Utmaningar för kommunerna Ann-Sofie Eriksson SKL

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Advertisements

Miljonprogram 2.0 med tillgängliga bostäder? Professor, leg. arbetsterapeut Susanne Iwarsson.
Kultursamverkansutredningen Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet.
U 2015:06 Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Ungas väg in i samhället Inger Ashing – Nationell samordnare unga som varken arbetar eller.
Nya Glasögon Utbildning av yrkeslärare i hållbart byggande och energieffektivisering.
Sandra Lagerkvist och Ida Knutsson. 2 Mål för folkhälsan, prop. 2002/03:35 Övergripande mål för folkhälsopolitiken: Skapa samhälleliga förutsättningar.
Det här gör vi Vi har dialoger med kommunala politiker och tjänstemän Vi drar igång projekt som engagerar stora som små Vi knyter samman producenter och.
Miljödepartementet Ökat skadeståndsansvar och förutsättningar för generationsskifte Miljöminister Andreas Carlgren, Torsdagen den 18 februari 2010.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Pedagogiska planeringar Hanna Sepp Marcus Granberg Albina Brunosson.
Detta är miljömåltider
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Hur ser den nationella riskbilden ut idag och i framtiden
Miljömålsnätverket
Fossilbränslefritt Kronoberg
Hållbarhets kompassen
Jämställd regional tillväxt Blekinge Malin Faraasen
Nystart för nollvisionen
Välkomna till tvärsektoriellt miljömålsmöte 21 okt 2015
En kort presentation av Tillväxtverket
Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
Grön infrastruktur - Friluftsliv
AKTIVITETER RESULTAT EFFEKTER HÅLLBARHETS MÅL
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Integrerad infrastruktur-/ samhällsplanering som bidrar till attraktivitet, tillväxt och hållbarhet Christer Karlsson.
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
Planeringsunderlag för klimatanpassning och klimat- och energi
Index för att mäta företags kapacitet att energieffektivisera
Miljömålen i samhällsplaneringen
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Ny vision Samtal om framtiden
VI SKA VARA BÄST PÅ ATT VARA KOMMUN
Johanna Sandahl Delegationens arbete, regeringens planer och
Miljömålen består av tre slags mål
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län
Användning av EU-fonder för klimatanpassning
Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet
Samverkan hälsingland
Vi gör Sverige rikare genom att få människor och företag att växa
Kommunikationsstrategi för staden Så berättar vi om stadens arbete
Cykel information Agneta Nordström
Regionalt utvecklingsprogram Regionalt tillväxtprogram
Schyst offentlig upphandling
Styrning Styrande processer Att styra en hel stad åt samma håll
För ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion
Bästa fack till lägsta avgift
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Åtgärdsvalsstudie - Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö SL Riggert Anderson.
Nästa steg regionkalmar.se.
- Tobaksfri utmaning, för tobaksfria ungdomar
Så får vi praktisk nytta av nya ISO 50001
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Mänskliga rättigheter -
Hur vi kan hitta användning av massor istället för att deponera?
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Hållbar utveckling måste vara
Översyn av lagstiftningen inom kollektivtrafikområdet
Biomedicinska analytikerdagen 15 april
Områdesarbete i Botkyrka kommun
Vatten i regionplaneringen – nu och i framtiden
Saker att ta upp… Skärpning av reglerna omkring MKN vatten
- LISTAR DE STÖRSTA LEDARSKAPSUTMANINGARNA 2019
Bakgrund Sedan 2018 har staden ett program för en jämlik stad som sträcker sig fram till Programmet har en bred politisk förankring.
HÅLLBARA LIVSSTILAR - Hur du lyckas med insats & utvärdering
Kontinuitetshantering
Klimatanpassningsspelet
KRETSLOPP FÖR ÅTERVINNINGSPROCESSER
Presentationens avskrift:

Utmaningar för kommunerna Ann-Sofie Eriksson SKL Enligt våra nätverk för samhällsbyggnad, miljö, näringsliv och folkhälsa och sammanfattat i den skrift som ni kan ta med er hem. Samordna bebyggelse och infrastruktur Bygga nya bostäder och ta hand om de gamla Utmana bilnormen Utveckla stadsrummet attraktivt Utveckla social sammanhållning Vill också vid dagens slut diskutera om de är dessa utmaningar som ni ser hemmavid eller om det är andra.

