Hur elever i årskurs fem resonerar om och uppfattar skolämnet historia Karin Sandberg 4/5 2017 Undertitel och t.ex. datum

Syfte och frågeställning Studiens syfte är att belysa hur elever i yngre åldrar resonerar om och uppfattar skolämnet historias syfte, uppdrag, innehåll och undervisningssätt. Första forskningsfrågan omfattar hur barnen resonerar och uppfattar skolämnet historia. De didaktiska grundfrågorna vad, hur och varför kopplas till vad skolämnet historia är för eleverna, hur de uppfattar den undervisningen de får i historia och varför de tror att historia är ett skolämne. Den andra forskningsfrågan är hur elevernas resonemang och uppfattning om historia som skolämne kan analyseras dels utifrån Rüsens indelning av historiekultur, dels utifrån Lévesques kriterier för historiskt tänkande.

Analys Vad Hur Varför Vilken analys av elevsvaren ger Rüsens modell över historiekultur? Vilken analys av elevsvaren ger Lévesques definition av historiskt tänkande?

Rüsen Historiekultur Mentalitet Syfte/mening Kognitiv Tänka Sanning (Figur 1: Rüsen, 2013:241 min översättning) Historiekultur Mentalitet Syfte/mening Kognitiv Tänka Sanning Estetisk Känna Skönhet Politisk Vilja Legitimitet Moralisk Värderingar Gott och ont Religiös Tro Frälsning Rüsen ( Använt av Åström Elmersjö och Ludvigsson. Detta är taget från 2013 Historik : Theorie der Geschichtswissenschaft

Lévesque Historisk signifikans Kontinuitet och förändring Framsteg och tillbakagång Bevis Historisk empati Lévesque 2008 Thinking Historically

Empiri Semistrukturerade intervjuer med 56 elever i årskurs fem. Intervjuade i mindre grupper eller parvis. Intervjuerna var mellan 25 och 45 minuter långa. Resultaten har kategoriserats utifrån de didaktiska grundfrågorna: Vad (Vad är historia?) Hur (Hur undervisas historia, hur tar de del av historia?) Varför (Varför är historia ett skolämne, historiens roll i samhället.)

Resultat 1. Vad är historia? Historia är allt som har hänt. Dåtiden Historien är det som utgör grunden till nutiden. Sämre än nutiden. Stora händelser Den personliga historien.

Hur kunskap om historia skapas Arkeologi Genom att hitta gamla brev, dagböcker, tidningar. Muntlig tradering.

Dessa kan kombineras: C1:1: Man kan ha hittat den här lilla scenen, upphöjningen där det hände, där den här saken man hängde repet runt halsen, stället där man stack ned huvudet. C1:2: Ja så kan dom också ha, man berättar ju oftast vidare historier. [O]m jag […] gjort någonting som är jättebra då berättar man ju det vidare till någon annan och då går det ju vidare i släkten och då kanske någon av dom har berättat. C1:1: Ja dom [arkeologerna min anmärkning] kanske hittade den där och då gick dom runt lite grann och frågade dom som bodde där och så har dom sagt […] "det här är en gammal historia som bla, bla." C1:2: Det kan lika gärna ha varit någon som var där på Stockholms blodbad som […] berättade om Stockholms blodbad och så har vi hittat det senare, vi kan ju ha hittat gamla tidningar och sen efter det vetat, det här hände den dagen för att de gamla tidningarna har bevarats.

2. Hur undervisas historia (och vad gillar de bäst?) Läsa och svara på frågor Se film Mindre vanligt: Genomgångar Sällan: Lajv, studiebesök, museimaterial till skolan Film uppskattas mest, men de gillar läroboken. Alla klasser utom två har läroböcker. De andra har stenciler eller smartboard (ingen klass i studien har 1:1). I en klass delas böcker ut. Film ses som lättare och enklare. De säger att de lär sig genom att se och höra samtidigt. Argumentet att det är lättare för dem som inte kan läsa så bra. De litar på lärare och böcker. Källkritk baseras på att läsa flera olika och vilken som är mest sannolik.

