Civilrätt

Avsnitt i Malmström om Föräldrabalken, Äktenskapsbalken och Avtalslagen Lagtext som fordras: Föräldrabalken Äktenskapsbalken Avtalslagen Ärvdabalken

I FOKUS Moderskap Faderskap Vårdnad Adoption Underhåll Förmynderskap

Forts. Rättskapacitet Rättslig handlingsförmåga Förmyndare God man Förvaltare Överförmyndare Ofödda barns rätt

Fastställande av föräldraskap Viktigt av psykologiska skäl att känna sitt ursprung Viktigt då föräldraskapet i rättslig mening skapar en rad rättigheter och skyldigheter T ex underhåll tillsyn arv

Faderskapsfastställelse Rättsligt reglerat Två olika situationer angående fastställande av faderskap om modern är gift resp ogift. Äktenskapets presumtionsskapande funktion FB 1:1 Presumtionen bryts om kvinnan haft samlag med flera män under konceptions tiden eller ej haft samlag med maken FB 1:2

Föräldraskapsfastställelse vid”konstgjord” befruktning” Vid insemination ska moderns make/sambo anses vara fader då han lämnat sitt samtycke FB 1:6 När en kvinnas befruktade ägg har förts in i annan kvinna ska den som senare fött barnet anses vara barnets moder FB 1:7 När en kvinnas ägg har befruktats utanför hennes kropp och med samtycke av hennes make/sambo och det anses sannolikt att barnet har avlats genom befruktningen ska den som lämnat samtycket anses vara barnets fader FB 1: 8

Ogift mor: faderskap fastslås via dom eller faderskapsbekräftelse Ogift mor: faderskap fastslås via dom eller faderskapsbekräftelse.FB 1:3 Faderskapsbekräftelse: formkrav, skrift+2 vittnen FB1:4 I den mycket vanliga sambo-situationen räcker det vanligtvis med ett kort samtal samt att sambon skriftligen säger sig vara barnets far. Skyldigheten att fastställa faderskapet åligger socialnämnd i kommunen där barnet är folkbokfört. FB 2:1-2

Om det finns anledning att misstänka att modern under konceptionstiden haft samlag med flera män eller inte haft samlag med sin sambo får dock inte soc- nämnd godta en faderskapsfastställelse automatiskt vilket följer av FB 2:6. Likaså hävs i denna situation den faderskapspresumtion som föreligger om modern är gift.

I faderskapsutredning används blodundersökning om det anses nödvändigt för att fastställa faderskapet FB 2:6 (i dag DNA), dock krävs beslut av domstol I mål om faderskap ska man anses vara fader om det är utrett att han haft samlag med modern och omständigheterna i övrigt gör det sannolikt att han är fadern SE HÄR NJA 1998 s 184 samt NJA 1984 s 49 ang svårigheten att fastställa faderskap om samlag ej är styrkt se FB 1:5

Talan i mål om faderskap Två typer av talan: 1. Mål om fastställande av faderskap Förs av barnet , socialnämnd i barnets hemkommun, moder eller förordnad vårdnadshavare. Se FB 3:5 2. Mål om hävande av faderskapspresumtion Förs av barnet, fadern (den antagne) FB 3:1+2

Därutöver finns mål om ogiltighet av faderskapsbekräftelse Förs av den antagne fadern eller barnet, i övrigt oklart om andras talerätt

Vårdnad Skillnad mellan att vara vårdnadshavare och förmyndare, även om de oftast sammanfaller Vårdnad innebär en rätt och en skyldighet att sörja för barnets personliga omvårdnad, uppfostran och angelägenheter i övrigt. FB kap 6 inleds med att barnets rättigheter fastslås. Av FB 6:1 framgår att vårdnaden följer föräldraskapet om inte en domstol beslutar om annan vårdnadshavare.

I praktiken existerar det en rättslig vårdnad och en faktisk vård, jmfr Knutby- pastorn i media! Vanligen, men inte alltid sammanfaller de båda. Om barnets föräldrar är gifta står barnet efter födelsen under deras gemensamma vårdnad. I övriga fall står barnet under moderns vårdnad. FB 6:3

Om föräldrarna är ogifta när barnet föds men senare gifter sig får de gemensam vårdnad om barnet, FB 6:3 Om barnet står under den ena förälderns vårdnad men föräldrarna vill att vårdnaden ska vara gemensam ska denna önskan bifallas av rätten om det ej är uppenbart oförenligt med barnets bästa, FB 6:4.

