Språkriktighet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Språkriktighet Svenska 1
Advertisements

Språkfel - skiljetecken
Sexuella kränkningar och respekt Hur påverkar vi utvecklingen i rätt riktning? En powerpoint av S2m.
Återberättande text Berättar om något som har hänt.
Ämnesspecifik läskompetens Kontext - Handlar om att kunna läsa och förstå en text utifrån det sammanhang den finns i. Lärarens jobb blir att ge en förförståelse.
Insändare Insändare hittar man oftast i tidningar. Alla kan skriva insändare och i en insändare tycker man något. Ofta om en speciell fråga Det kan vara.
Språkriktighet. Stor och liten bokstav Stor: vid namn. Sammansättning av namn + helt ord: Stockholmscaféer (jämför med stockholmare) Liten bokstav: svensk.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
Att bygga meningar förra veckan huvudsatser nu bygger vi på bisatserna.
© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Att skriva för att påverka.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
Några viktiga regler angående SKILJETECKEN. Rubriken ● Slutar aldrig med en punkt ● Kan sluta med ! eller ?
De mest använda knapparna Excel Start Ångra Gör om Fler knappar Vanligaste talformaten Klistra in Hämta format Inställningar tex För att placera.
Utrota ungdomsfylleriet i Östersunds kommun Drogförebyggare Håkan Fransson1.
STILFIGURER Smycka din text – få fram ditt budskap.
Hur man använder EasyWorship del 1
V36, 2016 Veckobrev för förskoleklasserna
Språkriktighet.
Tal, mönster och räkning
Återberättande text Kurs C.
Svenska som andraspråk 1
Religion - vad är det?.
PRAO vecka 16 & 17 ( april).
De sju intelligenserna
Vad händer i potatisen Namn: Maria Karlsson 4c| Lärare: Catharina Glaas | Skola: Mälarhöjdens skola.
Satsdelar.
Insändare Vad kan vi om insändare?
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.
Inför det muntliga nationella provet i svenska
Skriva meningar i huvudsats
och nu kommer vecka BE ® BrucElvis
Konsten att läsa skönlitteratur
Konsten att läsa sakprosa
Titel 92 punkter Av Namn Efternamn, Namn Efternamn, Namn Efternamn och jag förstås allt i 36 punkter Grupp X.
Att rita tvåpunktsperspektiv
Vecka 37 Tisdag den 12:e september 2017 Dagens namnsdag Åsa Åslög.
smslån utan kreditprövning
Gymnasiearbete 100 p.
Ekonomi och samhälle Introduktion
Formativt lärande.
Iris Rosengren Larsson
Läsförståelse.
LÄSSTRATEGIER på högstadiet.
Några viktiga regler angående
Språkriktighet.
Steril såromläggning Vid steril omläggning bör helst 2 personer hjälpas åt. Sterilt material ska skyddas genom att förvaras i avdelningskartongen. Ta.
Skrivardagar januari Artikel - Reportage - Nyhet - Notis - Inledare/ledare - Krönika - Insändare - Debattartikel - Pressmeddelande.
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vem är Kristina Johansson och vad gör hon då?
Verb Ett verb talar om vad någon gör eller vad som händer.
Typiska kännetecken för instruktioner
Ifyllande av personlig tidbok
Varifrån kommer alla sopor – och vad händer sedan?
Ge tips och råd Inled med att kommentera personens situation eller planer. Använd gärna något av hjälpverben t ex kan, skulle kunna, borde. När du ger.
Nominativ Ackusativ Dativ
Artiklar Bestämd artikel.
Kan du begreppen? Para ihop rätt begrepp med rätt beskrivning. Algoritm Precis Program Är ett annat ord för exakt, tydlig eller noggrant. Är klara och.
Min läsportfolie.
- Att vara personlig och beröra
Textgenrer.
Källkritik och historiska källor
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Gymnasiearbete 100 p.
Catha Glaas Herrängens skola
Slutsats Berätta alltid huvudbudskapet först, studiens slutsats
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
Berättar om något som har hänt
Presentationens avskrift:

Språkriktighet

Stor och liten bokstav Stor: vid namn. Sammansättning av namn + helt ord: Stockholmscaféer (jämför med stockholmare) Liten bokstav: svensk (nationalitet), svenska (språk), måndag (veckodagar), juli (månader), julafton (högtider)… Tips på webbsidor med mer detaljerade skrivregler: http://www.fritext.se/svenska/svenskafs.html http://info.tt.se/tt-spraket

Siffror Skriv siffror med bokstäver i löpande text! En regel är att siffor upp till och med 12 skrivs med bokstäver: två personer, 13 personer. Skriv helst tal som 3:e med bokstäver, alltså ”tredje”

