Full kostnadsredovisning vid Stockholms universitet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välkomna! Budget – varför då? Vad menas med ordet budget?
Advertisements

Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015–2016
Ny redovisningsmodell för full kostnadsredovisning.
Ekonomi- information inför år december 2011.
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
UPPFÖLJNING Vad behöver verksamheten för att kunna fatta beslut om ekonomiska frågor? Uppföljning av resultat och kapital: - mot budget (jämförelse) -
Marie Curie, handledning för UmU
Göteborgs universitet förnyas
Q2 Q3 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Maj Jun Göteborgs universitet förnyas Apr Styrelsemöte 7 apr Styrelsemöte 12 okt Start ny organisation.
Loopen Budgetsystem i tiden.
Redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor SUHFs förbundsförsamling beslutade på höstmötet att rekommendera.
Budgetarbete - enhetschef
Sveriges lantbruksuniversitet GUR ska föreslå förändringar av anslagsfördelning och dimensionering av utbildningen på grundläggande och avancerad.
Kalkylering av bygg- respektive anläggningsprojekt
Hälsinglands utb förbund Förslag till hantering av ekonomi Presentation för ks feb 2014.
Beräkningsmallen för gemensamma kostnader integreras i Raindance Budget & Prognos EA
Kultursamverkan i Skåne
Projektekonomi a. Projektering/konsultstöd resultatpåverkande 2011 ( : -) I årsredovisningen 2011 togs en kostnad om : - som projektering/konsultstöd.
Tidplan omställningsarbete 2014
Redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor – ledningsrådet Kronologisk ”CV” för redovisningsmodellen.
Sveriges lantbruksuniversitet SUHF-modellen Infört på SLU 1/
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Kapitel 15 Budgeten.
Sandhamn 6 oktober  När bör även mindre bolag gå in i K3? Skillnader K2 och K3.  Effekter av att gå in i K3.  Effekter på årsredovisningen. Rådek.
Granskningsanteckningar av årsuppföljning 2015 Region Halland Rebecca Lindström Mars Driftnämnden Regionservice.
Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken SUHF-statistiken 2014/Ann-Kristin Mattsson/
Full kostnads- redovisning enligt SUHFs redovisnings- modell? MyndigheterFormas Vinnova SIDA SNV Vetenskapsrådet FAS StiftelserSSF STINT Mistra KK-stiftelsen.
Sid 1 Pia Heyman Nya regler.
Resultatredovisning 2011 FÅB OCH KOSTNAD PER FORSKARSTUDERANDE … RESULTATREDOVISNINGEN SKA FRÄMST AVSE HUR VERKSAMHETENS PRESTATIONER UTVECKLAS MED AVSEENDE.
Fortsatt arbete med SUHF- modellen HfR-seminarium HfR Redovisningsråd/HfR-seminarium
1 Redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Beslut av SUHFs förbundsförsamling att rekommendera högskolorna att.
Seniorer är en tillgång för kommunerna – även ekonomiskt Konferens om äldreomsorgen Tomelilla den 23 november Björn Sundström
Lärosätenas indirekta kostnader Dialogseminarium SUHF/Indirekta kostnader/Ann-Kristin Mattsson1.
SKOP Bilder till Stockholms universitet - Humanistiska fakulteten -Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, oktober.
Reviderad rekommendation för redovisning av lokalkostnader Högskolornas forum för redovisningsfrågor, HfRs redovisningsråd.
Full kostnadsfördelning Presentation HfR den 9 nov 2006.
SUHF-statistiken 2011 HfR-seminarium Insamling 2011 Samma uppgifter som tidigare + Uppgift om ”direktifiering” – i lönekostnadspåslag – andra.
Budgetering Vision Verksamhetsidé Mål Nyckeltal. Konkreta mål kan uttryckas i form av nyckeltal Tex. antal personal per boende.
Välkomna till Ekonomienhetens seminarium 14 september 2016 Kristina Strindlund och Annica Eriksson.
Full kostnadsredovisning och Full kostnadstäckning.
HUR FÅR VI TILL EN BRA BUDGET I VÅR FÖRENING? FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM.
Full kostnadstäckning
Lärosätenas indirekta kostnader
Redovisningsmodell för indirekta kostnader vid universitet och högskolor Beslut av SUHFs förbundsförsamling att rekommendera högskolorna att.
Vision Verksamhetsidé Mål Nyckeltal
Information på Uppföljningsmöte
Reviderad rekommendation för redovisning av lokalkostnader
SUHF uppdrag att förtydliga och likrikta lokalkostnadsredovisningen
Enkäten – mätproblem Redovisningsmodell, inte prissättning
Full kostnadstäckning ?!
Medicinska fakulteten
Information till forskningsfinansiärer ang ny redovisningsmodell för indirekta kostnader och ny kalkylmodell
Uppföljning 4.1 §§ 9 och 10 / slutlig reglering enligt § 11 enligt Avtal om regionvård år 2017 Källor SKL: Kostnad per DRG vikt 1,0 (avser innerfall.
Utfall Enkät Säsongen 2014/2015
Bilder till Stockholms universitet - Humanistiska fakulteten - Slaviska, oktober 2015
Ekonomisk uppföljning hjälpmedel 2016
Forskningens och utbildningens kostnader
Ekonomisk uppföljning hjälpmedel
Information på Uppföljningsmöte
Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum 1977
Ekonomisk statistik om högskolan - produktion och användning
Bilder till Stockholms universitet - Humanistiska fakulteten - Polska, oktober 2015
Resursfördelning Grundskolenämnden
Bilder till Stockholms universitet - Humanistiska fakulteten - Ryska, oktober 2015
Välkommen på tertialbokslutsinfo
”Om vi inte vet vart vi ska spelar det ingen roll vilken väg vi tar”
Mittuniversitetets ”OH-modell”
Bilder till Stockholms universitet - Humanistiska fakulteten - Tjeckiska, oktober 2015
SUHF-modellen Pia Grankvist
Ekonomi Vårdval fysioterapi
Presentationens avskrift:

