Patientlagen 1 januari 2015 Under 2011 gav regeringen utredaren Johan Assarsson i uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas samt förslag på en ny patientlagstiftning. Utredningen fick namnet Patientmaktsutredningen. Den nya patientlagen som träder i kraft den 1 januari 2015 samlar bestämmelser med betydelse för patientens ställning och är ett direkt resultat av Patientmaktsutredningen.

Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande för landsting vid införandet av vårdval inom primärvården from 1 januari 2010 Utvecklas även inom specialistvård 2015 Ny patientlag Valfrihet: Halland första landstinget med vårdvalssystem. LOV: Den nya regeringen föreslår att tvånget att införa LOV i primärvård ska tas bort. Det är ännu oklart vilka konsekvenser det får och vad det innebär i praktiken (141008). Patientlag: Träder i kraft 1 januari 2015.

Utveckling Läkarfokus Patient/invånarfokus Kallelser Inbjudan/Dialog Upptagningsområde Patient/invånarfokus Inbjudan/Dialog Valfrihet Ställer krav på information och nytt förhållningssätt! Långsiktig utveckling som kräver kulturförändring, maktförskjutning och uthållighet. Vi går från att stå inför doktorn med mössan i hand till att tala om patientens fokus och patienten som medskapare. Geografisk tillhörighet ersätts med möjligheter att välja och välja bort. Den nya patientlagen driver på denna utveckling.

Patientmaktsutredningen Prop. 2013/14:106 Patientlag. Beslut i riksdagen före sommaruppehållet 2014. Träder ikraft 1 jan. 2015 Lag om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet. Socialdepartementet bereder. Hälso- och sjukvårdslagen upphör Patientlagen: Reglerar vad som gäller ur ett patientperspektiv. Organisationslagen: Bereds under 2014 av socialdepartementet, oklart när den träder i kraft. Reglerar hur landstingen ska organisera sin verksamhet för att leva upp till kraven i patientlagen. -mycket lyfts oförändrat in från HSL -modernare struktur -underlättar tillämpningen av patientlagens intentioner om stärkt patientinflytande -begreppsdefinitioner (bl.a. hälso- och sjukvård, huvudman, vårdgivare) -stöd till barn med svagt stöd från föräldrar lyfts fram -vårdgivarens ansvar förtydligas -huvudmännens ansvar förtydligas

Syftet med ny patientlag Stärka och tydliggöra patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. En perspektivförskjutning. Makten förskjuts från den medicinska professionen till patienten. Patientlagen är en skyldighetslag och innehåller inte utkrävbara rättigheter i den meningen att beslut som fattas inom vården ska kunna överprövas av domstol. Det betyder att patientlagstiftningen i huvudsak ska bygga på de skyldigheter som vårdgivarna och hälso- och sjukvårdspersonalen har gentemot patienterna.

Ny patientlag - innehåll Inledande bestämmelser (1 kap.) Tillgänglighet (2 kap.) Information (3 kap.) Samtycke (4 kap.) Delaktighet (5 kap.) Fast vårdkontakt och individuell planering (6 kap.) Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel (7 kap.) Ny medicinsk bedömning (8 kap.) Val av utförare (9 kap.) Personuppgifter och intyg (10 kap.) Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet (11 kap.) Lagens kapitelindelning. Samlar mycket av lagstiftningen inom dessa områden i en lag. De viktigaste förändringarna gäller val över landstingsgränser samt en utvidgad informationsskyldighet.

Möjlighet att välja utförare i andra landsting Välja offentligt finansierad öppen vård i andra landsting Omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti Följa hemlandstingets remisskrav I övrigt samma villkor som vårdlandstingets egna invånare Lista sig i andra landsting Få ny medicinsk bedömning Välja samtliga behandlingsalternativ i öppen vård Välja fast läkar- och vårdkontakt Öppen vård: Omfattar även möjligheten att välja öppen högspecialiserad vård i andra landsting. Vårdgaranti: Om man väljer att själv söka vård utomläns avsäger man sig också vårdgarantin. Remisskrav: Även vårdlandstingets remissregler gäller (ska behandlas som en inomlänare) De strängaste remisskraven gäller om de finns i både hem- och vårdlandstinget. Listning: Kräver samordning i landet. Listning ger inte företräde till vård, den med störst behov ska gå först (gäller oberoende av om patienten är inom- eller utomlänare). Utomlänspatienten har samma rätt som inomlänspatienten att: välja behandlingsalternativ samt välja fast läkar- och vårdkontakt. få ny medicinsk bedömning. Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning begränsas i nuvarande HSL och patientsäkerhetslagen till att gälla endast om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet. Denna begränsning finns inte i den aktuella paragrafen.

