Mänskliga rättigheter och FN om FN:s arbete med mänskliga rättigheter med exempel på FN-kritik om diskriminering och rasism i Sverige av Svenska FN-förbundet

Mänskliga rättigheter är en del av den internationella folkrätten. individens rättigheter och statens skyldighet. reglerade via sedvana, traktaträtt och lagar. odelbara o samverkande. universella, gäller alla människor på jorden, sedan 1948 då den allmänna förklaringen antogs av FN den 10 december.

Folkrätt Nationell rätt Internationell rätt Privaträtt Offentlig rätt - folkrätt Mänskliga rättigheter Humanitär rätt Folkrätt i fred Folkrätt i krig

Läget? Ca 40 krig med över 100 000 döda. > 60 miljoner flyktingar, 42 500 människor / dag Asylsökande rekord: 2,6 miljoner (162 877 i Sve 2015) 6 miljoner barn under fem års ålder dör varje år. Kvinnor diskrimineras på arbetsmarknaden, i hushållen och i beslutsfattandet. Klimatförändringar redan här. Högerextremism åter på frammarsch?

Det blir bättre   ”Mänskligheten har de senaste tvåhundra åren gjort framsteg som är fullständigt unika i människans historia. Och det är under de sista årtiondena som framstegen tagit fart på riktigt. Utvecklingen verkar dessutom fortsätta att accelerera.” Källa: Blir Världen bättre? 2016

FN-fakta visar stora framsteg Extrem fattigdom minskat med 75 % sedan år 1990. Extremt fattiga i utvecklingsländer minskat från 47 % år 1990 -> 14 % år 2015. Barn utan skola 100 milj år 1990 -> 57 milj år 2015. Barn som dör före sin 5-årsdag har mer än halverats. Mödradödligheten minskat med 45 procent. Nya hiv-infektioner minskat med 40 % sedan år 2000. Allt färre smittas av malaria och tuberkulos.  Medellivslängden i världen har stigit till 70 år. Källa: The Millennium Development Goals Report 2015, UN.

På väg mot mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter rötter i alla tiders filosofi, religion och politik. 1700-t: Upplysningsideer reagerar mot överhetens makt. Amerikanska och franska revolutionen. 1800-t: Slavhandeloch livegenskap förbjuds Arbetarklass organiserar sig. Internationell humanitär rätt. Krigets lagar formuleras. Röda Korset. 1900-t: kamp för kvinnlig rösträtt och demokrati. 1914-18 Första vk, > 10 milj döda – Nationernas Förbund ILO bildas 1919. 1939-1945 Andra vk, 60 milj döda – FN bildas 1945 1948 den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna Regionala MR-konventioner i Amerika, Afrika, Europa, Asien, Universella juridiskt bindande konventioner tas fram i FN

Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna

9 kärnkonventioner Avskaffa alla former av rasdiskriminering 1965 Medborgerliga och politiska rättigheter 1966 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 1966 Kvinnokonventionen 1979 Mot tortyr 1984 Barnkonventionen 1989 Migrantarbetares rättigheter 1990 (ej Sve) Funktionshindrades rättigheter 2006 Mot ofrivilliga försvinnanden 2006 (ej Sve)

Deklaration - Konvention Envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, art 3 Ingen ska godtyckligt berövas sitt liv. I stater som ej har avskaffat dödsstraffet, må dödsdom avkunnas endast för de allvarligaste brotten. Konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna, art 6

FN-systemet för MR FN:s general- församling 1945 FN-kommittéer som granskar efterlevnaden av konventioner: Medborgerliga och politiska rättigheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Rasdiskriminering Kvinnor Barn Tortyr Migrantarbetare Personer med funktionsnedsättning Försvinnanden FN:s råd för mänskliga rättigheter 2006 1993 FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter

Sverige och ICERD International Convention on the Elimination of Racial Discrimination Antogs 1969 Sverige rapporterar till FN om: Åtgärder mot rasism Situationen för särskilt utsatta grupper Förbud mot segregation Förbud mot rasistisk propaganda och rasistiska organisationer Lika rättigheter Upprättelse Utbildning om konventionen

FN:s kritik mot Sverige Oberoende MR-myndighet saknas. Växande antal hatbrott. Nationella minoriteter diskrimineras (judar, samer, romer, tornedalingar, sverigefinnar) Allt fler drabbas av islamofobi och afrofobi. Socioekonomisk marginalisering och ökade klyftor. Etnisk diskriminering utbredd på bostads- och arbetsmarknad och i rättsväsende. Rasistiska organisationer ej förbjudna. Mer utbildning och information behövs.

Aktuella exempel i Sverige

Underlätta tolkning och implementering av Sveriges internationella MR-åtaganden Stärka kunskapen om MR bland lokala beslutsfattare Fokusera på aktuella MR-frågor i Sverige, exempelvis hantering av hatbrott

Romer i Sverige 80-90 % saknar arbete, majoritet ej gått ut grundskolan Diskriminering på bostadsmarknaden, vården. Ej fritt besöka affärer och restauranger. Diskrimineras av svenskt rättsväsende (BRÅ) Anmälningar leder ej till åtal. Polisregister över romer (polisen fälldes 2016) Mobbning, trakasserier i skolan.(Skolverket) Romsk kultur saknas i skolan. Modersmålsundervisning och vuxenutbildning brister Negativ media

Hassan har anmält 37 hatbrott – ingen blir åtalad

Samer kräver ny minerallag

Islamofobi ökar

Rasistiska organisationer tillåtna