Lärosätenas indirekta kostnader

Lärosätenas indirekta kostnader
SUHF-statistiken 2016 SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

www.suhf.se/arbetsgrupper/Suhf-modellen/Full kostnadstäckning
SUHF-statistik Statistik för 2010 finns redovisad i rapporten SUHF-modellen i verkligheten Statistik för : kostnadstäckning SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

SUHF-statistik Statistiken bygger på uppgifter från respektive lärosäte. Respektive lärosäte ansvarar för kvaliteten i uppgifterna. Andel indirekta kostnader 2016 = budgeterade indirekta kostnader 2016/ verksamhetskostnader 2015. Endast stödverksamhetens lokalkostnader ingår i indirekta kostnader. Kärnverksamhetens lokalkostnader är direkta kostnader. Verksamhetskostnader = verksamhetsutfall enligt Resultaträkningen 2015, dvs exklusive resultat från andelar i hel- och delägda företag, uppbördsverksamhet och transfereringar. Högskolan i Borås (HB) redovisar inte de indirekta kostnaderna uppdelat på funktioner. I statistiken redovisas därför samtliga indirekta kostnader vid HB som nivåspecifika kostnader (217 mnkr) uppdelat på verksamhetsgrenarna utbildning och forskning. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

SUHF-statistik Fr o m 2011 har information om s k ”direktifierade” kostnader och ”lokal avgift” i lönekostnadspålägget samlats in och inkluderats i indirekta kostnader. Ovannämnda kostnader ingick inte Jämförelser mellan åren omfattar därför endast Handelshögskolan i Stockholm har inte lämnat uppgifter för 2016. I jämförelser mellan åren ingår inte Försvarshögskolan, Kungliga Musikhögskolan och Handelshögskolan i Stockholm pga att det saknas uppgifter för lärosätet för något av åren Dans- och Cirkushögskolan, Dramatiska Institutet, Stockholms dramatiska högskola, Operahögskolan och Stockholms konstnärliga högskola ingår inte heller i jämförelser mellan åren pga samgåenden. Uppgifter för Högskolan på Gotland har i statistiken adderats till Uppsala universitet för åren före samgåendet 1 juli 2013. Vissa typer av kostnader hanteras på olika sätt på olika lärosäten trots att det handlar om samma slags kostnader. Ett lärosäte hanterar kostnaden som en lärosätesgemensam kostnad medan ett annat lärosäte fördelar ut kostnaden till lägsta nivån (kostnadsbäraren) enligt någon princip för fördelning, kostnaden bokförs då i många fall som en direkt kostnad. Syftet med att fördela ut kostnaden kan t ex vara att öka kostnadsmedvetandet i organisationen och därigenom ge incitament till besparingar. Kostnader som fördelas ut med en schablonmetod och inte en exakt mätning kallas ”direktifierade” kostnader. Definitionen av direktifierade kostnader framgår av nästa bild. Exempel på sådana kostnader är olika typer av IT-kostnader, telefonkostnader mm. Vid bokföring av löner bokförs också sociala kostnader på lönen. Lärosätet beslutar om en %-sats som gäller under kalenderåret. Ibland används olika procentsatser beroende på personens ålder, men några lärosäten använder samma procentuttag oavsett ålder. Avgiften avser i första hand de lagstadgade och avtalade avgifterna. Se vidare bild 8. I vissa fall lägger lärosätet också in en sk ”lokal avgift” för att finansiera vissa kostnader. Det kan vara t ex företagshälsovård, kostnader för pensions-administration, delpension eller förändring av semesterlöneskuld. Lärosätet bestämmer själv storleken på en ev lokal avgift. Lokal avgift är en form av direktifiering. SUHF har rekommenderat lärosätena att inte ta ut någon lokal avgift. I normalfallet är det så att de kostnader som den lokala avgiften finansierar hade utgjort en indirekt kostnad om den lokala avgiften inte hade debiterats ut. Lokal avgift liksom direktifierade kostnader sänker alltså de indirekta kostnaderna på lärosätet. För att jämförelser ska bli mera rättvisande har därför uppgifter om direktifierade kostnader (inkl lokal avgift) samlats in och lagts till lärosätets indirekta kostnader på lärosätesgemensam nivå. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Direktifiering ”Kostnader som
är gemensamma för många kostnadsbärare men inte ingår i de indirekta kostnaderna på någon av nivåerna och fördelas med hjälp av en relevant fördelningsbas och bokförs direkt på kostnadsbäraren med filinläsning eller med trigger.” Se även text på föregående bild. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Lokal avgift i lönekostnadspålägg
Intern finansiering av vissa personalrelaterade kostnader som tas ut tillsammans med lagstadgade och avtalade sociala avgifter i lönekostnadspålägget. Exempelvis kostnader för företagshälsovård, pensionsadministration, delpension eller förändring av semesterlöneskuld. Se även text på bild 4. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Trygghetsstiftelsen 2015 Under perioden 1 oktober september 2016 erhåller arbetsgivare en rabatt motsvarande den avgift som tidigare betalats till Partsrådet = 0,055 %. Lärosätena har hanterat denna minskning av de obligatoriska avgifterna på olika sätt. Minskningen = 0,055 % redovisas inte som direktifiering/lokal avgift i SUHF-statistiken oavsett hur minskningen har hanterats. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Lönekostnadspålägg 2016 Rekommendation från SUHF mars 2011:
”Alla lärosäten rekommenderas att definiera lönekostnadspålägget på ett enhetligt sätt och snarast övergå till att inkludera endast följande avgifter i lärosätets lönekostnadspålägg. Lagstadgad arbetsgivaravgift 31,420 % Kåpan inkl särskild löneskatt 2,485 % Iåpen inkl särskild löneskatt 3,107 % Trygghetsstiftelsen 0,355 % Lokalt aktivt omställningsarbete 0,300 % Arbetsgivarverket 0,085 % = 37,752% + kostnaden för pensionsåtaganden enligt lärosätets beräkning (olika för varje lärosäte). Procentsatserna ovan avser 2011 och gäller för de lärosäten som är statliga myndigheter. Övriga lärosäten rekommenderas anpassa lönekostnadspålägget efter ovanstående riktlinjer och efter förutsättningarna för respektive organisationsform.” På bilden redovisas %-satsen för lönekostnadspålägg 2016 för lärosätena. De obligatoriska avgifterna för 2016 är 0,055 % lägre än för 2011 (se bild 7). Storleken på de lokala avgifterna framgår tydligare av efterföljande bild. Förklaring till lärosätesförkortningarna finns på bild 43 och anteckningssidan till bild 13. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Lönekostnadspålägg 2016 Lokal avgift kan vara t ex företagshälsovård, kostnader för pensionsadministration, delpension eller förändring av semesterlöneskuld. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Andel indirekta kostnader
2016 2015 2014 2013 2012 2011 Utbildning 33,5 % 33,9 % 34,2 % 34,5 % 34,6 % Forskning 19,6 % 20,1 % 19,8 % 19,9 % 20,5 % 20,2 % Totalt 25,2 % 25,5 % 25,6 % 25,9 % 26,5 % 26,4% Denna bild visar hur andelen indirekta kostnader (budgeterade) i förhållande till totala verksamhetskostnader (utfall föregående år) har utvecklats I löpande priser har såväl indirekta kostnader som verksamhetskostnader ökat, verksamhetskostnaderna har ökat med 21 % under perioden medan de indirekta kostnaderna under samma tid ökat med 15 %. Av nedanstående tabell framgår förändringar mellan åren (löpande priser). Exkl HHS, FHS, KMH, DCH, OH, SDH, DI och SKH Inklusive direktifiering utbildning forskning utbildning + forskning verksamhets-kostnader indirekta kostnader 2011->2012 5,19% 4,97% 6,22% 7,39% 5,78% 6,03% 2012->2013 1,24% 0,25% 5,49% 2,62% 3,68% 1,30% 2013->2014 0,77% -0,08% 4,81% 4,43% 3,12% 1,94% 2014->2015 2,09% 0,89% 3,88% 5,05% 3,15% 2,80% 2015->2016 2,86% 3,00% 4,22% 1,70% 3,67% 2,39% 2011->2016 12,69% 9,25% 27,15% 22,95% 20,95% 15,25% SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Inrapporterade direktifieringar 2016
Ekonomi- och personaladmin Infrastruktur och service Övriga funktioner Utbildning 12,4 104,7 14,1 Forskning 19,6 236,7 Summa 32,0 341,4 Totalt har 387,5 mnkr (468,7) upptagits som direktifieringar, härav utgör 26,8 mnkr lokal avgift, 5,2 mnkr direktifierade kostnader för löneadministration, 341,4 mnkr direktifieringar av IT-kostnader, telefoni, vaktmästeri m m och 14,1 mnkr direktifierade studieadministrativa kostnader. De direktifierade kostnaderna utgör i genomsnitt ca 0,6 % av totala verksamhets-kostnader. För ett enskilt lärosäte kan de direktifierade kostnaderna uppgå till uppemot 1-2 % av verksamhetskostnaderna. Störst direktifieringar inom forskningen har KI, Luleå tekniska universitet, Linköpings universitet och Göteborgs universitet. Övriga har mindre än 1 %. Under 2015 har direktifieringar diskuterats på HfR-seminarierna. Detta har lett till högre kvalitet i inrapporterade siffror. KTH har för 2016 korrigerat direktifieringar som tidigare år redovisats dubbelt. Motsvarande siffror för 2015 inom parentes. mnkr SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Inrapporterade direktifieringar
2016 2015 2014 2013 2012 2011 Utbildning 0,5 % 0,6 % 0,8 % 0,7 % Forskning 0,9 % Totalt % av verksamhetskostnader totalt FHS och SKH ingår ej i beräkningen SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Andel indirekta kostnader 2016
10 största lärosäten = Karolinska institutet (KI), Lunds universitet (LU), Uppsala universitet (UU), Göteborgs universitet (GU), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Chalmers tekniska högskola (CTH), Stockholms universitet (SU), SLU, Umeå universitet (UmU) och Linköpings universitet (LiU). Dessa lärosäten står tillsammans för 88 % av total verksamhetsvolym för forskning. Det är därför som dessa lärosätens lägre andel får så stort genomslag på kolumnen ”alla”. Övriga = Luleå tekniska universitet (LTU), Linnéuniversitetet (LNU), Örebro universitet (ÖU), Karlstads universitet (KaU), Mittuniversitetet (MiU), Försvarshögskolan (FHS), Handelshögskolan i Stockholm (HHS), Mälardalens högskola (MdH), Högskolan i Jönköping (HJ), Södertörns högskola (SH), Blekinge tekniska högskola (BTH), Malmö högskola (MaH), Högskolan i Halmstad (HH), Högskolan Dalarna (HD), Högskolan i Skövde (HS), Högskolan Väst (HV), Högskolan i Borås (HB), Högskolan Kristianstad (HKr), Högskolan i Gävle (HiG), Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), Kungliga Konsthögskolan (KKH), Konstfack (KF), Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Stockholms konstnärliga högskola (SKH). SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

