Revidering av: ”Översyn av rehabiliteringsverksamheten inom NLL, 2011”

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samordnad vårdplanering - SVPL Gemensam rutin för Västra Götaland
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
Vårdplaneringsprocessen vid in- och utskrivning till och från landstingets slutna hälso- och sjukvård Inskickningsmeddelande Inskrivnings meddelande Kallelse.
VAS-läsningsprojektet
Vilka hinder finns här i vårt sjukhusupptagningsområde för att erbjuda god strokevård och rehabilitering? Piteå, Älvsbyn, Arjeplog, Arvidsjaur Sluten vården,
Missbruks-och Beroendeenheten i Luleå
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Vilka hinder finns här i vårt sjukhusupptagningsområde för att erbjuda god strokevård och rehabilitering? Kalix, Övertorneå, Överkalix, Haparanda Sluten.
Vilka hinder finns här i vårt sjukhusupptagningsområde för att erbjuda god strokevård och rehabilitering? Sunderbyn, Luleå, Boden Sluten vården, Primärvården,
Norrbottens läns landsting
En vård värd samverkan Femtio år av insikt.
Vårdsamverkan Fyrbodal
Rehabiliteringsgarantin
NPÖ –användning i Örebro
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog kommun.
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Boden och Luleå kommun. Vård och rehabplan.
Tillsammans för världens säkraste vård
Vad är god strokevård och rehabilitering ?
Sammanställning av enkätsvar för västra länsdelen Inkomna svar Kommunerna: 19 enheter Vårdcentralerna: 4 svar (2 vårdcentraler har svarat tillsammans)
– överenskommelse mellan de halländska kommunerna och
Välkommen till den nya hemsjukvården!
MÄVA Akutmottagningen NÄL
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Kalix, Övertorneå, Överkalix, Haparanda.
Nu är vi nära!.
Välkommen till den nya hemsjukvården!
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Gällivare, Jokkmokk, Pajala kommun Snabbt.
Arbetsterapeut roll i geriatrisk rehab
Välkommen till den nya hemsjukvården KOMHEM – vård, omsorg och rehab nära dig
1 Teamet för personer med FlerfunktionshinderOrupssjukhusetSUS.
Samordnad vård och omsorgsplanering i slutenvård, öppenvård och hemsjukvård Lokala anvisningar/rutiner för östra länsdelen.
KomHem – vård, omsorg och rehab nära dig Avtal om hemsjukvården Avtal mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av.
Vad är landstinget? I Värmland finns tre sjukhus. De finns i Arvika, Karlstad och Torsby. Det finns cirka 30 vårdcentraler. Några är landstingets och några.
Habiliteringen för barn och vuxna i Uppsala län Studiebesök Marie-Louise Åkerlund kurator.
Vart är vi på väg? Ann-Charlotte Kassberg, Norrbottens läns landsting Harald Segerstedt, Kommunförbundet Norrbotten.
Strategi Innehåll på rubriknivå Bakgrund Äldre befolkning i Norrbotten Målgrupp för satsningen Vision Syfte Mål Inriktningsområden Uppföljning.
Beroendecentrum i Norrbotten Samverkansberedningen 27 nov 2015 Jan Karlsson Henry Lundgren.
Hand i hand för tryggare utskrivningar Ett samverkansprojekt mellan Region och Norrköpings kommun Geriatriska kliniken ViN, Sigbritt och Susanne.
Framtidens nära vård Delbetänkande
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Nätverksträff Trygg hemma 12 oktober 2015
Neurorehabilitering i Primärvården
Hemsjukvårdsreformen i Östergötland
Bakgrund Nationella rapporter visar att personer med funktionsnedsättning inte har tillgång till en tillgänglig primärvård anpassad utifrån sina behov.
Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)
Tillgängliga Samordnade Individuella Planer
Personer med behov av sondnäring i nasogastrisk sond En behandling som ökar i kommunal hälso- och sjukvård Oftast pga av sväljsvårighet efter stroke,
Så ska vi samverka vid utskrivning från sjukhus
Vårdlotsens syfte Underlätta samverkan mellan kommun och slutenvård
Lag samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (2017:612) Träder i kraft 1 januari 2018 enligt beslut 15 juni 2017 och har bestämmelser.
Hemsjukvårdsavtalet Specialiserade vården/Slutenvård
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.
Samverkan vid utskrivning kort information om utskrivningsprocessen
Arbetsgrupp Jenni Andersson, överläkare, Psykiatri Södra
”Hur arbetar vi i ambulanssjukvården som en del i framtidens sjukvård”
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Omställningen av hälso- och sjukvården
”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
Mobil hemsjukvårdsläkare Borås
”Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård”
Lund 26 maj Kista 27 maj Skellefteå 4 juni
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Utvidgad uppföljning i Primärvården Förstärkt vårdgaranti
Mall: Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag
Rehabiliteringskliniken
Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård (SVU)
Trygg och effektiv utskrivning
Presentationens avskrift:

Revidering av: ”Översyn av rehabiliteringsverksamheten inom NLL, 2011” Målsättningen med rehabiliteringsöverenskommelsen var att landstinget ska erbjuda länets medborgare rätt vård på rätt vårdnivå i en struktur där tillgången till rehabilitering är densamma, oavsett var i länet patienten bor. Gäller för patienter som har sammansatta, långvariga och ibland återkommande behov av rehabilitering. Med detta avses patienter med förvärvade hjärnskador i vuxen ålder, geriatriska eller neurologiska sjukdomar och skador.

Nivåstrukturering enligt överenskommelse 2011 Nivå 1: Rehabilitering på nivå 1 är ett ansvar för primärvården och bedrivs vid länets samtliga vårdcentraler. Nivå 2: Norrbottens län är indelat i fem sjukhusområden. Rehabiliteringsverksamheterna vid nivå 2 är samlade i enheter knutna till specialistsjukvården vid sjukhusen. -Vid vårdavdelning i slutenvård, exempelvis efter en akut stroke eller ett trauma. -I öppenvård bedrivs rehabiliteringen vid enheter för öppenvårdsrehabilitering. Nivå 3: Rehabiliteringsverksamheterna på nivå 3 bedrivs vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabcenter. Rehabiliteringsuppdraget gäller hela Norrbottens län.

Förändringar efter överenskommelsen Flera strukturella förändringar inom hälso- och sjukvården. -vårdval inom primärvården, -kommunalisering av hemsjukvården -förändrad organisation inom NLL. Kommunernas ansvar för rehabilitering finns inte medtaget i rehabiliteringsöverenskommelsen. Behov av revidering av överenskommelsen

Projektorganisation Projektledare: Ines Nilsson Verksamhetsutvecklare från divisonsstaben NS: Birgitta Salomonsson Projektdeltagare: Representant för rehabilitering nivå 1, primärvård: Cristina Klingestål, Pajala HC Representant för rehabilitering nivå 1, kommunförbundet: Karin Granbom, Luleå och Eva-Lisa Hägglund, Boden. Representant för rehabilitering nivå 2, specialistsjukvård: Astrid Lindberg, Kalix. Representant för rehabilitering nivå 3, rehabiliteringsmedicin: Susanne Hellgren.

Metod Nivå 1. Gruppintervjuer i länets 14 kommuner. Kommunens och hälsocentralernas medarbetare intervjuades tillsammans i de flesta kommuner. Intervjuer via fysiska möten eller video. Där det inte fungerade praktiskt lämnades skriftliga svar. Nivå 1 och 2. Gruppintervjuer vid länets fem sjukhus. Semistrukturerade intervjuer utifrån övergripande frågeställningar. -Tillgång till rehabiliteringsverksamhet -Samverkan mellan nivåer -Rehabiliteringsplan och dokumentation Sammanställningar har genomförts per nivå 1-3 samt på en övergripande nivå av hela projektgruppen.

