-med facit i hand Evelina Loberg Effektivare Kommunala transporter i Södermanland, Västmanland och Uppsala län -med facit i hand Evelina Loberg .

Effektiviseringspotential ORGANSIATION FORDONSFLOTTA VANOR projektet har det visat sig att ett decentraliserat fordonsansvar där varje avdelning sköter sina egna bilaffärer gör att effektiviseringsarbetet blir begränsat. Ofta finns det inte ens på varje avdelning någon tydlig styrning vad det gäller bilarna och hur man ska resa i tjänst. Hur mycket bil som körs beror till mycket på den aktuella avdelningschefens omdöme och resurser snarare än kommunens gemensamma resepolicy. Kommunernas avsaknad av ett tydligt ställningstagande för hållbara resor är således ett stort problem. Transporter ses ofta som en bieffekt av den verksamhet som bedrivs snarare än en möjlighet att bidra till ett effektivare arbetssätt. Transporter kommer ofta in för sent i en planeringsprocess, om de kommer in överhuvudtaget. Det finns en stor potential att effektivisera kommunens transporter både när det gäller fordonsflottans sammanställning, organisation och personalens resevanor. Det kräver dock att kommunen överger den gamla ordningen och satsar på ett centralt grepp på fordonshantering och resevanor. Det handlar också om att skapa acceptans för nya sätt att resa, eller just inte resa. Detta har inte varit en lätt uppgift för de deltagande kommunerna, förändringar tar tid och görs inte utan motstånd. Utöver ovanstående problematik bidrar avsaknaden av en central person som ansvarar för fordon och resevanor till att effektiviseringen av kommunens fordon och resor försvåras. Det har inte funnits någon i kommunerna som har känt att detta ligger på deras bord även om många har haft en känsla av att det kan fungera bättre. Som följande fall som visar hur tokigt det faktiskt kan bli:

Hur tokigt kan de bli? I en kommun hade de avtal med ett hyrbilsföretag i en kommun 3 mil bort vilket betydde att de fick åka 6 mil för att hämta en hyrbil. I en kommun gick diselbilarna så kort att man fick ”köra ur” dem regelbundet så att motorerna inte skulle haverera. Då tog någon en tripp på ca 6 mil utan något som helst annat ärende. I en kommun hade hemtjänstens nattpatrull egna bilar, d.v.s. dessa bilar stod på dagen medan dagpersonalen hade sina egna bilar.

Upplägg Projekt De deltagande kommunerna kunde välja ett område som de ville arbeta med. devs kommunens fordonsflotta , hemtjänstens transporter eller skolskjutsar. Alla kommuner kom att arbeta med sin fordonsflotta och 6 kommuner valde utöver det att arbeta med hemtjänsten. Endast två kommuner har arbetat med skolskjutsar.

När kan vi luta oss tillbaka? Fossilfri fordonsflotta (2030) Effektiv fordonsflotta (rätt storlek rätt antal mil) Inga resor med bil under…..km. Inga resor på sträckor som erbjuder adekvat kollektiv trafik En organisation som samordnar sina transporter och använder sig av logistik Vilka förutsättningar krävs för att nå dessa mål?

Tillvägagångssätt Det första kommunerna fick göra var att ta fram en nulägesanalys. De fick svara på hur många bilar de har, hur långt de går, hur är de organiserade och så vidare. Detta var inte helt lätt för en del kommuner framförallt där fordonshanteringen var decentraliserad. Det var här många märkte att det inte fanns något samlat grepp på bilarna och vissa gav sig väl till och med på parkeringen och räkna och läste mätarställningarna. När vi hade samlat in de information som behövdes var nästa steg att ta fram en handlingsplan. Hur kan vi utifrån vårt läge nå ett mål om en minskning på 10% i kWh? De flesta kommuner tog hjälp av en konsult som analyserade kommunens nuläge och kom med förlag på ändringar. Kommunerna lämnade in en handlingsplan med de åtgärder de tänkt genomföra Men det var lättare sagt en gjort. Helt plötsligt stötte de på både det ena och de andra hindret. Det handlade framförallt om att få med alla på tåget och specifikt ledningen. Projektet kom igång på riktigt först det sista halvåret . Det betyder att de åtgärder som vidtagits inte haft någon större effekt på resultaten i de flesta kommuner och att många kommer ha sina åtgärder på plats först 2014. En slutrapport lämnades in där 2011 och 2013 jämfördes och kommunerna fick utvärdera sina handlingsplaner.

