Amerikanska Revolutionen

Nordamerika Efter européernas ankomst på 1490-talet reducerades indianbefolkningens storlek successivt, främst på grund av de sjukdomar som nykomlingarna förde med sig. På 1500 talet kom spanjorerna och lade under sig Mexico och delar av Västindien. Under 1600-talet koloniserades Nordamerika från många europeiska länder, flest nybyggare kom från England och Frankrike. Engelska kolonier grundades vid nuvarande USA:s östkust, medan fransmännen tog över Canada och Louisiana. I uppgörelsen mellan de båda kolonialmakterna segrade Storbritannien 1763, men 1775–83 bröt sig 13 kolonier ur och grundade USA.

De första kolonisterna De första kolonisterna från Storbritannien steg i land 1607 vid Chesapeak Bay och grundade en handelsstation som senare blev den engelska kolonin Virginia. 1620 kommer en ny grupp nybyggare med fartyget Mayflower. Det var totalt 102 personer (103 -en baby föddes ombord, varav endast 18 vuxna kvinnor). De var de sk. ”puritaner” som kommit i konflik med den engelska kyrkan. De hade först försökt att få bo i Nederländerna men välkomnades inte där. De reste från Plymouth i England 16 september och kom fram 21 november. De landsteg vid Cape Cod i nuvarande Massachussetts. Dessa nybyggare kallas för pilgrimsfäderna. Den första vintern bodde de kvar på båten och männen var i land och byggde. Vintern blev mycket hård och 46 av de 103 pilgrimmerna dog. Bara 5 kvinnor överlevde vintern.

Indianerna På östkusten levde många olika indianstammar i organiserade byar med omkring 1000 invånare. När kolonisterna kom handlade de med varandra men ju fler europeér som kom desto mer drevs indianerna undan och många togs också som slavar. När pilgrimmerna kom till Cape Code med Mayflower fick de hjälp av indianstammen Wampanoag. Kolonisternas brödsäd växte inte så indianerna visade dem majs och andra grödor. De lärde dem också att fiska .Utan indianernas hjälp hade kolonisterna inte överlevt. en kopia på ett långhus som Wampanoagstammen levde i .

På hösten 1621 höll man tillsammans med indianerna en stor fest för att visa sin tacksamhet. Av tradition säger man att den Nordamerikanska helgen Thanksgiving härrör ifrån denna tredagars fest.

Fler och fler flyttar till den ”nya världen" Det kommer fler och fler kolonister till den ”nya världen” och snart finns det 13 kolonier som lyder under Englands kung. Nybyggarna lär sig så småningom att använda de nya grödorna och kommer i kontakt med en gröda som snabbt kommer att ge dem välstånd Tobaken exporterades till Europa och gav nybyggarna stora inkomster. I slutet av 1700-talet bor det 3 miljoner nybyggare i de 13 kolonierna och Boston, New York och Philadelphia är stora städer. tobak

Varför emigrerade människor till Amerika? Folk ville komma ifrån sin fattiga tillvaro i Europa och såg Amerika som drömlandet där de skulle kunna få sig en egen liten bit jord. De flyttade på grund av sin religösa övertygelse- puritanerna kom i konflikt med den engelska kyrkan. Till södra delarna av Amerika flyttade även rika aristokrater som ville göra sig ännu större förmögenheter än vad de redan hade. I och med det lades grunden för motsättningen mellan norr och söder. Södern kom att domineras av de stora jordägarna, som drev sina gods med hjälp av slavar som arbetskraft, medan de nordliga staterna tidigt industrialiserades.

Koloniernas styre Kolonierna styrde sig mest själva.England brydde sig i stort sett bara om frågor som rörde utrikespolitik och handel. Kriget i Europa mellan Storbritannien och Frankrike 1756-1763 förändrar dock allt. Kolonierna slåss på Storbritanniens sida och slåss mot fransmännen. Storbritannien står som segrare. Frankrike måste lämna Canada och området öster om Mississippifloden. Man får också Florida från Spanien (som stod på fransmännens sida).

England och Frankrike strider om vem som ska styra över Amerika 1763 besegrar England Frankrike i det så kallade sjuårskriget. Kriget hade kostat mycket pengar för Storbritannien. Eftersom kolonisterna behöver fortsatt skydd ansåg både kungen och parlamenten att detta skulle bekostas av kolonisterna själva. Flera nya skatter och tullar införs därför. Storbritannien kunde också lägga sig i det mesta som rörde kolonisterna som egentligen inte hade någonting att säga till om.

