DEN GODA ARBETSMILJÖN Presentation, vilka är vi.

Hur vår arbetsmiljö ska vara är tydligt reglerat i Arbetsmiljölagen Arbetsmiljöförordningen Arbetsmiljöverkets föreskrifter I lagen lyfter man upp de grundläggande kraven i arbetsmiljön. Men det är viktigt att komma ihåg att arbetsmiljön är något vi skapar alla tillsammans och man bör tänka igenom hur man själv vill att klimatet ska vara på den egna arbetsplatsen och försöka göra det man kan för att skapa en positiv arbetsmiljö tillsammans med sin chef och sina kollegor.

Vad säger lagen? Ohälsa ska förebyggas. Arbetsförhållandena ska anpassas till den enskilda individens fysiska och psykiska förutsättningar. Arbetsgivaren ska systematiskt planera arbetsmiljöarbetet för att tillse att arbetsmiljön är tillfredsställande. Arbetstagaren är skyldig att samverka med arbetsgivaren för att en god arbetsmiljö ska uppnås.

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö AFS 2015:4 9 § Arbetsbelastning Arbetstagarna får inte ha en ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Arbetsgivaren ska arbeta förebyggande, t ex genom att ge möjlighet till återhämtning, ändra arbetssätt eller ändra prioriteringsordning.

Hur uppnås den goda arbetsmiljön? Så snart en medarbetare känner sig negativt påverkad av arbetet ska man vända sig till sin närmaste chef för samtal. Chefen kan inget göra om hen inte får veta att det finns svårigheter! Hjälp att prioritera Extra stöd i handläggning Företagshälsovård Lisa systemet Kontakta skyddsombudet Samtalet syftar till att identifiera vad det är som inte fungerar och skapa förändring så att ohälsa inte uppstår. Vi får samtal om att man inte alltid hinner med sitt arbete. Som ny i yrket möter man flera svårigheter och det är inte lätt att veta vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras. Det ska finnas tillgång till 1:e soc sekr på varje enhet och de eller chefen är bra på att ta fram prioriteringsordning som stöd i arbetet och det brukar underlätta oerhört mycket. Man kan också behöva extra stöd i handläggningen för att hitta en rimlig nivå i hur arbetet ska utföras på bästa sätt även här kan man få individuellt stöd för att hitta nivån. Om har utvecklat symptom på exempelvis stress finns det bra stöd att få på företagshäslovården för att ohälsan inte ska bli långvarig. Vissa har också internt stöd att erbjuda. Sen får man inte glömma Lisa systemet som är det system GBG Stad använder sig av för att rapportera tillbud och arbetsskada. Det är viktigt att känna till att även symptom på utmattning och långvarig stress ska rapporteras, inte bara hot- och våld. Skillnaden på tillbud och arbetsskada – oj/aj. Ex återkommande stress, sömnsvårigheter. Jämförelse tegelsten bredvid eller på huvudet.

Vad händer när man blir sjukskriven? Dialog med chefen Kontakta skyddsombudet Rehabprocess Rehabiliteringsplan Åter i arbete Detta gäller oavsett om man har brutit benet, fått en allvarlig sjukdom eller en stressrelaterad diagnos. Det är viktigt att du som medarbetare kontaktar din chef tidigt för dialog om det finns risk för en sjukskrivning för förebyggande åtgärder. Om inte de förebyggande åtgärderna fungerar och en sjukskrivning blir oundviklig har Gbg Stad en rehabprocess som ska följas. Det är oerhört viktigt att chefen upprätthåller en dialog med medarbetaren. Samtidigt är det vår starka rekommendation att man kontaktar sitt skyddsombud. Om man har blivit sjukskriven är man i en utsatt position där stöd behövs. Oftast fungerar rehabprocessen alldeles utmärkt. Det är viktigt att man gemensamt med chef utifrån läkarintyg tar fram en rehabplan som syftar till en återgång i arbetet.