Ökat bostadsbyggande och bostäder för alla! Det behövs fler nya bostäder än vad som byggts och byggs Kommunerna har ett grundläggande ansvar att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder Utmaningen är att göra detta hållbart klimatsmart Punkten om de kommunala bostadsföretagen vänder sig både till staten och till kommunerna

Förtätning – möjlighet till ett hållbart samhälle Samordna bebyggelse och trafik Tänk klimatsmart Klimatanpassa Utveckla sociala sammanhang Värna tätortsnära natur

1. Att samordna bebyggelse och infrastruktur Trots lång erfarenhet finns det fortfarande många olösta frågor kring hur man samordnar ny bebyggelse med goda trafiklösningar. Kommun, stat och näringsliv är alla inblandade i processen, men har ofta olika finansieringsmöjligheter, tidsperspektiv och lagstiftning att förhålla sig till

.Att utmana bilnormen Kerstin Externa handelscentrum, subventionerade parkeringsplatser och bilvägar som prioriteras vid snöröjning, det är några exempel på hur den befintliga samhällsstrukturen gynnar resor och transporter med bil. Frågan idag är inte OM vi kan utmana bilnormen utan HUR. Vi har byggt fast oss i en samhällsstruktur som gynnar resor och transporter med bil. Ökad urbanisering och vidgade arbetsmarknadsregioner gör att människor är beredda att pendla längre till arbete. Att möta det ökade transportbehovet på ett effektivt, jämställt och miljövänligt sätt är en utmaning. ka vi prata om hur gång-, cykel- och kollektivtrafikresor kan bli normgivande i samhällsplaneringen.

Varför bryta normen? 70 % av alla bilresor är kortare än 5 km Fördelar inom miljö, hälsa, tillgänglighet och hållbarhet De flesta promenerar varje dag, enskilt eller del av resa Ca 4 miljoner svenskar cyklar regelbundet och vill cykla mer!

Om cyklister och gående ska bli fler… Strategier och politiskt fastslagna mål Ökad säkerhet Ökad komfort Utformning Drift och underhåll Många kommuner har politiskt fastslagna mål om att öka andelen cyklister och gående i trafiken för att klara av en minskad bilism. Kommuner driver strategier för cyklister och det finns ett nystartat kommunnätverk som heter Svenska cykelstäder som samlar några av de mest pådrivande kommunerna. Vad det gäller gående börjar många aktörer få upp ögonen för gångtrafik som ett eget transportslag och exempel på det ser vi i de kommunala gångstrategier och gångplaner som tagits fram de senaste åren. För att öka andelen cyklister och gångtrafikanter är det viktigt att se på aspekter som säkerhet och komfort, utformning och utförande samt drift och underhåll. Cyklister och gångtrafikanter dominerar skadestatistiken bland de alvarligt skadade och lindrigt skadade trafikanterna. En väl utbyggt cykelinfrastuktur med uppmärkta vägbanor, cykelställ, grön våg för cyklister osv. är A och O för att många invånare ska resa med cykel.

Rätt standard? Det blir allt viktigare att skapa bra utrymmen för gående och cyklister, och det ska vara lätt för alla att röra sig i staden. Vill vi att resor med cykel och gång ska bli norm är grunden är att ha rätt standard. Här finns det stora möjligheter vid nybyggnation och exploatering. Det är dock inte alltid lätt att genomföra denna förändring. För att lyckas krävs en bra dialog med de som berörs.

Många goda exempel finns! Sopsaltning av cykelvägar i Linköping Cykelparkering i Västerås Malmös gångstråksplan Jämställd snöröjning i Karlskoga Cykelparkering i Västerås Malmö gångstråksplan Sopsaltning i Linköping

2 Minska klimatpåverkan Bygg tätt och klimatsmart -Samordna bebyggelse och trafik -Främjande byggregler som inte gynnar el, möjligt gå före -Styrmedel för energieffektiviserande renovering Klimatsmart verksamhet energieffektivisering och upphandling Dialog med invånare och företag, rådgivning och tillsyn

Stockholm 2014

3. Klimatanpassning Expertmyndigheter behöver bidra med fakta och kunskap Bygg på fakta så att inte nya risker skapas Bijan. Ge gärna exempel på tänkbara förslag under varje punkt. Va-taxa, fastighetsägarens ansvar, försäkringbolagens roll etc.

