Språkriktighet

Stor och liten bokstav Stor: vid namn. Sammansättning av namn + helt ord: Stockholmscaféer (jämför med stockholmare) Liten bokstav: svensk (nationalitet), svenska (språk), måndag (veckodagar), juli (månader), julafton (högtider)… Tips på webbsidor med mer detaljerade skrivregler: http://www.fritext.se/svenska/svenskafs.html http://info.tt.se/tt-spraket

Siffror Skriv siffror med bokstäver i löpande text! En regel är att siffor upp till och med 12 skrivs med bokstäver: två personer, 13 personer. Skriv helst tal som 3:e med bokstäver, alltså ”tredje”

De/dem ”De” används i subjektform: De spelade fotboll. ”Dem” används i objektsform: Jag ser dem. Jag ger dem ett paket. Test: Byt ut ”de” mot ”jag” eller ”the/they” Byt ut ”dem” mot ”mig” eller ”them”

Särskrivning Kontrollera om du har särskrivna ord! Jätte stor (menar du två saker: en jätte och stor?) Skriv bok (menar du två saker: skriva och bok, eller en sak: skrivbok) Kyckling lever (menar du en kyckling som lever eller ett ord: kycklinglever?) Läs orden som de låter när du skriver isär dem och hur de låter när du skriver ihop dem! Lär dig höra skillnaden! Kom ihåg bindestreck vid flera ord som sitter ihop: Skriv- och övningsböcker (inte skriv och övningsböcker)

Fasta uttryck Se till att påbörja och avsluta med hela uttrycket! Både…och Varken…eller Ju…desto (ju…ju) antingen…eller Såväl…som

Skiljetecken: kommatecken Används till exempel: När man vill skapa en paus i en mening Vid uppräkning: Jag gillar katter, hundar, hästar… Före och efter inskott: Anna, som gick i årskurs två, skrev alla rätt på provet. Skolan, ett gymnasium utanför Stockholm, var mycket populär. Vid tilltal: Öppna fönstret, Stina. Vid utrop: Oj, vad det gick bra! Nej, det tror jag inte.

Punkt, frågetecken, utropstecken Efter en mening, när man skriver klockslag och i vissa förkortningar Frågetecken: Efter en direkt fråga Utropstecken: Efter utrop, uppmaningar och hälsningar: Hoppsan! Kom! Hej!

Förkortningar Obs! Skriv ut förkortningar med hela ord i texter, till exempel de olika texter ni producerar i svenskan! Vid andra tillfällen: använd punkt eller mellanrum mellan orden i förkortningen. Ofta kan förkortningar undvikas, till exempel ”osv.” i slutet av meningar! Bl.a. Ca Dvs. Fr.o.m. P.g.a. T.ex.

Syftningsfel För att undvika syftningsfel och liknande missförstånd, se dessa tips: Var noggrann med som-satser! ”Som” syftar alltid på det som står närmast! (Jag köpte en skinka till Eva som var kokt) Var noggrann med hans/hennes/sin (hans/hennes: en annan person än den du senast nämnt, sin: den person du senast nämnt. ”Hon sätter på sig sina byxor”) Var tydlig! Läs igenom det du skrivit och se efter att inget kan missuppfattas. (Byt kanske ut pronomen som ”han”, ”de” mot det du syftar på, till exempel servitriserna)

Undvik talspråk! Använd dessa skiftspråksformer: Mig/dig/sig Vårt/vår (ej vårat/våran) Er/ert De/dem Medan (ej medans) Någon/något/ Några Sådan/sådant (ej sånt) Tagit Blivit För honom (ej ´för han´) Läraren (ej lärarn) Det (inte ”de”) Vart (när du menar ”var”. Vart: visar på riktning. Ex: Vart ska du gå/åka?)

(Undvik talspråk!) Undvik talspråk i skrift! Dessa ord bör oftast undvikas i formella texter: ju, för många ”så”, kolla, tjej, kille, folk (som inte handlar om folkslag eller liknande) väldigt, jätte-, även fast (ska vara även om/trots att), en massa… När du skriver om personer i en text som inte är en novell eller liknande; skriv efternamnet eller namn och efternamn! Ex: Karl Rosengren skriver i sin artikel att… Rosengren menar att… INTE: Karl menar att…

Meningsuppbyggnad Kontrollera dina meningar! Kontrollera detta och ändra: Är meningarna för långa med påståenden som staplas på varandra? – Korta av i fler meningar. Står bisatser ensamma som mening? (Sätt då ihop bistasen med den mening de hör ihop med! Bisatser inleds ofta med ord som: Som, Fastän, Trots att, Eftersom, Om, För att, Vilket…) Variera gärna meningslängden så en del meningar är lite längre och andra är kortare! Korta meningar kan användas när man vill visa på något extra viktigt.

Variation och ett språk som hjälper läsaren! Använder du samma ord flera gånger i samma delar av texten? Byt ut det mot en synonym eller ersätt med ett pronomen (den, de, det…) för att få variation. Titta på dokumentet ”Sambandssignaler” för att använda dig av uttryck som för texten framåt och hjälper läsaren att förstå vad du menar! Där finns exempel på ord och uttryck som för texten framåt, visar på jämförelse eller motsättning, som utvecklar eller sammanfattar.