Kolonialism och industrialism Global miljöhistoria Henrik Strömsten

Koloniseringen Människa mot natur; människa mot människa ”The crucial point is presumably the emergence of a colonial attitude toward the environment: a ruthless exploitation of natural resources and the arbitrary transformation of the environment with no regard for regional traditions and experiences. What probably made this colonial attitude so attractive was, not least, the fact that it represented a regression into primeval human behaviour that dated back to prehistoric times when the earth was still thinly settled. As the modern age unfolded, the colonial attitude shaped the treatment of the environment not only in the colonies but also in the colonial motherlands.” (Radkau, 2008: 153)

Koloniseringen Förutsättning till den industriella revolutionen Post-kolonial teori och beroendeförhållanden Ekonomierna i de koloniserade områdena konstruerades att vara till gagn för kolonialmakterna (slavekonomi) Mono-cropping. Odlings- och resursutnyttjande ändrades kraftigt. Strukturen lever kvar än idag.

A Bitter Sweet Story

King Cotton, United Fruit och tobak

Ris, kakao och gummi

Begreppet ’kolonialism’ Många definitioner: ”invandring” ”erövring” Latin för nybyggare, nybygge ”colonia” NE: ”Erövring, kontroll och exploatering av områden utanför kolonisatörens primära territorium.” Ger oss en bra förståelse inför de händelser som ledde fram till ”den stora accelerationen” post 1950 Fortsättning på kolonialism var imperialism

Européernas kolonisering av världen Koloniala expansioner har ofta handlat om plundringståg och erövringar (av människor och råvaror) Teknologisk, politisk, ekonomisk och kulturell påverkan Postkoloniala problem och beroendeförhållande Socio-ekologiska konsekvenser som består än idag

Kolonisationer genom historien Antiken (Rom, colonia, grekiska stadsstater) Vikingarnas färder i öst- och väst Korsfararstaterna Muslimska rikens expansion på Iberiska halvön Nationella nybyggarprojekt som i USA (vilda västern) och Sverige (Lappmarkerna)

Europeisk kolonialism En viktig förutsättning för kommande industriella revolution var Europas närhet av, och dominans av marknader. Detta gjordes möjligt med kolonisation och militär kontroll. Portugisernas sjöfärder på 1400- talet Etablering av stationer längs Afrikas kust hela vägen bort mot Indien (även kineserna etablerade kolonier i väst) Columbus 1492 Pga olika skäl (sjukdomar framförallt) kunde européerna inte underkuva Afrika förrän på 1800- talet…

Amerika Spanjorer, fransmän och britter etablerade kolonier från 1500- talet och framåt Nordamerika (Virginia); i de nordamerikanska kolonierna kom även kalvinister och protestanter Miljökonsekvenser; sjukdomar, massdöd, ekologisk transmigration av arter och mat De första formerna av globalisering ”Unequal trade” (Hornborg), centrum-periferi Viktig förutsättning för industrialism: marknader fanns som kunde mätta rationaliserat jordbruk och industri i Storbritannien efter 1700

Kolonialismen Hade kolonialism något att tillföra nationalstaternas formande? Prestige (Spanien förlitade sig på guld) Tidiga handelsstationer gav bas åt 1800- talets imperialism och industrialism Beroendeförhållande centrum-periferi

Industrialismen 1750 – 1850 1870 – 1920 1950 – idag Varför Storbritannien och inte i Kina? Rätt förutsättningar (ekonomiskt, marknader, sjöherravälde)

Herons ångkula

Varför just Storbritannien? ”Enclosure Act” – byar och skiften slogs ihop till stora jordägor, bönder blev arbetslösa, skapade en stor grupp som kunde jobba i industrier Uppfinningar ”Spinning Jenny”, bidrog till rationaliseringstendens inom industrin… Som ledde till efterfrågan på ull (från kolonierna) och marknader att mätta… Ångmaskinen ledde till efterfrågan på stenkol (England hade mycket av det) och effektiviserade produktion på ett revolutionerande sätt. Gruvorna låg nära varandra och hade knappt några transportkostnader. Lägg därpå detta järnvägens utveckling…

Varför just Storbritannien? Lång komplex process; alla förutsättningar måste smälta samman ”Protestantisk etik och kapitalismens anda” Risktagande (en etik ur särskilda protestantiska kretsar) Vetenskaplig revolution sedan 1600- talet Kontroll av marknader och råvaror Royal Navy

