Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Fysisk aktivitet och avspänning Föreläsning
Advertisements

Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Utgångspunkter/Genombrott
TAKTILMASSAGE - en svensk originalmetod.
Viktiga utgångspunkter
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Hälsa och Kondition.
Stress kan göra det svårt för oss att sova, passa tider
Inlärningsmiljö för att öka motivation
Vad kan du göra för att underlätta för patienter/brukare/…….. så att de kan få ett avlönat arbete. De flesta svaren handlade om vad som erbjuds i era respektive.
Är det väl använda pengar?
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Patientsäkerhetsronder
Rehabiliteringsgarantin
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
MER ” EGENTID ” – S Å ST Ä RKER VI BARNENS M Ö JLIGHET TILL SJ Ä LVBEST Ä MMANDE OCH INTEGRITET Bambi Ekonomisk f ö rening – Bambi Korttidshem,
En metod som ger jobb IPS ökar aktivitetsförmågan hos psykiskt sjuka. Det visar sig genom att fler får jobb, de har längre anställningstid och fler arbetade.
Behovsanalys och brukardialog 2011
Kvalitetsarbete med internetbehandling i reguljär vård Viktor Kaldo, leg psykolog, Docent Utvecklingsansvarig Psykiatri Sydväst.
Bättre tillgänglighet till Barnlogopedi Ett Genombrottsprojekt 2006 och dess implementering i verksamheten Enheten för Barnlogopedi Drottning Silvias barn-
Undersköterskans dag 4 mars och 9 april 2008
Samarbete med Försäkringskassan
Psykiatriskt samsjuklighetsteam Piteå. Bakgrund Våren 2009 gjordes en översyn av klinikens missbruks & beroendevård, där framkom att patienter med samsjuklighet.
Hälsa och Kondition.
Undersköterskans dag 16 april 2009 Välkomna till en stunds reflektion kring ämnet vardagsrehabilitering.
Kap 1 Hej, Hur mår du sid Målet med kapitel 1 är att du ska göra följande Uppgift 1 a: Berätta om din livsstil med hjälp av ditt test på sid 16.
Resultat: Under de två veckorna med schemalagda promenader har de utförts 10 dagar av 14. Välbefinnandekurvan hos de boende visar på en minskad oro och.
Anders Johansson ST-läkare, teamledare Malin Lithberg, distriktssköterska Lisbeth Axell, KBT-terapeut Charlotte Gyllensten, enhetschef ETAPP Effektivare.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Patientförening för.
Tjänsteresa för iKBT Västerbotten. Kontakt 1177.se Kontakt enhet Bedömning Läkare/ psykolog Remittera patient Bedöma/informera/ komma överens med patient.
Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med akuta vårdbehov ska söka akut vård på rätt vårdnivå.
BALANS SE-HÖR-GÖR-DAGEN SE-HÖR-GÖR-DAGEN Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Helena Fridberg, Högskolan Dalarna Leg. Sjukgymnast Christina Mahammid,
1 Psykiater i Primärvården RosMarie Nilsson, förvaltningschef Elizabeth Aller, specialist allmän psykiatri Primärvården Blekinge SKL Psykiatri i Primärvård.
Vetlanda Kommun Vård och omsorgsförvaltning Funktionshinderomsorgen
Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
COPD6-mätning sparar tid
Diabetes Sammanfattning Förbättrade värden av HbA1c Syfte/Mål Metod
Ökat samarbete med FaR-recept
Ramverk för patientmedverkan
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Utbildning av patienterna för att minska telefonrådgivning
Succé för Gislehälsans café för äldre
Förbättrad patienters delaktighet i sin egen rehabilitering
Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län
Framtidsmöte Trygg hemma Vi kommer alltid att vara på väg! Kiruna
X-mottagningen: Väntetider 2001
Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor
Psykosocial ohälsa till rätt vårdgivare i rätt tid
Förbättringsarbete- tillgänglighet på Hälsans vårdcentral 1 år 2016
Left hand side is the P (Plan) Right hand side is DSA (Do Study Act)
Hur når vi HbA1c <52 mmol/ml?
Kvalitetsarbete diabetes
Samtalsterapeut direkt
Ändrat arbetssätt gav tillgänglighet till psykosociala-enheten
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Cytostatika-ordinationer i 1177 Vårdguidens e-tjänster på Barncancercentrum Margaretha Jenholt Nolbris1,2, Maria Bandelin1, Birgitta Ericksson1, Eva.
Delat beslutsfattande och SIP
Omställningen av hälso- och sjukvården
Hälsofrämjande arbete på Vårdcentralen Domnarvet
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
Träff 13 Välkomna!.
Centrum för Förberedande Arbetsträning
Utveckling tillgänglighet Hudkliniken SY
Effektiva möten.
