Gemensamma strategier

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Dataföreningen i Sverige
Advertisements

Pilotprojekt för Digitalt Stöd i samverkan, H2O. Vad har vi lärt oss? Digitalt stöd ökar valfriheten och tryggheten för våra brukare, bibehåller kvalitén.
Ny anställningsordning och befattningsstruktur vid LTU Erik Höglund, prorektor.
1 Innan Du börjar … angående Internetbaserade kurser /15 Källa:
Stöd för energikartläggning Ekonomiskt stöd till små och medelstora företag för att genomföra en energikartläggning. Få koll på energin i företaget!
Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn –
Västra Götaland Förutsättningar att bli en stark jordbruksregion inom Horisont 2020.
MERA-programmet/programkonferensen , projekt: OPTIMA, Ulf Bjarre Scania Transmission Sida 1 KUGG MERA programkonferens Ulf Bjarre.
Arbetskraftskoordinator - för sysselsättning och arbete Medfinansierats av Europeiska socialfonden
Genomförd av CMA Research AB Medarbetarundersökning 2014 Oktober 2014 Ängelholms kommun.
Regeringsuppdrag som påverkar HfR Susanne Wallmark HfR
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Våra tankar om ett nytt program Stödja innovationsprocesser - klusterinitiativ Stödja regionernas innovationsarbete.
Framtida projekt för hållbara rörsystem
Projektplan Drivmedel i fokus i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län
Analys gjord av Science Skills i samarbete med Mercuri Urval
Övergripande ambition boendes inflytande och delaktighet
Bakgrund - Motiv Krav på ökad hållfasthet, lägre vikt mm i konstruktioner leder till användande av nya avancerade material med nya bearbetnings egenskaper.
Taltidning till fler 16 mars 2017 Götabiblioteken.
Grön uppföljning Agenda
AQUA16 Assuring Quality in University Administration 2016
Välkomna till tvärsektoriellt miljömålsmöte 21 okt 2015
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn
Direktivet Lämna förslag till hur dagens marina verksamhet vid forskningsstationerna kan bedrivas mer kostnadseffektivt. Utredningen ska redovisa organisatoriska,
Material och Processteknik
AKTIVITETER RESULTAT EFFEKTER HÅLLBARHETS MÅL
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
AQUA16 Assuring Quality in University Administration 2016
Aktuellt från Miljödepartementet RUS Nobelmöte 2013
Regional digital agenda: Samverkan och projektstyrning i Örebro län
Index för att mäta företags kapacitet att energieffektivisera
Lärandeansatsen i Socialfonden
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Miljömålen i samhällsplaneringen
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Innehåll i och användning av läromedel.
Talangutveckling Ungdom
Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri
Hur kan ett cykelcentrum bidra till en långsiktig kompetensuppbyggnad?
Klimat- och energistrategi för Jönköpings län
Digital signering av hälso- och sjukvårdsåtgärder
Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling
Länken till kommersialisering i försörjningssektorn
Delrapport SAM 3.0 Vuxenutbildningsnätverket
Arbetsgruppsstruktur, riktlinjer och mallar
ETeam för välfärdsteknologi - organisering, införande och användning av välfärdsteknologi i kommunal vård och omsorg –
Nationella Substitutionsgruppen 15 år – vad har hänt och vad händer nu? Anders Bolmstedt.
Ledningens miljögenomgång nr
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Inköp i Region Norrbotten
Några reflektioner av Stephen Hwang Högskolan i Halmstad
Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det tillväxtarbetet i Stockholms län december 2017.
Målstyrning och verksamhetsplanering
Energikartläggning Vad innebär det?.
DISI-projekt Tre års mångfaldsarbete på IVF
SEBASTIAN DAHLGREN AXELSSON
Systematiskt kvalitetsarbete
Kartläggning av stöd- och ledningsprocess
Evidensbaserade miljöanalyser
Digital delaktighet En fråga om demokrati
Länsstyrgruppen Uppdrag och organisering
Effektiva mötesplatser Erfarenhetsutbyte Kommunikation Synlighet
RSP September 2018 Exempel Möjligheternas Källa Biblioteket hur kan det se ut med delaktighet, Medlemskapet, Ägande.
Utveckling och samordning av virkesmätningen
Språkombud En språkstödjande funktion inom vård och omsorg samt hälso- och sjukvård.
Agenda Projektets uppdrag Vad har projektet identifierat?
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Blodomloppet för vården
Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det tillväxtarbetet i Stockholms län december 2017.
Kortsiktig /Långsiktig effekt Leverans/ /prestation
Presentationens avskrift:

Analys och optimering av framtida skärvätskor inom PROCESSVÄTSKECENTRUM Scania Volvo Powertrain Volvo Cars SKF Sverige Sandvik Coromant Chalmers KTH leverantörsföretag

Gemensamma strategier Processvätskenätverk … sedan 2003 Utbyta erfarenheter inom området processvätskor (skärvätskor, skäroljor, tvättvätskor) som Arbetsmiljö Yttre miljö Användning och hantering Utformning av skärvätskeanläggningar Kommande EU-direktiv (REACH)