I vissa fall kan den som länge haft den faktiska vården av rätten även ges vårdnaden, se FB6:8(ett starkt båtnadsrekvisit) Om skadeståndsansvar för barn se SkL 2:2(barnet) samt 2:1(vårdnadshavaren)

FB 6:13 Flera vårdnadshavare- kollektivt beslutsfattande,om oenighet gäller Överförmyndarens röst FB 12:12 Om gemensam vårdnad, men endast en vårdnadshavare har den faktiska vården har den vårdnadshavaren ensam rätt att besluta i frågor av daglig/ordinär karaktär. Om föräldrarna skiljer sig påverkar inte detta i sig vårdnadsfrågan, även om det är vanligt att i mål om äktenskapsskillnad även frågan om ändring av vårdnad behandlas.

Gemensam vårdnad kan ges efter anmälan av båda föräldrarna till skattemyndighet eller socialnämnd, givet att faderskapet är fastställt. Detta gäller dock ej om rätten har förordnat om vårdnaden eller om någon (barnet eller förälder) inte är svensk medborgare, se FB 6:4

Domstols prövning av vårdnadsfrågor är aldrig dispositiva Dock kan frågor om boende och umgänge avtalas om mellan föräldrar och genom att godkännas av socialnämnd bli gällande, se FB 6:14 a +15 a

Det är fullt möjligt för rätten att i samband med tvist om vårdnad/umgänge höra barnet (barnen) 6:19 st 5. Dock ska särskilda skäl föreligga. Detta ska inte tolkas som att barnets vilja är av ringa intresse, utan snarare som att barnet i möjligaste mån ska skonas från att behöva välja sida i en ofta bitter tvist. Ett rekvisit för att barnet ska höras är att det inte bedöms såsom skadligt.

Generellt gäller att barnets egen åsikt/vilja bör tillmätas en ökande betydelse med stigande ålder och mognad, se FB 6:2 b

Om överflyttning av vårdnad gäller att rätten (numera) kan besluta om delad vårdnad även mot en förälders vilja, FB 6:5, likväl som enskild vårdnad. Att lagstiftaren i ”normalfallet” utgår från att gemensam vårdnad ska gälla följer indirekt av FB 6:2 a. Att tilldöma den ena föräldern ensam vårdnaden syftar primärt på situationer där vårdnad/umgänge försätter barnet i risk att råka ut för övergrepp, bortföras eller kvarhållas olovligen eller på annat sätt fara illa, se FB 6:2 a

I de fall vårdnadshavare har försummat sina skyldigheter kan rätten frånta denne vårdnaden, se FB 6:7. Denna regel korresponderar med annan lagstiftning som syftar till att tillgodose barnets behov i situationer av brådskande natur, obs att domstols beslut om vårdnad/umgänge är relativt ”sega” processer och i en situation där LVU eller dylikt ska tillämpas vore det ett alldeles för långsamt sätt att hantera brådskande ärenden.

Om den ena föräldern ensam har vårdnaden och avlider, ska den andre ges vårdnaden om inte det bedöms vara lämpligare att två särskilt förordnade vårdnadshavare utses av rätten Om båda föräldrarna avlider ska, om de gjort ett val av vårdnadshavare för en sådan situation, valet respekteras om det inte är olämpligt, se FB § 6:10 a sista stycket

Det åligger alla kommuner att tillhandahålla möjlighet till s k samarbetssamtal i samband med tvist angående vårdnad/umgänge, likaså kan domstol kan initiera sådana samtal, även ex officio se SOL 5:3+ FB6:18 I samband med vårdnads/umgängestvister utreds vanligen omständigheterna i det aktuella fallet av tjänsteman vid socialnämnd som rapporterar till rätten, se FB 6:19

Umgängesrätt Dagens lagstiftning utgår från att barnet har rätt till en god kontakt med båda föräldrarna, ej som tidigare, en rätt för föräldrarna

Frågan om umgängesrätt för barnet kan av rätten behandlas oberoende av vem som har vårdnaden. Även om vårdnaden är delad kan umgängesrätten regleras av domstol för de fall där den ena föräldern har den faktiska vården av barnet. Obs: Även i frågor om vårdnad kan en förälders umgängessabotage utgöra en faktor som talar för att den andre föräldern bör ges vårdnaden eller delad vårdnad, då ett sådant agerande kan ses som att den saboterande föräldern sätter egna intressen framför barnets. Jmfr NJA1989 s 335