Kalibrering metodstödjare prioritering på individnivå
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Interreg eTeam Personalens upplevelse av digitalisering och ny teknik
Psykosocial ohälsa till rätt vårdnivå
Flyktingbarnmottagningen Göteborg
Presentationens avskrift:

Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa Vi har under året arbetat med våra rutiner, patientflöden och behandlingsalternativ för att förbättra omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa. Vi har funnit att fysisk aktivitet, med nära stöd och stöttning, tycks vara effektivt för de individer som har motivation nog att prova. Syfte/Mål Det övergripande målet var att bättre förstå behovet hos den här patientgruppen och utifrån det förbättra våra behandlingsalternativ för patientgruppen. Som delmål ville vi: Starta upp ett samarbete med FaR-samordnare på kommunen i syfte att testa fysisk aktivitet som behandlingsform Förbättra patientflödet till psykolog Starta upp KBT-online Resultat Fyra individer har behandlats genom fysisk aktivitet med stöd av FaR-samordnare. Deras upplevelse av behandlingen finns sammanställt nedan i tabell och utgår från de som framkom vid intervju med individerna. De upplevde positiva effekter av att öka sin fysiska aktivitet. Dock är underlaget såhär långt för lite för att dra några större slutsatser. Arbetet med patientflödet till psykolog har resulterat i en mindre omfattande väntelista och ökat antal genförda nybesök. Vid analys av statistiken ses dock att väntetiden ökat under året. Detta beror på av vi arbetat hårt för att kalla de patienter som stått längst på väntelista. Sammanfattning Vi har, genom att arbeta med det här förbättringsarbetet, börjat tänka i lite nya banor vad gäller denna patientgrupp. Vi har insett att det behöver finnas en variation utav behandlingsalternativ. Vi har också uppfattat en lindriga/måttliga psykiska besvär kan ”egenbehandlas” med god effekt, exempelvis genom fysisk aktivitet/ träning. Det krävs dock att patienten har stöd i detta. Alla patienter med psykiska besvär har inte behov utav läkemedel och inte heller behov utav en regelbunden samtalskontakt. För att minska belastningen på läkare och psykolog krävs då att andra behandlingsmöjligheter provas, utvärderas och implementeras om de är effektiva. Slutsatser Fysisk aktivitet och träning kan vara en lämplig behandlingsmetod vid psykisk ohälsa. Konstant högt tryck på psykologmottagningen – behov av rutiner och prioritering. Viktigt med fortsatt arbete för att individer ska kunna hantera sina besvär på egen hand – utanför vårdens dörrar. Metod För att hålla arbetet levande under året har vi haft det som en stående punkt vid samtliga APT. Regelbundna möten mellan läkare och psykolog för att diskutera prioriteringsordning och internremittering samt samverkan kring enskilda patientärenden. Sekreterare och sjuksköterskor har arbetat för att hålla väntelistan uppdaterad samt snabbt kalla in ny patient vid återbud. Dialog med FaR-samordnare på Tranås kommun kring gemensamma ärenden. Intervjuer med de individer som fått stöd via FaR-samordnare kring deras upplevelse av ”behandlingen”. Patient 1. Besvärats av ångest. Efter kontakt med FaR-samordnare börjat löpträna. Springer nu 5-7 km, 4 ggr/v. Upplever klart minskad ångestproblematik och kan lättare hantera sin vardag. Tidigare stått på väntelista till psykolog men upplever sig inte längre vara i behov av samtalkontakt. Patient 2. Depressiva besvär i kombination med diffusa muskeloskeletala smärtor där utredning inte funnit något somatisk orsak till smärtorna. Efter kontakt med FaR-samordnare börjat träna på gym och i bassäng, 2-3 ggr/v. Upplever att smärtorna i kroppen minskat och att den fysiska och psykiska kapaciteten ökat. Mer energi. Påbörjat arbetsträning under hösten. Patient 3. Pensionär. Depressiva besvär och ångest. Tidigare mycket låg aktivitetsnivå, mest sittande hemma. Efter kontakt med FaR-samordnare börjat promenera regelbundet, på senare tid i sällskap med en vän. Upplever en ökad energi och minskad nedstämdhet. Mer lust att göra saker. Mindre isolerad. Mer social. Patient 4. Depressiva besvär och social fobi. Överviktsproblematik och värk. Tränar nu simning 2- 3 ggr/v. och promenerar 1-2 ggr/v. Tidigare inte vågat gå ut ensam men klarar detta nu. Upplever minskad värk i kroppen och där av mer lust att göra saker. Upplever sig ha blivit mer social. Nästa steg Fortsätta arbeta med träning som behandling KBT-online KBT i grupp Patienternas upplevelse av fysisk aktivitet/ träning, under handledning och med stöd från FaR-samordnare, som behandling vid psykisk ohälsa. www.lj.se