Kommunerna har olika uppdrag att utföra som generar transporter Kommunerna har olika uppdrag att utföra som generar transporter. Enligt den här modellen ska man gå igenom den härifrån och hit dvs kolla om man först kan ersätta resan. jag använder den här bilden för att illustera vad vi har arbetat med och börjar i andra ändan. I det här projektet blev det mycket fokus på bilarna, vilka bilar man ska ha, hur de ska administerars, köpas in, vilket bränsle och så vidare. Kommunerna vill i första hand ha ordning och reda på sina bilar och det är absolut en bra utgångspunkt. Utifrån det är det mycket lättare att gå vidare mot andra åtgärder. Här kan jag tillägga att körning med privat bil i tjänst också varit ett hett område som alla kommuner försökt få bukt med. de allra flesta kommuner har lyckats få ner den. Vi tror det beror på ökad medvetenhet hos personalen, att de åker kollektivt till jobbet och att det finns en större kännedom om kommunens bokningsbara poolbilar. Kommunerna har också varit duktiga på att lyfta fram cyklarna, r. Men där har de varit duktiga på att få till fler cyklar som är bättre tillgängliga och informerat personalen om dess existens. Vi ser också ett ökat intresse för elcykeln som ger en ökad cykelbar radie i kommun och kan bidra till att minska de korta bilresorna. Flera åtgärder har tagits för att öka användningen av kollektivtrafik. Det kan handla om väldigt enkla saker som att skaffa ett tågkort som personalen kan använda sig av som finns tillgängligt i receptionen. Ett genomgripande problem är att ingen har ansvaret för dessa frågor i en kommun så det är inte så konstigt att så enkla åtgärder inte genomförts tidigare. Man kan inte påpeka nog att det är viktigt att ha ett centralt ansvar för dessa frågor. Här har projektledarna också varit duktiga på att tänka ut åtgärder. Vi har pratat en del om planering på våra gemensamma seminarium och kommunerna har haft i hemläxa att intervju anställda om sina resevanor och just planeringen av dessa. I första hand handlar det om anställda som reser mycket i tjänst som är ute och kontrollerar avlopp eller om man verkligen får bygga vid något stenröse . Dessa resor går att planera så att man avlägger flera besök samma dag i ett visst område. Att man fördelar arbete mellan sig geografiskt istället utefter andra parametrar. Det kan också handla om hur man kan samåka mellan avdelningarna. I en gemensam bilpool går det att se var en bil ska åka( om man har ett sådan bra bokningssystem vill säga) och kan man säga att man vill åka med. Det här arbetet kräver ett engageman ifrån den aktuella avdelningschefen för att det ska fungera. Jag törs inte säga hur långt våra kommuner kommit med detta mer än att vi tagit upp det flera tillfällen. Och för att komma till det mest vesäntliga: det är att fråga sig om resan över huvud taget är nödvändig. Idag finns det flera olika tekniska lösningar som gör vissa resor onödig. En del möten går att ha med modern mötesteknik över nätet. Det här är också ett område som vi diskuterat mycket och som kommunerna arbetat med. Det handlar om att se till att utrustning finns och att personalen vet hur den fungerar. Och avslutningsvis ger vi oss in på den svåraste biten, själva verksamheten. På sikt är det viktigt att få in ett transportperspektiv i verksamhetsplaneringen. Tex när man beslutar om var en verksamhet ska ligga. Jag tror att de är få som räknar med vilka transportkostnader ett lokalval ger upphov till. Det märker man när kommune väljer lite billigare lokaler i utkanten av staden. Det kan också ha att göra med att de som väljer lokalen inte drabbas av transporternas kostnad. Att få in ett transportperspektiv tidigt i planeringen kommer att bli viktigt om vi ska lyckas nå klimatmålen någorlunda kostnadseffektivt. Den här sista biten har vi inte klarat av i det här projektet men kommer vara föremål i framtida projekt.