Industrialiseringen Andra länder märkte av Storbritanniens framgång och ville efterlikna Andra fasen; Sverige, Ryssland, Japan (svensk export av järnmalm och trä bidrog kraftigt) Andra fasen skedde samtidigt som imperialism; nya politiska och sociala idéer Total omvandling av samhället; sociala relationer och ekologiska relationer “Britain provided an optimal setting for producing individuals inclined to taking risk in business” (Stearns, 2013)

Industrialiseringen i Sverige

Industrialiseringen Tredje fasen efter 1950, Korea, Kina, Taiwan m.fl.. Efterfrågan på komponenter i industrier och mjukvara (digitala revolutionen) Billig arbetskraft, mycket investeringar Men Afrika fortfarande på efterkälken… kanske pga imperialistiskt arv?

Imperialismen Starka centralstyrda nationalstater hade uppstått och industriella revolutionen hade förstärkt de europeiska ekonomierna. Ländernas ekonomiska och militära styrka bidrog till expansion, vilket låg till grund för det som kallas den "nya imperialismen". Med början i 1870-talet lade européerna en stor del av världen under sitt inflytande och sin kontroll.

Kongokonferensen 1884 Afrika ritades upp helt efter ekonomiska intressen och maktsfärer Ignorerade lokal kultur och ”skapade” etniska skillnader Behövde råvaror till industrierna och ville hitta marknader att ”mätta” Tvinga stater in i frihandelsavtal ”Opiumkrigen” på 1840- talet i Kina exempel Samma sak skedde i både Asien och Amerika

Den vite mannens börda Socialdarwinism Civilisatoriskt uppdrag En övertygelse att västerlandets ideal är överlägset andra kulturer Finns denna spår kvar än idag i ex biståndspolitik och debatten om globalisering?

Industriella revolutionen som miljöbelastningsförskjutning Världssystem: Centrum – periferi Time and Space appropriation; att frigöra tid och utrymme här på en annan plats i en annan tid. Effektivisering av produktion kräver mer input. Output av lågvärdig energi – sopor, miljöavfall Metabolic Rift – Nutida jordbruk gör olja till mat. konstgödsel kräver industrier för produktion.

Industriella revolutionen/globalisering kan förstås som ett sätt att lagra och transportera energi Alla processer ökar i skala med distribueras ojämlikt över världen

Globalisering Ökad handel och mindre fattigdom sedan 2VK Politisk globalisering. Gränser suddas ut, ingen stat kan agera utan hänsyn till omvärlden Kulturell globalisering. Idéer, tankar och musik sprids runt världen. Ekonomisk globalisering. Ökad handel och avreglering.

Från handel till globalisering Industriella revolutionen: Massproduktion Tekniska landvinningar Starkare efterfrågan på varor Kapitalism och frihandel präglar vår moderna globalisering

Klassisk handelsteori Adam Smith och David Ricardo Ett land specialiserar sig på produktion som det är relativt effektivast på, där det har en komparativ fördel Länder specialiserar sig utifrån vilka produktionsfaktorer (arbete, realkapital, råvaror) de har och priset på dessa

Klassisk handelsteori Tullar hämmar frihandel men i vissa skeenden har det varit viktigt för utvecklingsländer att utveckla sin industri, sk importsubstitution Exempel: Taiwan, Singapore, Hongkong Subvention: en industri eller bransch får ekonomiskt stöd, exempel: EUs jordbruksstöd. Andra handelshinder pga säkerhet, miljö

Olika typer av utveckling…

Växande sociala och ekonomiska klyftor Absolut fattigdom minskar men relativ fattigdom ökar, dvs skillnader i levnadsstandard mellan fattig och rik Orsaker till underutveckling: kolonialism, krig och korruption, dålig infrastruktur (både fysisk och social), brist på utbildad arbetskraft (sk brain-drain), handelshinder Vägar till utveckling: Bistånd, importsubstitution, exportorientering Framtidens utvecklingsmöjligheter? Frihandel? Protektionism? Något annat?

Det internationella systemet Hård (militär, ekonomi) och mjuk (värderingar) makt Monopolärt system: en stormakt dominerar världen eller region, ex Pax Romana, Pax Britannica Bipolära system: två stormakter dominerar, ex Kalla kriget, terrorbalans Multipolära system: flera jämnstarka makter, ex världen innan 1VK

Clash of civilizations?