Norska bibliometriskA RESURSFÖRDELNINGSmodellen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
SwePub som källa för bibliometriska analyser
Advertisements

Bibliometri och forskningsutvärdering Doktorandkurs, SA
Workshop ”Norska modellen” Gbg Britt-Marie Sohlström Mittuniversitetet NORSKA POÄNG.
GUB Karin Henning Digitala tjänster Bibliometri – vad är det?
Handelshögskolan Doktorandkurs 17 april 2012 Karin Henning Digitala tjänster Introduktion till bibliometri.
Diver som bibliometriskt verktyg SUHFs seminarium om verktyg för hantering av bibliografisk data Solbritt Andersson, Linnéuniversitet Britt-Marie.
Kvalitetssäkring av data och att använda den norska modellen Leif Eriksson Uppsala universitet
Inst för neurovetenskap och fysiologi 20 oktober 2010 Karin Henning Göteborgs universitetsbibliotek Bibliometriska fördelningsmodeller nationellt.
Resursfördelningsmodeller baserade på bibliometriska indikatorer Ur ett nationellt och ett LTU- perspektiv Kristoffer Bäckström Luleå universitetsbibliotek.
Webbtidbokning via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Webbtidbokning innebär att mottagningen låter invånaren boka, av- eller omboka en tid direkt i journalsystemets.
UPPFÖLJNING I KOMMUNERNA 10 MARS Agenda Syfte Process och målgrupp Rapportering Summering.
Från knattelag till årskullsverksamhet SvFF BSK P-00 Spelaren.
16:1 Kopiering tillåten. M2000 Compact © Liber AB Kampanjens förutsättningar sammanfattas i en brief Bakgrund Vilka är målgrupperna? Kampanjens mål Vilka.
Regeringsuppdrag som påverkar HfR Susanne Wallmark HfR
Introduktion till UB Saker du behöver veta om UB:s webb, Söktjänsten och vår katalog Album samt Artikelsök. Helen Hed Bibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek,
MIT-miljöer och utbildningsmijöer -Staffan Ekstedt
Forskningsetik – läkaretik
Nationella Kvalitetsregister ur forskningens perspektiv - idag och framtiden
SVMF Höstmöte 2016 Vad händer i Sverige
Barnets bästa i främsta rummet
Historiskt Källmaterial
Taltidning till fler 16 mars 2017 Götabiblioteken.
Frukostseminarium: LNU:s bibliometriska modell – vad, hur & varför
Springer Compact - information om det nya avtalet
Titel 92 punkter Av Namn Efternamn, Namn Efternamn, Namn Efternamn och jag förstås allt i 36 punkter Grupp X.
DiVA systemägarmöte
Kognitionspsykologi Kognition Psykologi Perception Minne Tänkande
Vad slags forskare och forskning skapas med bibliometri som grund för utvärdering och resursfördelning? Lena Lindgren & Björn Rombach Att beskriva och.
Lärandeansatsen i Socialfonden
Att diskutera och argumentera!
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Strategisk satsning biträdande universitetslektorat NJ-fak
Öka effektiviteten och produktiviteten
Alsike IF - Presentationsmall
Verksamhetsöversikt COSMIC R8.1.
Elev- och Föräldraenkät
Manual Styrande dokument.
Från frågeställning till relevant information
Balanserad hand öppning i NT
Villkor och förutsättningar för Vetenskapsrådets bidrag
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
En välinformerad patient är en trygg patient
Forskningsutvärdering & bibliometri
Olika publikationstyper
Lathund för inskrivningsärenden
En modell för flerspråkighet i förskola och förskoleklass
Ifyllande av personlig tidbok
Administrativ enhetschef vid Institutionen för hälsovetenskaper
Verksamhetsöversikt COSMIC R8.1.
000 Datavetenskap, information, allmänna verk
Nummerbyggnation & nummerbyggnationshjälp
Förändring för kvalitet och förnyelse
Biblioteksrådet Per Swedberg
Systematiskt kvalitetsarbete
Johan gustafsson, kommunikationschef c more
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Regiongemensam elevenkät 2016
Varför behövs en ny version av MIS Sak 2.0
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Forskningsetik – läkaretik
Lathund-Ladok Hantera mallar för intyg
Arbetsmiljön FB-kvalitet hösten 2018 Tage Johansson
Mänskliga rättigheter - gäller även barn?
Mänskliga rättigheter -
XX Benchmarking 2 Följa upp jämställdhetsarbetet och resultaten för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar.
Webbtidbokning via 1177 Vårdguidens e-tjänster
Svenskt Perioperativt Register Förseningar Nationell standard
FO GEMIS (Gemensam informationsstruktur) Anna Vikström HSF
Nätverket för barn-och elevhälsan
Presentationens avskrift:

Norska bibliometriskA RESURSFÖRDELNINGSmodellen

”NORSKA LISTAN” fakultetsnämnden fattade under hösten ett beslut om att den norska listan från och med 2018 ska utgöra grunden för fördelning i publiceringssnurran den exakta utformningen beslutas under 2017 Innehåll hur fungerar den norska listan? hur ska den norska listan implementeras vid UmU? hur ska den norska listan implementeras vid Samfak?

KRAV På PUBLIKATIONER presentera en ny insikt vara i en form som gör resultaten testbara i efterhand eller användbara i ny forskning vara skriven på ett språk och har en distribution som gör den tillgänglig för de flesta forskare som kan ha intresse av den vara i en publiceringskanal med rutiner för kollegialgranskning För att avgöra om en publikation uppfyller kraven används publiceringskanaler publikationstyper

PUBLICERINGSKANALER 1. Tidskrifter och serier har ISSN använder rutiner för extern kollegial granskning och vetenskaplig redaktion bestående av forskare har en nationell eller internationell författarkrets (maximalt 2/3 av författarna kan tillhöra en och samma institution). 2. Förlag är redaktionellt organiserade använder extern kollegial granskning har en nationell eller internationell författarkrets

publikationstyper Tre publikationstyper beaktas i det norska systemet: vetenskaplig monografi  (har ISBN) vetenskaplig artikel i en antologi (har ISBN)  vetenskaplig artikel i tidskrift eller serie (har ISSN) OBS! Endast vetenskapliga publikationer beaktas. Det innebär att de ska uppfylla kravet på kollegial granskning. Läroböcker, populärvetenskap, recensioner, abstracts, editorials osv. ingår inte i definitionen av vetenskaplig publikation.

nivåindelning Publiceringskanalerna är indelade i två nivåer: nivå 1: innehåller de flesta av de vetenskapliga publikationerna nivå 2: innehåller ca 10% av samtliga registrerade kanaler, detta ska motsvara ca 20% av alla publikationer inom ämnesområdet och där det finns en bred acceptans att kanalen är framstående Nominering till nivå 1 sker löpande medan nominering till och revidering av nivå 2 görs en gång per år.

Viktning Publikationerna viktas beroende på typ och nivå Standardviktning vetenskaplig artikel i tidskrift/serie (ISSN) 1 (nivå1); 3 (nivå2) vetenskaplig artikel i antologi (ISBN) 0.7 ; 1 monografi (ISBN) 5 ; 8

FRaKTIONERINg Vid tilldelning till olika enheter fraktioneras publikationer genom: fullständig fraktionering (1/n) enhetens andel är summan av andelen författare med den givna affilieringen om organisationens andel är mindre än 1/10, sätts andelen till 1/10

Implementering vid UMU för närvarande är DiVA informationskälla för publikationer vid UmU publikationstyper enligt norska modellen stämmer dock inte helt överens med klassificeringen i DiVA förslaget som presenterats UmU:s grupp för resursfördelning utgår från en klassificering enligt den norska modellen gruppen för resursfördelning har ställt sig positiv till förslaget

Implementering vid UMU Följande publikationstyper föreslås ingå: artikel i tidskrift artikel, forskningsöversikt bok kapitel i bok, del av antologi konferensbidrag, publicerat paper ISSN eller ISBN måste finnas för publikationen

Implementering vid UMU Dessutom anges i DiVA innehållstyp: refereegranskat övrigt vetenskaplig populärvetenskap, debatt mm De två första typerna föreslås ingå. Ytterligare aspekter är angivande av publiceringsår och fraktionering mellan organisatoriska enheter.

Diskussionspunkter Samfaks tillämpning av den norska modellen publikationstyper, vilka bör ingå? vilken viktning är rimlig? finns det anledning till att beakta publikationskanaler som inte finns på den norska listan?