Viktigaste framgångsfaktorer Ledningens stöd Bildande av fordonsgrupp Kommunikation Konsulthjälp Kommunerna har i sin slutrapport angett vilka framgångsfaktorer som varit viktigast för dem. de flesta har nämnt ledningens stöd som en viktig framgångsfaktor. Det kanske låter självklart men faktum var att bristande stöd /intresse från ledningen varit ett stort hinder i projektet. Det kan bero på att en tjänsteman kunde ta beslut om att delta i projektet utan att det fanns något bredare stöd i kommunen. När de väl fått ledningens stöd har de kunnat göra snabba framsteg. I de allra flesta kommuner bildade projektledaren en fordonsgrupp/projektgrupp. Det har varit viktigt för dem att ha ett bollplank och att få kännedom om andra verksamheter. Det är givetvis lättare att driva frågan om man är flera. En fördel är om man lyckas värva folk som både är kunniga och har inflytande. Kommunikation är A och o i ett projekt där de förändringar man förslår kan uppfattas som negativa. Det är viktigt att tänka igen om hur, vad och när man ska kommunicera något. Tex har Enköping haft en blogg om fordonsprojektet där anställda har kunna uttrycka sin mening. Det är också alltid bra att fokusera på det positiva. Tänk nu att ni får gratis friskvård här när ni cyklar på jobbet. Konsulthjälpen har varit viktig för kommunerna eftersom de hjälper dem att se på sin verksamhet med nya ögon. Ämnet fick också mera tyngd när en utomstående kom med konkreta förändringsförslag.

Viktigaste åtgärder Uttalad vision om minskade transporter Mål och uppföljning Tydlig rollfördelning Centraliserad fordonsflotta och fordonsansvar Skapa förutsättningar för alternativt resande Debiteringssystem som stimulerar hållbart resande Rätt bil, rätt mil, rätt bränsle Det här projektets syfte har v att få igång kommunerna för att på lång sikt kunna nå målet om en fossilfri fordonsflotta 2030. kommunerna har kommit olika långt och har olika förutsättningar men de har efter projektet likvärdiga kunskaper. Vi vet med oss vad en effektiv fordonsflotta innebär och vilka förutsättningar som krävs för att effektivisera transporterna. Förändring tar tid men det har blivit tydligt att transportfrågan numera har prioritet i de allra flesta kommuner. Genom de föreläsningar vi haft och möten och rapporteringar från kommunerna så är det följande åtgärder som verkar vara viktigast för att kunna effektivisera transporterna på lång sikt. Men nu är det dags att presentera resultatet och jag har faktiskt en liten gåva till de kommuner som vunnit ligan i tre kategorier.

Resultat kWh Surahammar -26% Enköping -19% Arboga -10% Strängnäs -8% Minskning kWh i procent Surahammar -26% Enköping -19% Arboga -10% Strängnäs -8% Flen -7% Knivsta -4% Uppsala (Vård och Bildning) Trosa -1% Östhammar Älvkarleby 1% Kungsör 10% Heby 13% Håbo 15%

Resultat CO² Arboga -51% Surahammar -23% Strängnäs -8% Knivsta -4% Minskning CO² i procent Arboga -51% Surahammar -23% Strängnäs -8% Knivsta -4% Östhammar -3% Trosa -1% Älvkarleby 1% Kungsör 7% Flen 8% Enköping 9% Uppsala (Vård och Bildning) 13% Håbo 15% Heby 24% .

Åtgärder Arboga Kungsör Surahammar Flen Strängnäs Trosa Enköping Heby Håbo Knivsta Östhammar Älvkarleby Uppsala Kontroll över bilparken x Byta till energieffektivare fordon Införande av ny resepolicy Policy för bilinköp Utökande av bilpoolen Centraliserad fordonshantering X Införande av fordonsansvarig Nya bokningssystem för bilpoolen Förenkla kollektivt resande Minska resorna i hemtjänsten Stimulera resfria möten Inköp av fler cyklar (bättre tillgänglighet) Utbildning i Sparsam körning Fordonsgrupp Inköp gasbil Inköp elbil Inköp elcykel Marknadsföra tanka förnybart (E85) Samordning interna transporter Stimulera samåkning Energieffektivare system motorvärmare Upphandling av däckbyte Service och reparation i kommunen Effektiviserat skolskjutsarna Testresenärsaktivitet Resevaneundersökning Tillverka eget bränsle i kommunen Testkör RME Kontroll över personbilas körsträcka Personbilars brukningstid

Frågor? evelina.loberg@lansstyrelsen.se www.effektivarekomunalatransporter.se Frågor? evelina.loberg@lansstyrelsen.se