Preliminära resultat, nivå 1 Rehabiliteringsprofessioner som arbetar med denna patientgrupp inom primärvård och kommun är oftast arbetsterapeut och sjukgymnast. Kurator i liten omfattning vid hälsocentral. Kurator, psykolog och KBT-terapeut finns inom primärvården men arbetar oftast med smärtpatienter. Teambaserad rehabilitering sker inom MMR för patienter med smärta. Aktuell patientgrupp finns i begränsad omfattning inom primärvården. Vissa fysioterapeuter erbjuder träningsperioder vid hälsocentral. Arbetsterapeuter träffar mycket sällan denna patientgrupp förutom för kognitiv bedömning. Kommunens personal träffar patientgruppen i större utsträckning än HC och utför - bedömning och hjälpmedelsförskrivning - uppstart av träning - instruktion till hemtjänst kring träning - uppföljning

Preliminära resultat, nivå 1 Teambaserad planerad specifik rehabilitering för denna grupp bedrivs sällan inom nivå 1. Patienter inom MMR får en rehabiliteringsplan, inte övriga. Tröskelprincipen är grund för ansvarsfördelning mellan lt och kommun, vissa oklarheter kring tillämpning av denna finns. Lokalmässig närhet upplevs främja samarbete. SIP utförs i begränsad omfattning. NPÖ används sällan pga sekretess eller tekniskt krångel.

Preliminära resultat, nivå 2 Rehabiliteringsteam inom slutenvård består av sjuksköterska, undersköterska, läkare, arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator. Logoped och dietist vid behov. Rehabilitering för nyinsjuknade bedrivs inom slutenvården, ex stroke, geriatrik. Kort vårdtid Rehabplaner i varierande utsträckning inom slutenvård. De dokumenteras på olika sätt. De flesta överrapporteringar från slutenvård sker till hemsjukvården – hemsjukvården anser att muntlig telefonrapportering kan vara patientosäkert, föredrar därför skriftlig. Mycket sällsynt att en patient läggs in för planerad rehabilitering.

Preliminära resultat, nivå 2 Behov av information om remisskriter till nivå 3 finns. Inom öppenvårdsrehabilitering varierar teamsammansättningen, Fortsatt rehabilitering/återkommande rehabilitering sker vid öppenvårdsrehabilitering vid sjukhusorterna. Rehabplaner skrivs i öppenvård. Formen för dokumentation varierar. Problem med geografi och självständighet gällande öppenvårdsrehabilitering. Patienter med stort hjälpbehov upplevs ha en bristande tillgång till rehabilitering.

Preliminära resultat, nivå 3 Bedriver teambaserad rehabilitering inom sluten- och öppenvård Rehabiliteringsteam i slutenvård består av sjuksköterska, undersköterska, läkare, arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator, logoped och ibland neuropsykolog. Dietist vid behov. I öppenvård finns läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator och neuropsykolog. Garnis har även kostrådgivare, hälsovägledare och psykolog. Det finns platser för rehabilitering av nyinsjuknade vid avd 41N SY. Planerad återkommande rehabilitering vid avdelningen är sällan förekommande. Skriver rehabiliteringsplan . Tre olika metoder för dokumentation används. Patient kommer till avdelning för rehabilitering tidigt efter skada, behöver stora insatser. Pga platsbrist i sjukhuset tas satellitpatienter in på rehabavdelning. Försvårar planering av nya patienter.

Preliminära resultat, nivå 3 Vid utskrivning värderas vilka rehabiliteringsmål som finns kvar. Möjlighet till rehabilitering efter utskrivning upplevs begränsad.

Aktuella frågor Dokumentation och rapportering NPÖ, teknik och sekretess Rehabiliteringsplan Dokumentera på nytt enhetligt sätt. Tillgänglig för personal och lätt att läsa för patienter Kriterier för de olika rehabiliteringsnivåerna, tydliga och kända. Vad ska nivå 1 erbjuda? Samverkan – viss rehabilitering i hemmet och viss på hc?

Planerad rehabilitering, hur ska den ske Planerad rehabilitering, hur ska den ske? Idag öppenvårdsrehabilitering Tillgänglig för alla?