Sofie Zetterström, vice vd Digitalisering av hälso- och sjukvården - från dåtid till framtid genom nutid Sofie Zetterström, vice vd 27 oktober 2016 Sofie Zetterström Sofie.zetterstrom@inera.se

Fram till idag över 40 tjänster 1999 2017

Styrdokument 2006 Nationell IT-strategi för vård och omsorg 1999 2006 2010 2013 2015 2006 Nationell IT-strategi för vård och omsorg 2010 Nationell eHälsa – strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg 2013 Landstingens och regionernas Handlingsplan 2013-2018

Handlingsplan 2013-2018 Målbild 2018 ”Ökad medverkan från individen, smartare e-hälsotjänster och samarbete över organisationsgränser” Individen Kunna nå alla uppgifter om sig själv Aktivt medverka i sin vård och omsorg Medarbetaren Ha rätt arbetsverktyg Informationen tillgänglig Beslutsfattaren Tillgång till faktabaserade underlag

INVÅNARE MEDARBETARE INFRASTRUKTUR 2018 2016 2014 80% Mer delaktiga i egen vård 2018 60% 1177 som första kontakt 100% Journalinfo för all vård & omsorg 2017 100% Drifttill-gänglighet & Säkerhet 2016 100% Följa sin remiss 90% Single sign-on 100% Överblick vaccinationer 2015 80% Nå sina intyg 40% Bokningar via MVK 100% Säker inloggning vård & omsorg 100% Delar av journal- information 50% Ta del av resultat & värden 70% 1177 bra komplement till kontakt 2014 75% Vet hur man ansluter sig 100% Historik som beslutsstöd 25% Anslutna MVK 50% Råd om vård via 1177 2013

Ny e-hälsovision Fastställd av regeringen och SKL ” År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. ” Fokusområden: Lagar och regler Begrepp och termer Standarder Konkreta handlingsplaner ska tas fram

Kraven på vård och omsorg ökar men resurserna är oförändrade Påverka & medverka! Kommunikation & information! Rörlighet & valfrihet!

Antal invånare äldre än 85 år Det kommer att behövas 225 000 nya medarbetare i vård och omsorg Att finansiera välfärden år 2035 motsvarar 13 kronor mer i skatt på varje hundralapp!

E-hälsotjänster kan effektivisera och öka nyttan samtidigt Högre patient- säkerhet Fler kan betjäna sig själva Vägleder till rätt instans och rätt kompetens Bättre besluts- underlag Fler relevanta besök Vård på distans

En perspektivförskjutning Patientens behov Patienten i centrum Patienten i teamet

Åtgärder utförs, följs upp Etablera kontakt Avslut Hälsointresserad Vårdgivar- bedömning Akut sjuk Kroniskt sjuk Närstående Blivande förälder Vårdplan Åtgärder utförs, följs upp

Nationella e-hälsotjänster

Infrastrukturen är grunden Skola Miljö Omsorg Kultur Universitet Sjukhus Turism Fritid Vårdcentral FoU e-id standards domänhantering affärs- modeller licenser Kommunikation Protokoll, IP avtal tekniska plattformar behörighet gränssnitt lagring signering Radio kopparnät TV tomrör lokala nät (fiber) kabel-TV ADSL GSM, 3G, 4G WiMax radiolänk stomnät WiFi fastighetsnät E-tjänster Regelverk Infrastruktur

Tidigare arkitektur Journal Journal Journal Journal Journal Journal Varningar Diagnos Labbsvar Läkemedel Läkemedel Läkemedel Diagnos Varningar Labbsvar Labbsvar Labbsvar Varningar Varningar Vaccination Diagnos Läkemedel Vaccination Vaccination Vaccination Diagnos Labbsvar Vaccination Läkemedel Diagnos Varningar Journal Journal Journal Journal Journal Journal Journal

Nuvarande arkitektur Tjänsteplattform Intyg Remisser Kvalitetsregister Tidbokning Journaler Osv Tjänsteplattform Diagnos Vaccination Labbsvar Läkemedel Varningar Journal Journal Journal Journal Journal Journal Journal

Samverkan med marknaden Tjänsteplattform Diagnos Vaccination Labbsvar Läkemedel Varningar Journal Journal Journal Journal Journal Journal Journal

Nationell patientöversikt Alla landsting är anslutna, men med varierande innehåll. Ca 250 kommuner är anslutna. Kommunerna är de största användarna.