The Boston teaparty Deras protester blev dock så kraftiga att alla skatter dras tillbaka utom en, importtullen på te. Kolonisterna svarar genom att bojkotta te. 1773 anländer tre fullastade skepp Boston hamn och blir liggande eftersom kolonisterna vägrar lossa lasten. I stället klär några ut sig till indianer och dumpar lasten som hade ett värde av ca 18 000 pund över bord. Episoden har kallats The Boston tea party

Representanter för 13 kolonier samlas till en kongress där man diskuterar om man ska försöka bli självständiga. Den 4 juli 1776 förklarar kolonierna självständiga. USA:s nationaldag firas till åminnelse av denna händelse.

Benjamin Franklin var en amerikansk boktryckare, vetenskapsman, diplomat och politiker. Han förde också amerikanernas talan och deltog i utarbetandet av den amerikanska självständighetsförklaringen.

Franklin arbeta också för att få slaveriet förbjudet inom unionen Franklin arbeta också för att få slaveriet förbjudet inom unionen. Franklin var den ende som satte sin namnteckning på alla tre dokument som lett fram till självständigheten; amerikanska självständighetsförklaringen (1776), Parisavtalet (1783) och konstitutionen.

Franklin ville uppmuntra folket att enas mot det brittiska styret Franklin ville uppmuntra folket att enas mot det brittiska styret. Han beställde därför Amerikas första skämtteckning; Join, or Die. Vad kan den betyda tror du?

Krig! 1775–83 Nu anser sig den engelska regeringen inte kunna vika längre och eftersom kolonisterna står fast utbryter krig. Kolonisternas ledare i kriget blir plantageägaren George Washington, 1778 sluter också Frankrike upp på kolonisternas sida. Frankrike spelade en betydande roll i att hjälpa revolutionen. 1781 tvingades engelsmännen kapitulera i Yorktown. Fred i nordamerikanska frihetskriget slöts i Versailles 1783, där Storbritannien erkände koloniernas självständighet.

Fred. 1783 tvingas England erkänna självständigheten Fred! 1783 tvingas England erkänna självständigheten. Det kungliga hovet som förknippades med lyx och ärvd aristokrati fördömdes av amerikanarna. De medborgerliga plikterna skulle sättas framför de personliga begär. Männens främsta plikt var att kämpa för sitt land. Kvinnornas var att inplantera de republikanska tankarna i sina barn och att undvika lyx och uppvisning.

Självständighetsförklaringen författades till största delen av Jefferson som inspirerades av den engelske filosofen och samhällskritikern John Locke (1632-1704). Locke menade att folket har en naturlig rätt att störta sina härskare om dessa kränker dess rättigheter Vissa delar är också nästan ordagrannt Lockes egna ord. I dokumentet står att alla människor har skapats lika med okränkbara rättigheter. Bland dessa rättigheter är rätten till liv, frihet och strävan efter lycka ("life, liberty and the pursuit of happiness"). Orden har kommit att stå som symbol för de principer som det amerikanska samhället bygger på än idag.

Lockes tankar Statsmakten ska ligga i folkets händer och styras genom majoritetsbeslut. Alla beslut som tas bör gå ut på att värna individernas rätt och frihet. Den högsta statsmakten är den lagstiftande som folket utövar genom valda representanter, utan vilkas samtycke inga skatter får indrivas. Den utövande makten lämnas bäst i en enda hand, konungens. Denne bör också sköta relationerna till andra stater. Rättsskipningen bör utövas av självständiga domare. Konungen står själv under lagen, och bryter han mot den så återvänder suveräniteten till folket, vars trohetsed gäller lagen och ej en lagbrytande despot. Revolutionen blir ett berättigat nödvärn mot en rättskränkande monark.

Idag finns det 50 stater i USA och därför har flaggan 50 stjärnor Idag finns det 50 stater i USA och därför har flaggan 50 stjärnor. De 13 ränderna påminner oss om att det ursprungligen fanns 13 stater. Unionens flagga Stars and stripes

Axel Von Fersen 1700- talets Casanov/ Indiana Jones Axel von Fersen föddes den 4 september 1755 i Stockholm. Han var, greve, generallöjtnant, riksmarskalk och ambassadör, politiker och en nära vän till Gustav III. Vid 14 års ålder fick han enligt tidens sed för adelssöner fara ut i Europa för att utbilda sig.

Under amerikanska revolutionen ville von Fersen, likt många andra, passa på att få erfarenhet från denna möjliga hjälteskapande händelse, samt befordran. Han reste då till Frankrike där han agerade tolk åt den blivande presidenten George Washington mellan denne som inte kunde ett ord franska, och den franska expeditionens ledare greve de Rochambeau, vilken inte kunde engelska. Von Fersen utmärkte sig också vid slaget vid Yorktown 1781. För sina insatser under kriget fick han den prestigefyllda Cincinnatusorden. Han blev också överste för ett eget regemente, Royal suédois, 1783.