4. Att utveckla stadsrummet attraktivt Hur skapa ett intresse kring att få fram attraktiva grönområden som också bidrar till bättre luft och minskat buller? Många orter har idag svårt att samordna, vidareutveckla och finansiera utvecklingen av gator och torg i centrum. Utmaningen är att skapa en attraktiv livsmiljö i stadsrummen för att bjuda in och behålla befolkning och företag.

4. Att utveckla social samman- hållning Idag möts inte människor med olika bakgrund i vardagen. Den ökade segregationen tar sig uttryck i både mentala och fysiska barriärer mellan olika stadsdelar, förorter och deras befolkning. En utmaning är att stärka stadens förmåga att bygga en social sammanhållning i alla livsmiljöer Möjligheter kan vara att skapa en trygg stad med mötesplatser och tillgänglighet för alla människor under dygnets alla timmar. Det bidrar till stadens dynamik och till mångfald, kreativitet och innovation.

5 Värna grönstrukturen i urbana miljön Hälsa och välbefinnande Biologiskt mångfald Motståndskraft mot översvämningar Reglera temperatur vid värmeböljor Renar luft och minskar buller Stödjande Biologiskt mångfald, ekologiskt samspel, upprätthållande av markens bördighet, Reglerande Luftkvalitet, bullerreglering, skydd extremt väder, vattenrening, klimatanpassning, pollinering Kulturella Hälsa, sinnlig upplevelse, sociala interaktioner, naturpedagogik, symbol och andlighet Försörjande Matproduktion, färskvatten, material, energi

Staten bör…. Statens olika myndigheter måste bättre möta det lokala helhetsansvaret Staten behöver ge kommunerna tillräckliga ekonomiska förutsättningar och stödja dem i arbetet mot att bli mer hållbara Staten behöver undanröja hinder i miljöbalken och plan- och bygglagen Tillåta att kommuner går före och testar Statens olika myndigheter styr över olika sektorer, medan kommunerna har ett ansvar för en god livsmiljö och måste kunna väga av olika sektorsintressen. Den nationella nivån måste bättre möta det lokala helhetsansvaret. Staten behöver ge kommunerna tillräckliga ekonomiska förutsättningar och stödja dem i arbetet mot att bli mer hållbara, t ex trängselavgifter, skatt på dubbdäcksanvändning eller energikrav på byggnader. Staten behöver undanröja hinder i miljöbalken och plan- och bygglagen t ex, så att det går att bygga i bullerutsatta miljöer.

Kommunen bör…. Göra genomarbetade och framtidsinriktade analyser och målbild Samverka som grundläggande arbetssätt, även när olika förvaltningar har ansvar för sina delprocesser, frågor eller beslut Politiker måste vara starka och modiga Politiker måste vara starka och modiga. De behöver förankra sina beslut hos både invånare, näringsliv och civilsamhälle och sedan stå för fattade beslut, hela vägen. Kommuner och regioner behöver göra genomarbetade och framtidsinriktade analyser. Dessa behöver vara av en sådan kvalitet att de håller som utgångspunkt för framtidens stadsbyggande. En gemensam och väl förankrad målbild behöver finnas om hur kommunen ska utvecklas på ett hållbart sätt. Kommunens planering behöver ha ett helhetsperspektiv och ta tillvara lokala erfarenheter, främja delaktighet och använda dialogen som verktyg. Samverkan måste vara kommunens grundläggande arbetssätt, även när olika förvaltningar har ansvar för sina delprocesser, frågor eller beslut.

Ett arbete för hållbar utveckling! Bidrar till: kostnadseffektivitet och hushållar med samhällets resurser (ekonomiskt perspektiv) en bättre miljö och begränsar effekterna av klimatförändringarna (ekologiskt) en ökad social sammanhållning, trygghet och delaktighet (socialt) människors förmåga och vilja att bidra till samhällets utveckling och välstånd