Digitala läkarintyg 2015 INTYGSTJÄNSTEN 2011 FÖRSÄKRINGSKASSAN LAGRAR INTYG REGISTRERAR SAMTYCKE 2011 2013 MINA INTYG INVÅNAREN HANTERAR INTYGET WEBCERT LÄKARINTYG UTFÄRDAS OCH SKICKAS TILL INTYGSTJÄNSTEN FLER INTYGSMOTTAGARE TEX TRANSPORTSTYRLESEN 2015 FÖRSÄKRINGSKASSAN TAR EMOT INTYG KOMMUNICERAR VIA FRÅGA-SVAR 2014 STATISTIKTJÄNSTEN HÄMTAR DATA JOURNALSYSTEM LÄKARINTYG UTFÄRDAS OCH SKICKAS TILL INTYGSTJÄNSTEN Så här ser den tekniska lösningen ut för de olika applikationerna som är kopplade till Intygstjänsten. 1. Intygstjänsten kommunicerar med hjälp av Tjänsteplattformen, som är hälso- och sjukvårdens plattform för IT-tjänster, och som garanterar säker informationsöverföring. 2. Läkaren loggar in med SITHS-kort och kontroll av behörighet i HSA för att utfärda intyg i sitt journalsystem 3. Intyg kan även utfärdas i den nya molnlösningen Webcert som är framtagen för att ge privata vårdgivare möjlighet att utfärda elektroniska intyg. Där sker inloggning antigen med SITHS-kort och kontroll av behörighet i HSA eller genom e-legitimation och kontroll av behörighet i HSA. 4. En kopia av intyget lagras i Intygstjänsten efter att det är elektroniskt underskrivet i journalsystemet (eller motsvarande system). 5. Invånaren kan se och hantera sina intyg i webbtjänsten Mina intyg. För att använda Mina intyg krävs inloggning med e-legitimation och att användaren gett sitt samtycke till att man vill hantera sina personuppgifter i tjänsten. 6. Invånaren kan sen välja att skicka intyg vidare till anslutna mottagare. I dagsläget är Försäkringskassan ansluten till Mina intyg. 7. Läkaren kan skicka intyget direkt till Försäkringskassan, om invånaren gett sitt samtycke. Det sker genom att Intygstjänsten får en elektronisk signal att skicka intyget direkt till mottagaren. 8. Läkaren kan även kommunicera med Försäkringskassan via en fråga-svarsfunktion. 9. Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning hämtar data ur läkarintygen i Intygstjänsten. Ur intygsdatan tas statistik fram och visas på nationell nivå – som alla kan se, och på vårdgivarnivå och vårdenhetsnivå – som kräver särskild behörighet. 2016 PRIVATLÄKARE MED E-LEGITIMATION

Öppna kunskapstjänster 7,5 miljoner besök per månad

En unik kunskapstjänst

Sjukvårdsrådgivning Gemensamt telefonisystem Gemensamt rådgivningsstöd 450 tusen samtal per månad Gemensamt telefonisystem Gemensamt rådgivningsstöd Strukturerad samtalsprocess Över 90% följer råden Hälften får egenvårdsråd 76% av dem som tänkt söka akut blir hänvisade till annan vårdnivå

Inloggade säkra tjänster Säker inloggning för vårdgivare och vårdtagare Tjänster för att: Boka tid direkt Se och förnya recept Ställa frågor Beställa intyg, hjälpmedel Beställa klamydiatest Läsa provsvar Ta emot kallelser Läsa sin journal 3,5 miljoner användare

Behandlingsplattform Aktuell för: Depression Ångest Barn- och ungdomspsykiatri Neuropsykiatri Tinnitus Ätstörning Beroende Stress osv

Journalen Över 700 000 användare Anslutna Uppsala Skåne Jönköping Västmanland Kalmar Östergötland Halland Kronoberg Västerbotten Blekinge Sörmland Örebro Dalarna Västra Götaland Norrbotten Västerbotten 2016-2017 Alla övriga landsting och regioner! Över 700 000 användare

Varför är Journalen så viktig? Nationella e-hälsostrategin och landstingens handlingsplan: - Stödja, engagera och motivera invånare - Individen ska kunna utöva delaktighet och självbestämmande utifrån sina egna förutsättningar Forskning visar: - Bättre överblick, bättre förståelse - Större möjligheter till delaktighet för närstående - Föreberedelser inför vårdbesök och repetition efteråt Möjligheter: - Bättre efterlevnad till behandlingar - Högre förtroende för vården när den blir transparent

Nya appar och tjänster för framtiden.. Second opinion online Appar som ska öka motivationen till behandling Olika kommunikationstjänster – boka, påminna, ställa frågor Virtuella vårdcentraler Appar som samlar in, analyserar och delar data Kläder som mäter data Dataspel som kan ställa diagnos Virtuella coacher mot exempelvis stress Appar som lagrar önskemål vid svår sjukdom Appar som sprider meddelanden efter döden….

Ineras roll är standardisering Data Det som förr gjordes på sjukhus eller vårdcentral, kan patienten nu i större grad göra själv i hemmet. Patienten/invånaren ansluter sig dessutom till hälso- och sjukvårdstjänster i molnet där denne sedan kan lagrar information om sitt hälsotillstånd och dit de nya tekniska apparaterna kan skicka information. Olika aktörer som patienten/invånaren vill dela informationen med kan sedan ta del av informationen.

Tack!