För 2016 har indirekta kostnaders andel av totala verksamhetskostnader för forskningen minskat med 0,6 % för de 10 största lärosätena medan andelen ökat med 0,3 % för övriga lärosäten. Påverkan totalt för alla lärosäten blir en minskad andel med 0,5 %. HHS och SKH ingår ej i underlaget. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Varje lärosäte motsvarar en fyrkant i diagrammet. Vågrätt axel visar totala verksamhetskostnader för forskningen (år 2015) och lodrätt axel visar de indirekta kostnadernas andel av totala verksamhetskostnader. Markeringarna längst till höger, t ex avser LU och KI, verksamhetskostnader forskning 5,4 miljarder och andel indirekta kostnader 18 % respektive 16 %. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Här visas delvis samma information som i föregående bild; andel indirekta kostnader av totala verksamhetskostnader avseende forskning. Varje lärosäte presenteras som en stapel, sorterat efter andel indirekta kostnader, lägst till högst. Förklaring till lärosätesförkortningarna finns på bild 43 och anteckningssidan till bild 13. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Jämförelse tidigare år - forskning
Förklaringar till lärosätesförkortningarna finns på bild 43 och anteckningssidan till bild 13. Sorterat i bokstavsordning. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Jämförelse tidigare år - forskning
Förklaringar till lärosätesförkortningarna finns på bild 43 och anteckningssidan till bild 13. Sorterat i bokstavsordning. HHS, FHS, KMH, SKH, SDH, OH, DCH och DI ingår ej. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Bild visade information för verksamhetsgrenen forskning, bild visar samma uppgifter men för verksamhetsgrenen utbildning. Information för hela verksamheten (utbildning + forskning) visas i bild SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Förklaring till lärosätesförkortningarna finns på bild 43 och anteckningssidan till bild 13. Sorterat efter andel indirekta kostnader, lägst till högst. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Jämförelse tidigare år - utbildning

När man ser på andelen indirekta kostnader för hela verksamheten är mixen mellan utbildning och forskning en viktig förklaringsfaktor. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Förklaring till lärosätesförkortningarna finns på bild 43 och anteckningssidan till bild 13. Sorterat efter andel indirekta kostnader, lägst till högst. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Jämförelse tidigare år - totalt

