerställa myndighetens kompetens rörande barnets rättigheter. Här finns även krav på återrapportering.

30 Kunskapslyft – utredarens bedömning
Bör göras i samverkan med länsstyrelserna. Dialog med SKL Säkerställa att högskoleutbildningar omfattar barnets rättigheter. Barn bör få information i skolan om vart de kan vända sig för att få stöd och hjälp om de befinner sig i en utsatt situation. Utredaren menar att kunskapslyftet ska genomföras i samverkan med länsstyrelserna. Utredaren kopplar här till den tidigare utredningen om regionala stödstrukturer för arbetet med barnets rättigheter, som genomfördes av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Dessutom framför utredaren vikten av att barnets rättigheter blir en självklar del av grundutbildningar och ger studenterna kunskaper om detta. Som det är idag är det upp till varje högskola, varje institution och till sist varje lärare att bestämma om barnets rättigheter ska vara en del av utbildningen eller inte. Här tar utredaren också upp vikten av att barn bör få veta vart de ska vända sig om de är i en utsatt situation. Informationen ska ges i skolan och vid utarbetandet ska barn som har egna erfarenheter av utsatthet involveras.

31 Svårigheter Att artiklarna i konventionen är allmänt hållna och vaga.
Att konventionen saknar den typ av förarbeten som vi är vana vid i Sverige och som kan ge vägledning i tolkningen. Att det saknas en internationell domstol som kan uttolka konventionens närmare innebörd. Slutligen några svårigheter som nämnts i samband med inkorporering. Den första handlar om kritik mot att vissa artiklar är allmänt hållna och vaga i sina formuleringar. Det gäller till exempel principen om barnets bästa. Den andra synpunkten menar att konventionen saknar den typ av förarbeten vi är vana vid. Sådana förarbeten ger vägledning vid tolkning. För konventionen finns de generella kommentarerna som är FN-kommitténs vägledande tolkningar av konventionen. De finns dock inte för alla artiklar eller områden i konventionen. Den tredje synpunkten rör den omständigheten att det inte finns en internationell domstol dit den kan vända sig.

32 Möjlighet till skadestånd Relationen mellan föräldrarätten och barnets rättigheter
När det gäller möjligheten till skadestånd bedömer utredaren att det bör uppmärksammas i Regeringskansliets fortsatta arbete. Barnkonventionen innehåller inga bestämmelser om rättsmedel när rättigheter kränks. Däremot säger utredaren att det är underförstått att det ska finnas ett krav på effektiva rättsmedel för att avhjälpa eller gottgöra kränkningar av rättigheterna.

33 Remisskonferens 3 juni 2016 Juridiska frågor
Det saknas resonemang om omfattningen av bestämmelser i FL och FPL Vårdnadshavarens rättigheter i FB kontra barnkonventionen. Konflikt? Fritid och kultur – vilken betydelse får art 31 i praktiken tillsammans med art 3 och 12 i förhållande till bef. resurser Hur kan förarbetena stärkas upp så att man slipper ändra lagar över tid?

34 Remisskonferens 3 juni 2016 Lärande och kunskapsutveckling
Verktyg för arbets- och beslutprocesser? Vad ska en barnkonsekvensanalys innehålla? Rollfördelning Barnombudsmannen, Länsstyrelsen och SKL Olika ekonomiska förutsättningar mellan kommuner att kunna genomföra omfattande utbildningsinsatser.

35 Andras remissyttranden
Kammarrätten i Stockholm, avstyrker Justitieombudsmannen, avstyrker

36 SKL:s remissyttrande Inkorporering – transformering
Förslag på ändringar i FL, FPL, BrB, LSS, kommittéförordningen Kartläggningarna Barnombudsmannens möjlighet att föra talan för enskilda Kunskapslyft Rättsmedel Finansieringsprincipen

37 Vad ska kostnadsberäknas?
Nya bestämmelser ( Förvaltningsprocesslagen och Förvaltningslagen) Barnets bästa ska utredas och särskilt beaktas i mål som rör barn Relevant information Framföra sina åsikter Informationsinsatser krävs, info medborgare Kunskapslyft; omfatta all berörd personal och förtroendevalda Myndigheterna ska göra sin verksamhet känd, tillgänglig och anpassad för barn Ökad måltillströmning kan innebära fler yttranden ska författas Kostnadsberäkningar saknas för kommunsektorn

38 Under 2017 Lagrådsremissen beräknas klar i april 2017
Propositionen beräknas klar i juni 2017