ATT LEVA MED EN INDRAGEN HÖFTPROTES INTERVJUSTUDIE AV PATIETER SOM OPERERATS MED ASR PROTES C Bitar1, F Krupic2, P Wretenberg3 1 - Inst för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukuset, Stockholm 2 - Inst för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin och Göteborgs Universitet, Göteborg. 3 - Inst för medicinska vetenskaper, sektionen för ortopedi, Örebro Universitet och Örebro Universitetssjukhus, Örebro Introduktion Den första moderna ytersättningsprotesen är Birmingham Hip Replacement (BHR, Smith & Nephew). Efter ett par år utvecklade en annan tillverkare (DePuy, Johnson & Johnson) ett nytt implantat utifrån samma grundidé, nämligen Anatomic Surface Replacement (ASR) som teoretiskt skulle vara bättre. Efter några år med ASR kom alarmerande tecken med ökat antal revisioner jämfört med standard höftproteser och protesen drogs in 2010. Det var framförallt tre komplikationer – frakturer, pseudotumörer och lossning. Studien syftar till att utvärdera hur det är att leva med ett implantat som patienten vet har höga risker. Metod Semi-strukturerade, kvalitativa djupintervjuer med 16 patienter som erhållit en ASR protes i Sverige mellan åren 2004-2010 och fortfarande lever med protesen idag. Intervjuerna genomfördes på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge, i ett fall hemma hos patienten, perioden mellan februari och juni månad 2015. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman [1] för att identifiera kategorier och subkategorier. ”Ja, jag hoppas ju att KS fortsätter med den här provtagningen eller jag kommer i alla fall att kräva att de gör det” ”Ja, så länge det känns bra så tycker jag väl att det är okej. När det inte känns bra längre då kanske man skulle oroa sig” Kategori Subkategori Insjuknande i artros Artrosbesvär   Information om protesalternativ och beslut om protestyp Indragning av ASR-protesen Information om indragningen Upplevelse av indragningen Kunskap om protesen Att ha en indragen protes Regelbundna kontroller Upplevelse av att ha protesen kvar Påverkad tillit till sjukvården Förväntningar/Farhågor Resultat Patienterna uppvisade sedvanliga artosbesvär i samband med insjuknandet. Informationsflödet gällande traditionell resp ytersättning ter sig ha gått fram i de flesta fallen. Intervjudeltagarnas bild av orsaken till indragningen är inte fullständig, dock visar det sig att de flesta känner till att man kan få för höga halter av metalljoner i blodet. Majoriteten av dessa patienter hade redan innan första mottagningsbesöket bestämt sig för att de ville ha just en ytersättningsprotes. Patienterna är inte bekymrade av att protesen inte visat sig vara så bra som man tänkt sig. De har dessutom inga subjektiva besvär. Analysen av texten resulterade i 3 kategorier och 9 subkategorier (Figur 1). Figur 1 – Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman ledde till materialet kunde grupperas i ovanstående kategorier och subkategorier. Konklusion Trots all negativ uppmärksamhet i samband med att ASR protesen drogs in har de flesta patienter som fortfarande lever med ASR protesen inte blivit särskilt påverkade eller rädda. De är överlag nöjda med sina proteser. Patienterna känner sig omhändertagna med regelbundna kontroller och vill gärna fortsätta kontrolleras årligen. En återkommande reflektion hos patienterna är att så länge dem inte känner av protesen och inte har ont så bryr de sig inte om att protesen drogs in och att dem har ökad risk för omoperation. Referenser: [1] Graneheim UH, Lundman B. Qualitativ content analysis in nursin research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today 2004; 24: 105-112 Karolinska Institutet Christian Bitar ST-läkare inom ortopedi, doktorand Karolinska Universitetssjukhuset 171 76 Stockholm Kontakt christian.bitar@karolinska.se christian.bitar@ki.se 08-517 700 00 0704765085