Översyn av riksavtalet för utomlänsvård Utvidgad öppenvård: avtals- remiss- och fakturarutiner Sluten vård oförändrat: Val inom den slutna länssjukvården Efter det att behovet har fastställts av hemlandstinget Godkännande i förväg av hemlandstinget Nytt riksavtal: Förslag har varit ute på remiss bland huvudmännen/landstingen med svar till SKL senast den 1 juli. Beredning och beslut av SKL:s politik sept/okt. I kraft 1/1 2015.

Förändrat befolkningsansvar Det medicinska behovet ska efter den 1 januari 2015 styra vilken patient som ska få öppen vård först. Beskattningsrätt Länets befolkning Betalningsansvar Länets befolkning Vårdansvar De som söker öppen vård i länet

Komplettering av HSL 4 § tredje stycket - betalningsansvar och remisskrav Om patienten omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård enligt 3 § svarar det landstinget för kostnaderna för vård som patienten ges med stöd av andra stycket. ”Landstinget ska erbjuda öppen vård åt dem som omfattas av ett annat landstings ansvar för hälso- och sjukvård. Dessa patienter omfattas inte av landstingets vårdgaranti. I övrigt ska vården ges på samma villkor som dem som gäller för de egna invånarna.” Detta gäller all öppen vård, inkl vaccination, intyg samt åtgärder som inte är på grund av sjukdom eller skada.   Undantag i de fall vårdlandsting har krav på remiss och dessa inte remissregler inte följs. Inledningsvis har 5 landsting krav på remiss till läkarbesök. Se skl.se Patientens remiss ska, inom öppen vård, skickas direkt till privat vårdgivare. Betalning till privat vårdgivare ska gå direkt via vårdlandstinget. Remissregler: Hemlandstinget ska bekosta vård som en patient får i ett annat landsting, under förutsättning att det förstnämnda landstingets remissregler följs. Denna bestämmelse gäller sedan tidigare. Krav på remiss i öppen vård till annan specialistläkare än specialistläkare i allmän medicin har från 1 november 2014 landstingen i Dalarna, Västmanland, Jämtland och Västerbotten. Aktuell information på SKL.se Patientavgifter: Vårdlandstingets patientavgifter och andra lokalt beslutade taxor etc. ska tillämpas vid den länsöverskridande vården.

Informationsplikten utvidgas och förtydligas Vårdpersonalens skyldighet att informera förtydligas och utökas i patientlagen. Det är vårdgivarens ansvar att organisera verksamheten så att hälso- och sjukvårdspersonalen kan uppfylla sin informationsskyldighet (enligt patientsäkerhetslagen). Det har visat sig att god information till patienter ökar följsamheten till ordinationer som t.ex. läkemedelsbehandling, dvs. patienten väljer i större utsträckning att följa de råd och ordinationer som de får exempelvis vid ett läkarbesök. Bristande information kan uppfattas som bristande respekt eller dåligt bemötande. Det framgår inte minst av patientklagomålen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och patientnämnderna.