De fall när umgänge ej bör medges är främst desamma som nämnts ovan om förhindrande av ”övergrepp, olovligt bortförande eller kvarhållande eller skada i övrigt”. Moder och fader är legalt jämställda i både vårdnads- och umgängestvister, dvs inget kön presumeras mer lämpligt Barnets umgängesrätt utsträcks även till ”fosterföräldrar” , mor-/farföräldrar FB 6:15

Dom om vårdnad/umgänge/boende meddelas av allmän domstol, men beslut om dess verkställande av förvaltningsdomstol Ytterst rör det sig om verkställighet av polis, se FB 21:3

Kort om interimistiska beslut: se FB 6:20 Det innebär inte att rätten bedömt en part som lämpligare än den andra, dock har det verkan så att en flytt utgör en påfrestning för barnet varför det interimistiska beslutet har en faktisk effekt.

ADOPTION I dag innebär adoption att barnets band till de biologiska föräldrarna bryts fullständigt och att adoptivföräldrarna (adoptanterna) intar samma position som om barnet vore deras biologiska barn. Historiskt sett har adoptionssystemets ”styrka” varierat, bl a vad gäller barnets arvsrätt

En adoption är numera oåterkallelig dvs den kan inte hävas, såsom t ex ett avtal eller i realiteten ett äktenskap, även om en senare adoption kan ersätta en tidigare. Adoptivbarn och adoptant jämställs i ett avseende inte med biologisk förälder/barn då de faktiskt får gifta sig med varandra, varmed adoptionsförhållandet upphör! Se FB 4:7

Den i dag kontroversiella bestämmelsen om par som vill adoptera säger att endast makar får adoptera gemensamt, se FB 4:4, makar får inte adoptera annat än gemensamt se FB 4:3. Lagstiftaren har eftersträvat att barnet ska ha en symmetrisk relation till sina nya föräldrar. FB 4:1 har en märklig bestämmelse om att person som ej fyllt 25, vilket vanligen är en förutsättning för adoptant, kan adoptera sitt eget barn. Situationen avser att en tidigare ogift moder/fader till ett barn kan vilja adoptera det utan att avslöja föräldraskapet!

En ansökan om att adoptera behandlas av domstol ”antaga adoptivbarn” se FB 4:1 Adoptant ska normalt vara minst 25 år, dock kan undantag medges för personer 18-25 år (synnerliga skäl) Kännetecknande för adoptionen är att barnets relation till sina biologiska föräldrar ska upphöra i och med adoptionen, dvs barnet ska inte ha två uppsättningar föräldrar

Delvis som en följd av att adoptionen ska innebära att relationen till de biologiska föräldrarna upphör förekommer det ”in blanco” fullmakt från biologiska föräldrar där de accepterar de adoptanter som en socialnämnd finner vara lämpliga utan att få kännedom om vilka adoptanterna de facto är.

SAMTYCKE TILL ADOPTION Undantag om barnet är under 16 år och skulle skadas av att bli tillfrågad eller är psykiskt oförmöget att lämna samtycke FB 4:5 a fastslår att det krävs samtycke av barnets föräldrar, eller annan vårdnadshavare om ingen av barnets föräldrar är dess vårdnadshavare, för att annan ska få adoptera deras barn. Modern kan inte heller ge sitt samtycke så tätt inpå förlossningen att det finns risk att hon är påverkad i sitt beslut om samtycke av sviterna efter förlossningen.

Till denna regel följer tre undantag Förälder/vårdnadshavare befinner sig på okänd ort Förälder som saknar del i vårdnaden (som dock ska höras om möjligt FB 4:10) Vårdnadshavare som lider av allvarlig psykisk störning, se FB 4:5a

ÖVRIGA KRAV FÖR ADOPTION Det självklara kravet, både enligt svensk lag och internationella konventioner, att barnet tros få en bra och bättre situation genom adoptionen.Se FB 4:6 Att adoptanten kan förväntas uppfostra barnet, eller det i övrigt finns särskild anledning till adoptionen, FB 4:6

Förbudet mot ersättning i samband med adoption är absolut frånsett det undantaget att medel reserveras och betalas till socialnämnden ”en gång för alltid”. Skyddsmotivet är annars naturligtvis att förhindra att barn blir en handelsvara, se FB 4:6

ADOPTION AV UTLÄNDSKA BARN FB`s regler kompletteras i vissa delar av lagen 1971:796 om internationella rättsförhållanden rörande adoption samt lagen 1997:191 som i grunden är Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.