De/dem ”De” används i subjektform: De spelade fotboll. ”Dem” används i objektsform: Jag ser dem. Jag ger dem ett paket. Test: Byt ut ”de” mot ”jag” eller ”the/they” Byt ut ”dem” mot ”mig” eller ”them”

Särskrivning Kontrollera om du har särskrivna ord! Jätte stor (menar du två saker: en jätte och stor?) Skriv bok (menar du två saker: skriva och bok, eller en sak: skrivbok) Kyckling lever (menar du en kyckling som lever eller ett ord: kycklinglever?) Läs orden som de låter när du skriver isär dem och hur de låter när du skriver ihop dem! Lär dig höra skillnaden! Kom ihåg bindestreck vid flera ord som sitter ihop: Skriv- och övningsböcker (inte skriv och övningsböcker)

Fasta uttryck Se till att påbörja och avsluta med hela uttrycket! Både…och Varken…eller Ju…desto (ju…ju) antingen…eller Såväl…som

Skiljetecken: kommatecken Används till exempel: När man vill skapa en paus i en mening Vid uppräkning: Jag gillar katter, hundar, hästar… Före och efter inskott: Anna, som gick i årskurs två, skrev alla rätt på provet. Skolan, ett gymnasium utanför Stockholm, var mycket populär. Vid tilltal: Öppna fönstret, Stina. Vid utrop: Oj, vad det gick bra! Nej, det tror jag inte.

Punkt, frågetecken, utropstecken Efter en mening, när man skriver klockslag och i vissa förkortningar Frågetecken: Efter en direkt fråga Utropstecken: Efter utrop, uppmaningar och hälsningar: Hoppsan! Kom! Hej!

Förkortningar Obs! Skriv ut förkortningar med hela ord i texter, till exempel de olika texter ni producerar i svenskan! Vid andra tillfällen: använd punkt eller mellanrum mellan orden i förkortningen. Ofta kan förkortningar undvikas, till exempel ”osv.” i slutet av meningar! Bl.a. Ca Dvs. Fr.o.m. P.g.a. T.ex.

Syftningsfel För att undvika syftningsfel och liknande missförstånd, se dessa tips: Var noggrann med som-satser! ”Som” syftar alltid på det som står närmast! (Jag köpte en skinka till Eva som var kokt) Var noggrann med hans/hennes/sin (hans/hennes: en annan person än den du senast nämnt, sin: den person du senast nämnt. ”Hon sätter på sig sina byxor”) Var tydlig! Läs igenom det du skrivit och se efter att inget kan missuppfattas. (Byt kanske ut pronomen som ”han”, ”de” mot det du syftar på, till exempel servitriserna)

Undvik talspråk! Använd dessa skiftspråksformer: Mig/dig/sig Vårt/vår (ej vårat/våran) Er/ert De/dem Medan (ej medans) Någon/något/ Några Sådan/sådant (ej sånt) Tagit Blivit För honom (ej ´för han´) Läraren (ej lärarn) Det (inte ”de”) Vart (när du menar ”var”. Vart: visar på riktning. Ex: Vart ska du gå/åka?)

(Undvik talspråk!) Undvik talspråk i skrift! Dessa ord bör oftast undvikas i formella texter: ju, för många ”så”, kolla, tjej, kille, folk (som inte handlar om folkslag eller liknande) väldigt, jätte-, även fast (ska vara även om/trots att), en massa… När du skriver om personer i en text som inte är en novell eller liknande; skriv efternamnet eller namn och efternamn! Ex: Karl Rosengren skriver i sin artikel att… Rosengren menar att… INTE: Karl menar att…

Meningsuppbyggnad Kontrollera dina meningar! Kontrollera detta och ändra: Är meningarna för långa med påståenden som staplas på varandra? – Korta av i fler meningar. Står bisatser ensamma som mening? (Sätt då ihop bistasen med den mening de hör ihop med! Bisatser inleds ofta med ord som: Som, Fastän, Trots att, Eftersom, Om, För att, Vilket…) Variera gärna meningslängden så en del meningar är lite längre och andra är kortare! Korta meningar kan användas när man vill visa på något extra viktigt.

Variation och ett språk som hjälper läsaren! Använder du samma ord flera gånger i samma delar av texten? Byt ut det mot en synonym eller ersätt med ett pronomen (den, de, det…) för att få variation. Titta på dokumentet ”Sambandssignaler” för att använda dig av uttryck som för texten framåt och hjälper läsaren att förstå vad du menar! Där finns exempel på ord och uttryck som för texten framåt, visar på jämförelse eller motsättning, som utvecklar eller sammanfattar.