Pedagogernas roll. Hur du kan utveckla MIK-arbetet på din skola?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
ATT UTVECKLA LÄRARES FÖRBÄTTRINGSFÖRMÅGA ULF BLOSSING.
Advertisements

Rökfria miljöer - skolan. Rökfri skola gäller Rökförbud gäller alla som vistas i skolan och på skolans område oavsett om man är elev eller personal, över.
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
Socialdokumentation Består av två delar!
Alf Nilsson1 Nationellt likvärdig utbildning Utgångspunkten för skolans uppdrag och beslutad ansvars- fördelningen är kravet på en nationellt.
Active Student Participation ASP Att komma igång med ASP - för lärare Frågor att fundera över.
Välkomna! Pedagogiskt bokslut FIKA! Skolinspektionen Kollegialt lärande Utvärdering.
Grupputvecklingssamtal GUS Dokumentet har utarbetats efter att chefer i LiV efterfrågat en metod för att genomföra utvecklingssamtal i grupp. Gruppen ges.
TPI workshop. Team Pro Inventory Inledning Syfte Att få en tydligare bild av och diskutera hur väl teamet/arbetsgruppen samarbetar och interagerar. Mål.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Pedagogisk bedömning Skriftliga omdömen Dokumentation Utvecklingssamtal IUP Södra Ängby skola.
Träningsplanering Vinnare i långa loppet. Varför träningsplanera? Effektivisera sin träning Få vardagen att fungera Rätt träning vid rätt tidpunkt.
MIK i utveckling. Om syftet med det systematiska MIK-arbetet.
Uppdragsutbildning 45 hp – behörighet SVA för år 9
Begreppet MIK och folkbibliotek
Heby skola 7-9 Björn Johansson, förstelärare
Barnets bästa i främsta rummet
Ett tillfälle att ta fram skolgemensamma scaffoldings
Inför det muntliga nationella provet i svenska
PGSA: Planera – Agera - Studera - Agera
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
Utvärdering och systematiskt kvalitetsarbete för ämneslärare, 8 hp Lkk81N LKK81N, GÖTEBORGS UNIVERSITET, IPS.
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Leda och utveckla en förening
Funktionell kvalitet- måluppfyllelse
Riktlinjer för betygssättning
AXIELL|Education WELIB Skolans namn datum.
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Samhällskunskap i gymnasieskolan
Mål och resultat på Åsaskolan
Nätverk för lärare på fritidshem
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Personlig reflektion inför starten
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Nätverk för lärare på fritidshem
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Det här arbetar vi med för att du ska kunna nå kunskapskraven
Implementering av peer learning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
9...
- Mottagare, medborgare, medskapare
Metod för utvecklings-arbete
- ett webbaserat processtöd från Skolverket
Kvalitetsarbete i skolan Henrik Dahl, Skolinspektionen
Individuellt lärande tillsammans
Enkät i gymnasieskolan 2015
Lärares planeringsarbete!
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Detta är de parter som står bakom Suntarbetsliv
Bedömning för lärande 31/10
Min läsportfolie.
Systematiskt kvalitetsarbete
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Hållbar utveckling måste vara
Utvärdering och utveckling av föreningens motionsverksamheten
Dokumentera rätt i vården
Nämndernas/styrelsernas utvärdering av arbetet med budget 2005
Att tänka på inför en Pep Dag
Vad är strategi? En karta som utstakar val och väg för organisationen
Vad innebär kooperativt lärande i praktiken?
Guide för genomförande av grundutbildning Barnkonventionen
HÅLLBARA LIVSSTILAR - Hur du lyckas med insats & utvärdering
Struktur i modellen, 5 steg
Presentationens avskrift:

Pedagogernas roll. Hur du kan utveckla MIK-arbetet på din skola? Övning för pedagoger Tid: 30 minuter genomgång + långsiktigt arbete

Syfte med övningen MIK för mig är en igångsättare för att lyfta MIK-frågorna bland lärare och elever. Men hur går man vidare så att det inte stannar vid en enstaka lektion eller temadag? Hur kan man lägga upp ett långsiktigt arbete kring medie- och informationskunnighet som verkligen utvecklar och levandegör frågorna i den dagliga verksamheten? Hur ser man till att arbetet inte blir beroende av en enda eldsjäl, utan att det verkligen involverar både lärare, bibliotekarier och rektorer  ?

Steg 1 - Uppstart Börja med att utse roller: en samtalsledare och en som dokumenterar. Samtalsledaren är sammankallande.

Steg 1 - Uppstart Börja med att utse roller: en samtalsledare och en som dokumenterar. Samtalsledaren är sammankallande.

Steg 2 - Kunskapsinhämtning och reflektion Syftet med detta steg är att på ett strukturerat sätt komma igång med arbetet och bekanta sig med begreppet medie- och informationskunnighet. Syftet är också att se på kopplingarna till styrdokumenten samt att bekanta sig med forskning inom området. Vad är medie- och informationskunnighet och varför är det viktigt? Vad säger styrdokumenten om medie- och informationskunnighet? Vad säger forskningen om medie- och informationskunnighet? Tips på litteratur för att reflektera över frågorna Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället från Nordicom: http://www.nordicom.gu.se/en/publikationer/medie-och-informationskunnighet-i-natverkssamhallet Ungar & medier 2015, Statens medieråd: http://statensmedierad.se/ungarochmedier2015 Svensk biblioteksförenings antologi om MIK http://www.biblioteksforeningen.org/wp-content/uploads/2014/04/MIK-UTSKRIFT.pdf

Steg 3 - Kartlägg och skapa mål Exempel på frågor: Hur arbetar vi med medie- och informationskunnighet i dag? I vilka ämnen finns medie- och informationskunnighet och på vilket sätt? Vad skulle skolan vinna på om medie- och informationskunnigheten ökar bland elever och lärare? Hur kan vi öka medie- och informationskunnigheten bland elever och lärare i vår skola? Vilka konkreta mål och kriterier ska arbetet ha? Vilka aktiviteter kan föra oss närmare målen? Hur sammanfattar vi den metod vi valt för att uppfylla våra fastställda mål? Vilka ska delta i utvecklingsarbetet? Vem ansvarar för vad? Vilken roll har skolledaren i detta arbete? Hur kan eleverna involveras i arbetet? Hur förankras utvecklingsarbetet på olika nivåer? Vilka resurser finns? Hur ska arbetet följas upp? Av vem? Och när?

Steg 4 - Pröva - praktisera i klassrummet I detta steg prövar ni er metod med eleverna i lärandet. Ni har själva fastställt er metod i kartläggningsfasen. Dokumentera gärna hur ni gör och förhåller er till ämnet.

Steg 5 - Utvärdering – resultat och måluppfyllelse Hur blev det? I detta steg drar ni era lärdomar från arbetet och analyserar vad som gick bra och vad som gick mindre bra. Utvärdera.

Steg 6 - Planera Nu kan ni planera hur ni på ett systematiskt sätt kan gå vidare i arbetet. Tillsammans lägger gruppen en plan för det fortsatta arbetet. Kartläggning av nuläge, analys och uppställande av mål börjar nu om. Ta än en gång utgångspunkt i frågor som: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Ytterligare frågor: Behövs mer kunskap för att få ytterligare förståelse kring medie- och informationskunnighet? Hur kan vi revidera metoden och vilka nya mål kan sättas upp inför det fortsatta arbetet? Hur kan detta kopplas till andra utvecklingsområden, t.ex. arbetet med likabehandling?