Arbetet med den nationella strategin för energieffektiviserande renovering EnergiPuls - 29 januari 2016

Den nationella strategin för energieffektiviserande renovering December 2013. Boverket och Energimyndigheten lämnar förslag till nationell strategi till regeringen April 2014. Regeringen skickar Sveriges nationella strategi till EU-kommissionen Januari 2015. Boverket och Energimyndigheten får nytt uppdrag att utveckla strategin Januari 2016. Uppdrag om att komplettera underlaget 2015 2017. Uppdaterad strategi ska skickas till kommissionen.

Uppdraget 2015 Förslag till utvecklad och framåtblickande nationell strategi för energieffektiviserande renovering […] Myndigheterna fick i uppdrag att analysera konsekvenser av olika styrmedel, inklusive styrmedel som ökar renoveringstakten, samt andra frågor av betydelse för att det nationella byggnadsbeståndet ska kunna energieffektiviseras på ett kostnadseffektivt sätt, t.ex. tillgång till kvalificerad personal Rapporterades 15 december 2015

Två styrmedelsförslag Nationellt informationscentrum Syfte: öka energieffektiviseringsgraden Finansiellt styrmedel – kreditgarantier eller statligt finansierade lån Syfte: öka renoveringstakten

Nationellt informationscentrum – syfte Samla, kvalitetssäkra och sprida målgruppsanpassad information. Fastighetsägarna ska få bättre beslutsunderlag. Man ska kunna vända sig till informationscentrum som ett första steg Utbildnings- eller konsultverksamhet ingår inte Informationscentrumet ska avhjälpa det hinder vi identifierade 2013 – att det finns olika förhållanden som gör att marknaden inte fördelar information på bästa sätt. I praktiken innebär det att marknaden misslyckas fördela kunskapen på ett optimalt sätt. Hindret bidrar framförallt till höga transaktionskostnader bland fastighetsägare. Informationscentrumet möjliggör att: fastighetsägare och aktörer som är inblandade före, under och efter en energieffektiv renovering har tillgång till samma information. Och att de renoveringar som genomförs inkluderar energieffektivisering med hänsyn tagen till tekniska egenskapskrav, kulturvärden och sociala aspekter.

Nationellt informationscentrum – utredningens förslag Utredningen har kommit fram till att informationscentrumet bör bestå av tre funktioner; uppdragsgivare (Energimyndigheten och Boverket), ett råd och en verkställande redaktion. Verksamheten ska bestå av i huvudsak fyra aktiviteter: informationsinhämtning, kvalitetssäkring, informationsspridning och anordnande av seminarier. Ett sätt att sprida informationen storskaligt är genom en webbplats. För att hämta och sprida information kan också befintliga strukturer och kanaler användas. Informationscentrumet kan med fördel samverka med befintliga styrmedel. Förslag: En eller flera externa aktörer får rollen som redaktion Motivering Mer effektivt att utnyttja upparbetade strukturer Intressenter förespråkar en extern aktör Objektiviteten kan säkerställas Effekten av styrmedlet är inte beroende av vilken aktör som innehar den organiserande rollen Extern aktör

Nationellt informationscentrum –statsbudgeteffekter Skillnaden i kostnad beror på: Att myndigheterna behöver bygga upp varsin projektorganisation (en extra resurs) Att myndigheterna behöver lägga mer resurser på informations och kvalitetssäkring vilket också har med projektorganisationen att göra. (sammantaget en extra resurs)

Finansiellt styrmedel – syfte Kreditgarantier och statligt finansierade lån kan ge förutsättningar för lägre räntekostnader. Kan möjliggöra att fler renoveringar genomförs. 𝒓=𝒌𝒐𝒔𝒕𝒏𝒂𝒅 𝒇ö𝒓 𝒖𝒑𝒑𝒍å𝒏𝒊𝒏𝒈+ 𝒂𝒅𝒎𝒊𝒏𝒊𝒔𝒕𝒓𝒂𝒕𝒊𝒗 𝒂𝒗𝒈𝒊𝒇𝒕 𝒊𝒏𝒌𝒍. 𝒂𝒇𝒇ä𝒓𝒔𝒗𝒊𝒏𝒔𝒕+𝒓𝒊𝒔𝒌𝒆𝒓𝒔ä𝒕𝒕𝒏𝒊𝒏𝒈 En kreditgaranti och ett statligt lån har delvis olika syften, men båda skapar förutsättningar för att minska fastighetsägarens totala räntekostnad. Ett statligt finansierat lån kan bidra till att minska kostnaden för upplåning eftersom staten har möjlighet att låna till en lägre ränta än bankerna. En kreditgaranti innebär att staten garanterar att betala banken för en viss andel av en investerings eventuella kreditförluster vilket minskar bankens behov av riskersättning.

Finansiellt styrmedel – beräkningar Beräkning av två styrmedelspaket: Paket 1: Kreditgaranti och ”energieffektiviseringsbonus” Paket 2: Statligt finansierat lån i kombination med kreditgaranti och ”energieffektiviseringsbonus” Effekter: Båda förslag har endast marginell effekt på renoveringstakten Varför? Avhjälper inte problem med olönsamma renoveringar Renoveringar tidigareläggs på starka bostadsmarknader  Liten eller ingen additionell effekt

Finansiellt styrmedel – utredningens förslag Kreditgarantiernas användningsområde vidgas – omfatta fler åtgärder än ombyggnad Kombinera med informationsinsatser och eventuell subvention av avgiften Motivering Liten effekt som kan uppnås med små insatser

Uppdraget 2016 …komplettera tidigare lämnat underlag (2013, 2015) i enlighet med artikel 4 i EED 2012/27/EU. Uppdatering av byggnadsbeståndets energianvändning Genomföra samhällsekonomiska analyser av relevanta styrmedel för att öka renoverings- och energieffektiviseringstakten Vid behov lämna förslag till ökad vägledning för aktörer vid investeringsbeslut Statens energimyndighet och Boverket ska tillsammans uppdatera och komplettera tidigare lämnat underlag till en nationell strategi för energieffektiviserande renovering. Underlaget ska bygga vidare på det underlag myndigheterna lämnade inför den förra strategin 2013 och det underlag som lämnats 2015 och sammantaget omfatta alla de fem delar som krävs enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU . Myndigheterna ska bl.a. göra en uppdatering av byggnadsbeståndets energianvändning, genomföra samhällsekonomiska analyser av relevanta styrmedel och vid behov lämna förslag kring olika möjligheter till ökad vägledning för aktörer vid investeringsbeslut. Den sistnämnda punkten om möjligheter till ökad vägledning ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 29 april 2016. I övrigt ska uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 30 november 2016.

Redovisning av uppdraget 2016 Sista punkten ska redovisas 29 april 2016 Resterade del av uppdraget ska redovisas 30 november 2016 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet).

Frågor?