Jämförelser tidigare år - totalt

Verksamhetsgrenar 2016 (57%)
41 % (41 %) av sektorns totala verksamhetskostnader avser utbildning och 59 % (59 %) avser forskning. 54 % (54 %) av de indirekta kostnaderna avser utbildning och 46 (46 %) avser forskning. Analysen visar att utbildningen utnyttjar stödverksamheten i relativt sett större omfattning än forskningen. Motsvarande siffror för 2015 inom parentes. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Verksamhetsgrenar - utveckling
Diagrammet visar hur utbildningens verksamhetskostnader som andel av totala verksamhetskostnader har förändrats över tid, från 43 % till 40 %. Forskningens verksamhetskostnader har ökat motsvarande, från 57 % till 60 %. Indirekta kostnader för utbildning som andel av totala indirekta kostnader har minskat, från 56 % 2011 till 53 % 2016 medan indirekta kostnader för forskning har ökat från 44 % till 47 %. HHS, FHS, KMH, SKH, SDH, OH, DCH och DI ingår ej. Detta är förklaringen till att procentsatserna avviker något i förhållande till bild 30. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Verksamhetsgren/nivå 2016
(42%) Totala verksamhetskostnader fördelar sig med 41 % (41 %) på utbildning och 59 % (59 %) på forskning, se bild 30 och stapeln längst till höger på bilden ovan. De indirekta kostnaderna däremot avser i större omfattning utbildning. Denna bild visar hur de indirekta kostnaderna fördelar sig på olika nivåer. De högskolegemensamma och fakultetsgemensamma kostnaderna avser till ca 40 % forskning medan en något större andel 52 % (52 %) av de institutionsgemensamma kostnaderna avser forskningen. Motsvarande siffror för 2015 inom parentes. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Nivåer 2016 (32%) Denna bild visar på vilken nivå i organisationen som de indirekta kostnaderna finns. För de lärosäten som har tre nivåer finns knappt hälften, 49 % (48 % för 2015 och 2014, 50 % för 2013), av kostnaderna på den högskolegemensamma nivån, 17 % (16 %) på fakulteter/motsvarande och 35 % (36 %) på institutionsnivån. För de lärosäten som har indirekta kostnader bara på två nivåer är fördelningen 66 % (66 %) på högskolegemensam nivå och 34 % (34 %) på institutionsnivå. I dessa siffror ingår några mindre lärosäten som har gemensamma kostnader på bara en nivå, den högskolegemensamma. Genomsnittet visar att drygt en tredjedel av kostnaderna finns på institutionsnivån. Motsvarande siffror för 2015 inom parentes. I ovanstående ingår FHS och KMH, dessa lärosäten ingår ej i jämförelser över tid på bild SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Nivåer 2016 Denna bild visar de gemensamma kostnaderna för utbildning respektive forskning fördelat på nivåer i organisationen. För forskningen finns en större andel av de gemensamma kostnaderna på institutionsnivån jämfört med utbildningen (41 % för forskningen mot 30 % för utbildningen på lärosäten med tre nivåer i organisationen). SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Nivåer – utveckling Denna bild visar hur de gemensamma kostnadernas fördelning på olika nivåer i organisationen har förändrats över tiden, från Trenden verkar vara att institutionsnivån ökar (från 32,7 till 34,7 %) medan övriga nivåer minskar något, fakultetsnivån minskar mest har högskolegemensamma nivån ökat medan institutionsgemensamma nivån backat något. Motsvarande information uppdelat på verksamhetsgrenarna utbildning och forskning visas på bild 36 och 37. Utvecklingen med minskande andel fakultetsgemensamma kostnader och ökande andel institutionsgemensamma kostader är särskilt tydlig på forskningen. HHS, FHS, KMH, SKH, SDH, OH, DCH och DI ingår ej. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Nivåer utbildning - utveckling
Diagrammet visar hur de indirekta kostnaderna för utbildning fördelats på de olika nivåerna över tid utgjorde 55,5 % av kostnaderna högskolegemensamma kostnader. Redan 2012 sjönk andelen till 53,3 % men andelen har därefter ökat och ligger 2016 på 55,8 %. Andelen fakultetsgemensamma kostnader startade på 13,8 %, ökade 2012 och 2013 för att sedan vända nedåt och uppgår nu till 13,3 %. De institutionsgemensamma kostnadernas andel har gått upp och ner och ligger 2016 på 30,9 %, obetydligt högre än 2011. HHS, FHS, KMH, SKH, SDH, OH, DCH och DI ingår ej. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Nivåer forskning - utveckling