Förtydligat krav på information Patientlagen 3 kap. Information 1 § Patienten ska få information om: 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning, 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård, 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet, 6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, 7. eftervård, och 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Vårdpersonal ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehåll och betydelse. Informationen ska anpassas efter individens förutsättningar. Ska vid behov kunna ges i skriftlig form. Informationsplikten förtydligas och utökas så patienten ska få information enligt punktlistan, om det är relevant i det enskilda fallet. Punkt 1 & 2: Motsvarighet finns i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Punkt 3: Nyhet Punkt 4 – 7: Förtydligar vad som i stort sett kan anses gälla redan idag i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Punkt 8: Motsvarighet finns i hälso- och sjukvårdslagen. Vårdgivarens ansvar enligt 2b § HSL medför en skyldighet att organisera verksamheten så att kravet på fullgod information kan upprätthållas. Ett gemensamt ansvar mellan vårdgivaren/verksamhetschefen, hemlandstinget och vårdlandstinget att försäkra sig om att patienten blivit informerad. Högre krav på att informationen ska anpassas till individens förutsättningar, tex ålder, mognadsgrad, erfarenhet, språklig bakgrund eller funktionsnedsättning. Vårdgivaren ska så långt det är möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Patienter som inte förstår eller talar svenska fullt ut har rätt till samma goda information som andra patienter. Hälso- och sjukvårdens verksamheter bör vid behov anlita tolk och har ett ansvar för att utforma sin information så att den blir tillgänglig för alla. Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det.

2 § Patienten ska även få information om:* 1. möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård, 2. möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt, 3. vårdgarantin, och 4. möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz * När det är aktuellt i det enskilda fallet. Punkt 1: Nytt att patienten även ska få information om möjligheten att välja behandlingsalternativ och fast läkarkontakt. Gällande information om möjligheten att välja vårdgivare och utförare finns motsvarande i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Punkt 2: Ny medicinsk bedömning – se anteckningssida till bild 16. Punkt 3: Motsvarighet finns i hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Punkt 4: Ny. Bestämmelsen innebär inte att hälso- och sjukvårdspersonalen ska redogöra för innehållet i det EU-rättsliga regelverket eller ta ställning till möjligheten att få ersättning.

Krav på samtycke förtydligas Hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens samtycke. Om en patient avstår från viss vård och behandling ska han eller hon få information om vilka konsekvenser det kan få Samtycke till fortsatt vård får när som helst tas tillbaka. Nödvändig vård får ges vid akut fara om patientens vilja inte kan utredas. Detta framgår endast indirekt av gällande lagstiftning idag. Ett samtycke kan endast anses vara giltigt om det föregåtts av information som gör det möjligt för patienten att fatta beslut i den aktuella frågan. Den som ger informationen ska vara säker på att mottagaren förstått informationens innehåll och betydelse. Patienten kan lämna sitt samtycke muntligen eller skriftligen och kan när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Det är viktigt att ge barn utrymme att få uttrycka sin åsikt. Barnets inställning ska stå i relation till dennes ålder eller mognad.

Ny medicinsk bedömning Patienter med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada få möjlighet att få en ny medicinsk bedömning i valfritt landsting Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en ny medicinsk bedömning. Landstingen är enligt hälso- och sjukvårdslagen redan idag skyldiga att i vissa situationer ge patienten möjlighet att konsultera ytterligare en läkare om sin sjukdom och behandling. I patientlagen blir det tydligt att det inte rör sig om att samma person ”förnyar” sin bedömning på egen hand eller i samråd med andra kollegor utan möjligheten att konsultera en ny läkare som inte har färgats eller påverkats av den tidigare behandlande läkaren, bedömningen eller dialogen. Tidigare fanns en begränsning av rätten till att gälla endast patienter där det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten, men detta tas nu bort så att rätten utvidgas och det blir lättare för patienter att få ny medicinsk bedömning Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

Barn ska ges möjlighet till delaktighet Bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen Barn ska få möjlighet att uttrycka sin inställning till den aktuella vården eller behandlingen Barns delaktighet ska underlättas Barnets bästa ska vara vägledande i ställningstaganden som behöver göras inom hälso- och sjukvårdens verksamheter. Vad som är barnets bästa avgörs i varje enskilt fall. Både hälso- och sjukvårdpersonal och vårdnadshavare bör ge barnet möjlighet att uttrycka sin inställning. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Både hälso- och sjukvårdpersonal och vårdnadshavare bör underlätta barnets delaktighet i hälso- och sjukvården. Barn har samma rätt till information som vuxna. Informationen ska anpassas efter barnets ålder och mognadsgrad. I dag finns det inga uttryckliga bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen som gäller barn och deras inflytande över sin egen vård. Det finns dock bestämmelser om barns inflytande i medicinska frågor i speciallagstiftningen.