APT Arbetsplatsträffen ska alltid ha en arbetsmiljöpunkt på dagordningen. Systematiskt arbetsmiljöarbete: - Psykosocial arbetsmiljörond - Fysisk arbetsmiljörond Alla som har uppmärksammat positivt som negativt i arbetsmiljön anmäler in det under punkten arbetsmiljö på APT. Har man ideér nya som beprövade som skulle kunna förbättra arbetsmiljön ska man uppmärksamma sin chef på detta likaväl som bristerna. Det är oerhört viktigt att man hjälps åt för att skapa förändringar i arbetsmiljön. En chef har ingen möjlighet att förändra utan samverkan med medarbetarna. Två gånger om året ska man systematiskt gå igenom arbetsmiljön. Det ser lite olika ut i stadsdelarna hur man gör detta men på något vis går man igenom det. Man ska utvärdera arbetsmiljön och uppmärksamma både friskfaktorer och riskfaktorer. Där man identifierar risker ska en handlingsplan upprättas med ett tydligt grepp om när och hur den ska följas upp. Vissa punkter räcker det inte att man gör en handlingsplan för utan ska lyftas upp i samverkansgrupperna. Exempel på konkret arbetsmiljöproblem: Jag får inte tillräckligt med arbetsledning/tid med 1:e soc.sekr. Jag är stressad, hinner inte, vet inte hur jag ska göra… Ta upp det direkt med chef, kanske inte heller får gehör. Pratar med sina kolleger, konstatera att det är ett generellt problem -> Lyft sedan på APT. Javisst vi vet att det inte är bra, vi hittar en lösning, omprioritering mm eller kan inte göra något för det behövs en till tjänst. Lyft till nästa nivå ->

Samverkansgrupper Vi har tre nivåer av samverkansgrupper CSG- Central samverkansgrupp FSG- Lokal samverkansgrupp LSG – Lokal samverkansgrupp Samt vid behov: SSG Särskild samverkansgrupp Arbetsgivaren har en skyldighet att samverka alla större förändringar med fackförbunden i någon av samverkansgrupperna. Vilken beror på om det är anställda i hela staden, i förvaltningen eller i området som påverkas. När det gäller FSG och LSG är de även skyddskommittéer. Tanken är att ärenden ska samverkas så nära den personal som är berörd som möjligt och att de ska få möjlighet till att påverka verksamheten. Ta reda på vem som sitter i ert LSG och vem som är ert närmaste ombud/skyddsombud. Som skyddsombud ansvarar man för ett skyddsområde och för de som arbetar där oavsett facklig tillhörighet, inte om det är individärende. SSG om det är en särskild fråga eller en fråga som rör flera verksamhetsområden, eller tom förvaltningar. Ex kommissionen. Exempel: Lyft frågan till din representant i LSG som tar upp det där. Den representanten begär en risk- och konsekvensanalys av frågan. Förhoppningsvis identifieras behovet av exempelvis ytterligare resurser som då får lyftas vidare, alternativt omorganisering av befintliga resurser. Alla större förändringar ska samverkas och vid större förändringar ska även en risk och konsekvensanalys göras. Det ska även göras när det finns en risk för skada fysisk eller psykisk även om det inte beror på en stor förändring ex. hotfull klient, dela rum Lite olika upplägg i olika stadsdelar ibland tas hela arbetsmiljöronderna upp och ibland lyfts endast de frågor som inte kan åtgärdas på enheten av medarbetare och chef. AG får redogöra för hur de har tänkt arbeta med de arbetsmiljöproblem som framkommit och när de förväntas vara åtgärdade. Viktigt att följa upp! Ibland kan det kännas som att man tar upp samma sak var år…

När vi inte löser det lokalt Vi kan i undantagsfall använda oss av möjligheten enligt arbetsmiljölagen 6 kap punkt 6 a Använder vi oss av denna möjlighet innebär det på ett sätt att både vi som fackliga representanter och arbetsgivaren har misslyckats i att kommunicera med varandra

Tveka inte att höra av er! Pia Björking Petersson Akademikerförbundet SSR 031-367 98 34 Sonia Koppen Vision 031-365 77 95 Hör gärna av er tidigt. Det behöver inte vara någon stor/viktig fråga för att ni ska kunna höra av er!