Om adoptionssökanden har hemvist i Sverige, eller är svensk medborgare, 1971:796 §1+2 Vidare kan utländsk adoption erkännas enligt § 3 i samma lag, dock krävs godkännande av svensk myndighet om barnet är svensk medborgare. Svenskar som vill adoptera utländskt barn måste enligt SOL 6:6 först ha givits tillstånd av socialnämnd och bedömts såsom lämpliga. Förmedling av utländska barn för adoption får endast ske genom sammanslutning som givits auktorisation att bedriva sådan verksamhet, se 1997:192 § 3 lag om intern adoption

Vid insemination OBS! Fader- och moderskap reglerat enligt ovan! Om moderns sambo återtar sitt samtycke så att han vägrar att bekräfta faderskapet ska han via dom anses som barnets far. Spermadonatorn kan inte, mot sin vilja, förklaras vara barnets far. Rättspraxis har grundat denna uppfattning på samma samlagsrekvisit som var relevant i rättsfall ovan. FB1:5 Likaså kan man tänka sig att både ägg och sperma doneras och barnet saknar genetiska band till både (faktisk) moder och fader Situationen med surrogatmödrar faller i Sverige vanligen på kravet att ingen ersättning får utgå

UNDERHÅLL TILL BARN Den generella underhållsplikten för föräldrar i förhållande till deras barn regleras i FB kapitel 7 Det görs ingen skillnad mellan barn till ogifta, adopterade eller barn som förälder saknar vårdnad över. Tidigare förekom, som nämnts ovan, att bandet förälder-barn kunde vara av varierande styrka (rättsligt sett)

FÖRMYNDERSKAP Den, och endast den, som är under 18 år är omyndig, se FB 9:1 Detta är en förändring i svensk rätt som genomfördes på sent 1980-tal Att vara omyndig innebär att den omyndige inte själv får råda över sin egendom, ingå avtal, ådra sig skulder etc

Dock kan den omyndige äga saker och ha skulder el dylikt Dock kan den omyndige äga saker och ha skulder el dylikt. Dessa rättigheter eller skyldigheter har då (vanligen) inte uppkommit genom den omyndiges egna rättshandlingar Man skiljer i detta avseende mellan begreppen rättskapacitet och rättslig handlingsförmåga En omyndig har rättskapacitet men ingen, eller liten, rättslig handlingsförmåga, medan myndiga personer vanligen har både rättskapacitet och rättslig handlingsförmåga, jmfr FB 9:1

Även myndiga kan ha begränsad rättslig handlingsförmåga Personer som har förordnats en förvaltare mister sin rättsliga handlingsförmåga i den del som omfattas av förvaltarskapet se FB 11:7 Jmfr med myndig person som har förordnats en god man, se FB 11:4

För barn gäller vanligen att förmynderskap sammanfaller med vårdnaden dvs att bådadera utövas av barnets föräldrar Dock kan underårig inte själv vara förmyndare varför underåriga föräldrar ej är förmyndare för sina barn, se FB 10:1 Om en förälder är omyndig och en är myndig blir den myndige barnets förmyndare, se FB 10:2

Om underårig ingått avtal är huvudregeln att avtalet är ogiltigt om inte: Motparten kände till att avtalet ingicks med en omyndig och den omyndiges förmyndare i efterhand godkänner avtalet Motparten inte kände till att avtalet ingicks med underårig, men inte heller frånträder avtalet innan det fullgjorts och den underåriges förmyndare godkänner avtalet, se FB 10:6 Ska avtal som underårig ingått gå åter ska den underårige endast ersätta motparten i den omfattning avtalet har medfört nytta för den underårige, se FB 10:7

Underårig har i vissa situationer rättslig handlingsförmåga Över egendom som den underårige erhållit i arv/gåva, se FB 9:1 Egendom som den underårige förvärvat genom eget arbete sedan denne har fyllt 16 år, se FB 9:3 Egendom som ingår i rörelse som den underårige driver med erforderligt samtycke, se FB 9:5(samtycke även från överförmyndaren, se FB 13)