Full kostnadsredovisning vid Stockholms universitet 2010-05-07 / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

Förutsättningar Införde modellen 1 januari 2009. Införde objektet Kostnadsbärare i vår konteringssträng. ”Tre nivås lärosäte” Fasta belopp fördelas till institution 2010-05-07 / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

Förutsättningar Ingen medicinsk fakultet Direkt lön som fördelningsbas Två procentsatser för varje institution, en för utbildning och en för forskning/forskarutbildning. 2010-05-07 / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

Största problemen Indirekta kostnader i bidragsverksamheten - Många nya transaktioner. - Påslag på upparbetade kostnader istället för intäktsavlyft. - Två procentsatser; en som finansiären tillåter och en som institutionen räknat fram. = Osäkerhet! 2010-05-07 / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

Största problemen Osäkerhet i: Det ekonomiska resultatet De ekonomiska förutsättningarna Budget Stor skillnad i kompetens på institutionerna 2010-05-07 / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

Största problemen Inget samband: Procentberäkning – Budget – Kontering - Utfall 2010-05-07 / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

Kostnadsbärare Institutionerna definierar sina kostnadsbärare själva. Initialt en kostnadsbärare per externmedelsprojekt. Nu mer mot forskargrupp. 2010-05-07 / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

Direkta/indirekta kostnader Institutionerna definierar sina indirekta och direkta kostnader själva. Central handledning finns. Frågan ”Vad blir mest korrekt för utfallet, om jag bokar det som indirekt kostnad eller direkt kostnad?” väger tyngre än indelningen stöd- respektive kärnverksamhet. 2010-05-07 / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

Kalkyl- och budgetdifferenser i helårsbokslutet Budgetdifferens på universitets- och fakultetsnivå hanteras på respektive nivå och enhet nästföljande år. Ingen åtskillnad på kalkyl- och budgetdifferens på institutionsnivå. Uppföljning av utfallet på institutionernas gemensamma kostnader i sept, nov och vid helårsbokslutet. 2010-05-07 / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

Kalkyl- och budgetdifferenser i helårsbokslutet Ändring av procentpåslag löpande under året. Manuell korrigering på institutioner med uppdragsverksamhet (resultatpåverkan) där stora avvikelser fanns i helårsbokslutet. Förmodligen manuell korrigering i årsbokslutet 2011 och eventuellt även 2012. 2010-05-07 / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester

Medfinansiering Den medfinansiering som bokförs i bidragsverksamheten är endast skillnaden mellan kontraktsstipulerade indirekta kostnader och ”faktiska” indirekta kostnader. Från och med 2010 även lokalkostnader. På kostnadsbäraren kan dock all form av finansiering bokföras. 2010-05-07 / HfR Konferens 6-7 maj 2010 / Niklas Wester