Processvätskecentrum Potentiell remissinstans i miljö/ processvätskerelaterade frågor Seminarier Studiebesök / erfarenhetsutbyte Kurser Gemensamma FoU-aktiviteter Chalmers MCR KTH DMMS Processvätskeföretag Nordic Lubricants AB (Castrol) – Mats Johnson Henkel Norden AB – Kenneth Andersson GA Lindberg – Peter Edlund AAK – Thomas Kandell Mercatus – Kristina Alsér Statoil – Kenneth Borin Shell – Anders Hultgren Alfa Laval Tumba AB – Staffan Holm Arboga-Darenth – Karl Bråtegren Tool Center – Niclas Fhürong Processvätskeanvändare Scania CV – Kurt Forsberg SKF Sverige – Helena Elieson Sandvik Coromant – Göran Mårtensson Volvo Cars – Håkan Sterner AB Volvo – Petri Anttila

HANDLINGSPLAN: Fas 1 (2006-2008): Skapa ett nationellt Processvätskecentrum för samverkan och forskning Initiera och driva FoU-projekt. Identifiera behovet av och genomföra kompetensutveckling Utveckla kunskap och kartlägga konsekvenserna för användning av miljöanpassade skärvätskor Fas 2: (Från 2008) Utvidga verksamhetsområdet till: Analys av energikonsumtion och optimering av energiförbrukning i centrala skärvätskeanläggningar. Processvätskehantering anpassad till kommande miljölagstiftningar och restriktioner. Ekonomiska och miljöanpassade anläggnings- och systemhanteringskrav Totala miljön och samverkan mellan kemikalier i verkstadsindustrin (t ex skärvätskor, smörjoljor, tvättmedel)

Framtida krav Egenskaperna hos framtida skärvätskor skall uppfylla följande tre kriterier: Miljöanpassning- och låg hälsorisk Biostabilitet Funktionalitet i bearbetningsprocessen Vad saknas? Oberoende långsiktlig forskning som bas för den produktutveckling som bedrivs idag och i framtiden.

Kunskaper - Omvärld Mer svåra material att bearbeta Ökad hanteringskostnad Ökade produktivitetskrav Hälso/miljö- effekter Applikation Material-egenskaper Tribologi Bio- stabilitet Energi- förbrukning Kemikalie-interaktion Skär- teknik Produktions-system Funktions- ytor Korrosions- egenskaper Långtids- egenskaper Kemikalie- hantering Ökade hälsokrav Ökade miljökrav Avancerade bearbetningsmetoder

Det övergripande målet är: Startprojekt (2007-2008) Det övergripande målet är: att öka kompetensen avseende samband mellan miljöanpassade skärvätskor och processdata. Delmål: Att ha utvärderat förutsättningar för framtida skärvätskor som t.ex. bor- och biocidfria alternativ, syntetiska vätskor etc. Att ha utvärderat och föreslagit miljöanpassade tillsatser till processvätskor med beaktande av anläggnings- och systemhanteringskrav i syfte att ge vätskorna en ekonomisk livslängd. Att ha utvärderat och fastställt kritiska parametrar avseende processvätskors prestanda vid skärande bearbetning Att ha fastställt lämpliga nivåer för kritiska skärvätskeparametrar samt föreslagit en maximal tillåten variation.

Förväntade resultat Sammanställning och litteraturstudie – parametrar, skärvätskors prestanda Plan för Design of Experiments (DoE) för screening test Skärtekniska utvärderingskriterier och provmetod Kritiska parametrars inverkan på studerade skärvätskors prestanda “Rangordning” av miljövänliga skärvätskor Rekommendation, anläggnings- och systemhanteringskrav Slutrapport och utbildningspaket

Forskningsorganisation Styrgrupp Ordförande från ett fordonsföretag Chalmers MCR Projektledning 1 Doktorand / Handledning KTH DMMS Forskningsuppdrag av seniora forskare Samverkan / handledargrupp Chalmers Energi och miljö – Miljösystemsanalys Chalmers Kemi- och bioteknik – oorganisk miljökemi Industrimedverkan Användarföretagens kompetens och erfarenhet (5 st) Leverantörsföretagens utvecklingscentra (3 st)

Samverkan med övriga MERA-projekt MERA OPTIMA med Chalmers MCR som vetenskaplig koordinator MERA Kugg med KTH DMMS som vetenskaplig koordinator MERA Modern skärteknisk utbildning med Chalmers MCR som projektledare

Total projektomslutning: ca 7.400 kkr Projektfinansiering Inom MERA-programmet Naturainsats 2.244 kkr (Scania, AB Volvo, Volvo Cars) Sökta medel inom MERA: 2.244 kkr Utanför MERA-programmet Naturainsats 1.782 kkr Kontantinsats ca 1000 kkr (SKF Sverige, Sandvik Coromant, 5 leverantörsföretag) Total projektomslutning: ca 7.400 kkr