Om underårig saknar legal förmyndare, t ex om föräldrarna är döda eller ej kapabla att sköta förmynderskapet ska rätten förordna om förmyndare, se FB 10:5 FB 10:9 Ger förordnad förmyndare rätt till entledigande FB 10:10 Ger rätten möjlighet att entlediga olämplig förmyndare

Om förmyndare tillfälligt är oförmögen att handha förmyndarskapet, eller om jäv föreligger mellan barnet och förmyndaren (andelar i dödsbo, avtal mellan barnet och förmyndaren) ska en god man utses för att tillvarata barnets intressen av överförmyndaren se FB11:1 oförmögen, 11:2 jäv i dödsbo samt rättshandlingar förmyndaren/barnet

Det ofödda barnets rätt Barn som är avlat men ännu inte fött vid arvlåtarens död kan taga arv, förutsatt att barnet föds vid liv, se Ärvdabalken 1:1 Vidare kan den som varken är född eller avlad vid testators död erhålla egendom via testamente efter denne, se ÄB 9:2

Äktenskapsbalken I ÄktB regleras äktenskaps ingående, rättsverkningar under äktenskap samt frågor som aktualiseras vid ett äktenskaps upplösning. En fundamental skillnad gentemot FBs bestämmelser är att äktenskapet, liksom flertalet civilrättsliga förhållanden, grundas på ett avtal

Äktenskap upplöses genom ena makens död eller genom äktenskapsskillnad, 1:5 Om förhållanden som utgör hinder för äktenskaps ingående ges bestämmelser i ÄktB 2 Underårig Nära släktskap Den som ingår i registrerat partnerskap

Olika former av sammanboende Äktenskap ÄktB Sambor SamboL Äktenskap: enskild egendom och giftorättsgods se 7:1-2 Hur uppstår enskild egendom (normen är giftorättsgods)

Äktenskapsförord se 7:3 Reglerar vad som ska vara ee respektive ge, innan eller under pågående äktenskap Kan ändras senare Registreras vid TR. Betydelsen av enskild eller gemensam egendom

Underhållsskyldighet under äktenskap se kap 6 Underhållsskyldighet efter äktenskap: för omställning (relativt kort) eller mer bestående exempelvis då en make långvarigt skött hemmet och inte kan ta sig ut på arbetsmarknaden eller allvarlig sjukdom

Bodelning: under eller efter ett äktenskap se 9:1 Huvudregeln 50/50 efter skuldavräkning se 11:3 Skäl för jämkning av huvudregeln, obalans mellan makarnas förmögenhet efter bodelningen se 12:1-3 Gemensam bostad ska tillfalla bäst behövande make efter bodelning 11:8 Var make äger sin egendom men begränsning vad avser förfogande över gemensamma bostaden-bohaget samt fast egendom se 7:5

ARV OCH TESTAMENTE Regleras i Ärvdabalken Ärva kan den som lever eller är avlad vid vid arvlåtarens död, 1:1 ÄB kap 2 2:1 Första arvsklassen (avkomlingar) 2:2 Andra arvsklassen (föräldrar, syskon) 2:3 Tredje arvsklassen ( Mor- och farföräldrar, deras avkomlingar)

Istadarätt: den som träder i avliden arvinges ställe, samma princip tillämpas vid arvsavstående då arvet fördelas som om den avstående vore avliden 3:1 Efterlevande makes arvsrätt: OBS att principen om ”orubbat bo” enbart gäller gentemot arvlåtarens gemensamma barn med den efterlevande maken, ej gentemot arvlåtarens särkullbarn, likaså att efterlevande make ärver med fri förfoganderätt (3:2) Efterarvsrätt för arvsklass 1-2 (3:2)

5:1 Allmänna arvsfonden (kusiner ärver ej varandra) 7:1 om avkomlings rätt till laglott (halva arvslotten) 7:3 Avkomling måste påkalla jämkning av testamente om detta inkräktar på avkomlingens laglott (talan vid tingsrätt om anspråk direkt mot testamentstagaren inte är nog) Testamente: formkraven i 10:1-2, skriftligt, egenhändigt undertecknat, två vittnen

Boutredning, bouppteckning och arvskifte sker vanligen genom att dödsbodelägarna föranstaltar åtgärderna, om så ej sker tillser rätten att så sker, se 1916-17, 20:9 samt 23.5 Bouppteckning samt arvskifte ska dokumenteras/upprättas skriftligen