Källkritik E6:2: Det kanske finns någon sanning, vissa saker, det kanske är sant.[… ] När Gustav Vasa säger att han har gjorde den här vägen från Dalarna, vad det nu var, så säger han att han gjorde det själv. Men det är inte logiskt att han klarade sig hela vägen, han borde ha fått hjälp. E6:1 Så då kan man tänka logiskt att det inte borde ha gått till så här. Men om någon säger jag tror att han klarade sig hela vägen utan hjälp och någon säger att det gjorde han inte alls det spelar det någon roll? E6:3 Egentligen spelar det ingen roll för det var så länge sen nu, det är ingen idé att bråka om han gjorde det eller inte det är inte någon stor sak, vad gör det? Det viktigaste är resultatet att han bli kung av Sverige. (Ekskolan 6)

Historia på fritiden Dokumentärer Berättelser av äldre släktningar Semester Film Egen läsning på nätet Egen läsning i böcker Sällan: Dataspel Ofta dokumentärer som familjenöje, en såg själv på dokumentärer, en letade info på nätet själv. Äldre släktingar, många som var barn under andra världskriget. Skiljer på historia och historier Film tas som historiska redogörelser ex Titanic Dataspelen uppfattas inte som historia.

3. Varför historia i skolan? Lära av historien Det är roligt, intressant och kul Förberedelse inför vuxenlivet Säkert nyttigt Inte lika viktigt som andra ämnen, ger inte vardagskunskap i lika stor utsträckning Kunna svara på frågor De betonar praktiska aspekter av att lära inför vuxenlivet. En veterinär måste ha kunskap om mediciner. En mekaniker om motorer

Varför historia utanför skolan? Uppfostran Minnen kopplade till historiska platser Artefakter i samhället har ett värde i och med sin ålder

Analys utifrån Rüsen Vad: kognitiv historiekultur Vad är historia, vad utgörs historia av, hur kunskap i historia skapas. Hur: estetisk historiekultur Hur historia undervisas och framställs Varför: politisk, religiös och moralisk historiekultur Varför historia är ett skolämnet, vilken nytta de har av historia som vuxna. Har inte velat värdera elevernas historiekultur. Kognitiv: Historia är allt som har hänt. Historia är en räcka händelser. Skillnad på historia och historier. Estetisk: Spännande och roligt. Det finns allt mer att ta reda på. Mest läsning. Andra världskriget återkommer som period de vill studera och krig är det intressanta. (Ingen nämner Andra världskriget som något negativt, mer händelserikt och därför spännande. Betoning på moraliskt: Lära sig rätt och fel genom att studera historia. Ofta drastiska exempel.

Analys utifrån Lévesque Historisk signifikans Stora händelser Kontinuitet och förändring Det var sämre förr Framsteg och tillbakagång Endast framsteg, men framtiden är hotfull Bevis Historisk empati Svårt att kontextualisera Stora händelser identifieras som att många påverkades eller att de ger återverkningar idag. Stockholms blodbad återkommer (annars hade vi varit danskar alt kan lära oss att inte halshugga). Det var sämre förr, det återkommer att de inte hade lärt sig, inte upptäckt. Men att vi bygger vidare på den kunskapen och kommer så fortsätta att göra Framtiden är hotfull med miljöförstöring, Trump som startar världskrig (ett kommande världskrig ses som oundvikligt) Historisk empati har de svårt att kontextualiera. Läraren och läroböcker är auktoriteter. Arkeologi har svaret på det mesta. Ingen korroboration

Båda behövs Elevernas uppfattning går att analysera med hjälp av Lévesques definition av historiskt tänkande Elevernas resonemang går att analysera med hjälp av Rüsens definition av historiekultur. Historiekulturen ger en inblick i hur eleverna resonerar, hur de bearbetar den historiekultur det så att säga utsätts för. Hur de begripliggör den Historiskt tänkande ger en inblick i hur de använder historia. Hur elevernas historiekultur och historiska tänkande ska utvecklas får bli kommande studier.