Diagrammet visar hur de indirekta kostnaderna för forskning fördelats på de olika nivåerna över tid utgjorde 52,4 % av kostnaderna högskolegemensamma kostnader. Andelen har därefter pendlat kring 51 % och uppgår 2016 till 51,2 %. Andelen fakultetsgemensamma kostnader startade på 12,3 %, låg relativt konstant 2012 och 2013 och har därefter minskat för att 2016 uppgå till 9,7 %. De institutions-gemensamma kostnadernas andel har gått upp och ligger 2016 på 39,1 %, nästan 4 % högre än startåret 2011. HHS, FHS, KMH, SKH, SDH, OH, DCH och DI ingår ej. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Funktioner 2016 Denna bild visar hur de totala gemensamma kostnaderna fördelar sig mellan de funktioner som definierats i SUHF-modellen: Ledning Utbildnings- respektive forskningsadministration Ekonomi- och personaladministration Infrastruktur och service Bibliotek Nivåspecifikt Bild 39 visar funktionsuppdelningen per verksamhetsgren (utbildning och forskning). SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Funktioner andel Denna bild visar hur de gemensamma kostnaderna fördelar sig på funktionerna per verksamhetsgren. Kostnaderna för utbildningsadministration (röda fältet, 36 %) utgör en väsentligt större andel av de gemensamma kostnaderna än kostnaderna för forsknings-administration (16 %). Motsatt gäller för kostnaderna för ekonomi- och personal-administration (grönt fält), forskningen 21 % mot 12 % för utbildningen. Även för infrastruktur och service (lila fält) är skillnaden tydlig (33 % för forskningen mot 26 % för utbildningen). Motsvarande information framgår även av bild 40 där kostnaderna för 2016 redovisas som belopp. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Funktioner belopp Denna bild visar gemensamma kostnader (tkr) för 2016 uppdelat per funktion och verksamhetsgren. Jämför bild 39. HHS, FHS, KMH, SKH, SDH, OH, DCH och DI ingår ej. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Funktioner utbildning - utveckling
Denna bild visar hur kostnaderna (tkr, löpande priser) för olika funktioner utvecklats över tid. Bilden avser utbildning, bild 42 avser forskning. HHS, FHS, KMH, SKH, SDH, OH, DCH och DI ingår ej. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Funktioner forskning - utveckling
Denna bild visar hur kostnaderna (tkr, löpande priser) för olika funktioner utvecklats över tid. Bilden avser forskning, bild 41 avser utbildning. Procentuellt under perioden har kostnaderna för infrastruktur och service ökat mest men ökningen har avtagit 2016 och för hela perioden ökar kostnaderna för ledning mest. HHS, FHS, KMH, SKH, SDH, OH, DCH och DI ingår ej. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Förkortningar (bokstavsordning)
10 största lärosäten Chalmers tekniska högskola CTH Göteborgs universitet GU Karolinska Institutet KI Kungliga Tekniska Högskolan KTH Linköpings universitet LiU Lunds universitet LU Sveriges lantbruksuniversitet SLU Stockholms universitet SU Umeå universitet UmU Uppsala universitet UU Högskolan Kristianstad HKr Högskolan i Skövde HS Högskolan Väst HV Karlstads universitet KaU Konstfack KF Kungliga Konsthögskolan KKH Kungliga Musikhögskolan KMH Linnéuniversitetet LNU Luleå tekniska universitet LTU Malmö högskola MaH Mälardalens högskola MdH Mittuniversitetet MiU Stockholms konstnärliga högskola SKH Södertörns högskola SH Örebro universitet ÖU Lärosäten som sammanslagits: Stockholms dramatiska högskola SDH Dans- och Cirkushögskolan DCH Operahögskolan OH Dramatiska institutet DI Högskolan på Gotland -> Uppsala univ HG Övriga: Blekinge tekniska högskola BTH Försvarshögskolan FHS Gymnastik- och idrottshögskolan GIH Högskolan i Borås HB Högskolan Dalarna HD Högskolan i Halmstad HH Handelshögskolan i Stockholm HHS Högskolan i Gävle HiG Högskolan i Jönköping HJ Vid årsskiftet gjordes en sammanslagning av Dramatiska Institutet och Teaterhögskolan i Stockholm under namnet Stockholms dramatiska högskola. 1 januari 2014 gick Stockholms dramatiska högskola samman med Operahögskolan och Dans- och Cirkushögskolan till Stockholms konstnärliga högskola. Högskolan på Gotland gick 1 juli 2013 samman med Uppsala universitet. SUHF-statistiken 2016/Ann-Kristin Mattsson/

Lärosätenas indirekta kostnader

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Lärosätenas indirekta kostnader"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Lärosätenas indirekta kostnader

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Lärosätenas indirekta kostnader"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss