NT: Kontext och kanonisering Wilhelm Kardemark

Föreläsningen Tidsperioden 300f.kr. – ca 100e.kr (400 ang. kanon) Kulturhistoria - ”Ordkunskap”. Hur påverkade sammanhanget texterna? 1 – geografi 2 – Rom/romartiden, fokus på religioner 3 – Det judiska folket, fokus på religionen 4 – Hellenistisk kultur och filosofi 5 – Kanoniseringsprocessen 6 – Om översättning

NT – kontext 1. Geografi Israel - genomfartsled - buffertzon Medelhavsvärlden Israel - genomfartsled - buffertzon

2. Rom Stormakt Religion Tempel och hemma. Andra religioner Inkorporering Tolerans och förbud. Judisk ”religionsfrihet”.

Kung och gud (och överstepräst) Viktig del i hellenistisk kultur Rom/religioner, forts. Kejsarkult Kung och gud (och överstepräst) Viktig del i hellenistisk kultur Kejsarens genius Viktigare i provinserna Pax romana Dominus et deus noster; euangelion; advéntus etc. Välgörare, frälsare, herre etc. – underordning och konflikt.

Esoteriska. Invigningsriter och offer. Öppna för alla Mithraskulten Rom/religioner, forts. Mysteriereligioner Individfokuserade Esoteriska. Invigningsriter och offer. Öppna för alla Mithraskulten Främst soldater Broderskap Initiation till ett nytt liv – utan oro för döden. Död och uppståndelse Helios son – solen central. - vår- och höstdagjämningar, sommar- och vintersolstånd; dies solis - tidslighet

Rom/religioner/mysteriereligioner, forts. Föds ur en klippa 25 december, hittas av herdar Den obesegrade guden – dödar tjuren och nyskapar världen. Etik – ära, pliktuppfyllelse, offer Gnosticism (Gnosis – kunskap/insikt) Dualism: ljus – mörker; ande – värld; själ – kropp Ljusguden och Demiurgen ”Fallet” skapar människan Ljusväsen utgår från det goda. Ett sjunker till den fysiska världen – människan. Oskyldigt fången i materien Människan ska nå insikt om ljusgnistans enhet med den gode guden Ingen ny jord eller liknande. Kroppen uppstår ej Jesus – budbärare, doketisk syn (skenkropp) Fler texter än de kristna – som de kristna inte såg som apostoliska

3. Det judiska folket Ockuperade (och utspridda) 63 f.kr. intas Jerusalem 40 f.kr. Herodes (den store) kung – slår tillbaka parternas invasion, säkrar romerskt styre. Ombyggnation av templet inleds. Herodes Antipas (4 f.kr – 39 e.kr.), Galiléen och Peréen Från år 6 e.kr. styrs Judéen direkt av Rom med hjälp av Pontius Pilatus – ”osmidigt” styre Förtryck, hårt skattetryck, tvångsarbete - revolt och nederlag, 66-70 e.kr. Templet förstörs

Det judiska folket, forts. Religion ”Hör Israel! Herren är vår Gud, Herren är en” Gud som skapare och upprätthållare Gud ensam ska dyrkas, älskas, respekteras - grundmönster för alla relationer – även till främlingar (det dubbla kärleksbudet) Förbundstanken – Guds nåd (inte merit). Omsorg och lydnad Ett nytt förbund upphäver inte ett gammalt Lidande och återupprättelse – hopp om Messias (bland vissa) Templet – kultisk och organisatorisk centralpunkt - offer – för alla, men bara till Gud - bön, undervisning, gudstjänst Synagogan – den lokala, icke-professionella motsvarigheten - textläsning, bön, veg.offer i diasporan

Det judiska folket, forts. Grupper Partier/filosofiska skolor – livsåskådningar Fariséer, Saddukéer, Esséer. Fariséer - tolkning av Torah. Skriftlig med muntlig. - bildningideal. - människosyn – fri vilja, kan ta ansvar, ”syndafallet” beskriver hur det ofta går (jfr. Joh. 3:1-11; 8:31-47). De kristna talade för en fundamental förändring - teologiska nyheter som uppståndelse. - rituell renhet - beit Hillel – Gud och medmänniskan (Mark. 12:28) - beit Shammai – maximering

Det judiska folket, forts. Saddukéer - eliten, relaterat till templet - endast pentateuken som normerande – inte de andra texterna eller mutlig tradition - ingen uppståndelse, inga änglar – Apg. 23:6-10 - väntar inte på guldåldern - Jesus varnar: Matt. 16:5-12

4. Hellenismen – kultur och filosofi Hellenismen, hellenistisk-romersk tid ca 300 – 0. Generella drag: individualism. Mångfald och likhet. Synkretism. Ödestro och astrologi. ”Vidskepelse” Epikurismen – ”Lev tillbakadraget!” Den egna sinnesron och njutningen i centrum Tetrafármakos – 1 räds inte gudomen, 2 döden kommer oss icke vid, 3 det goda är lätt att förvärva, 4 det onda är lätt att övervinna ”…allt gott och ont bor i förnimmelsen…” ”…och döden är just upphörandet av förnimmelsen” ”Men om det nu förkunnas att Kristus uppstått från de döda, hur kan då några bland er säga att det inte finns någon uppståndelse för de döda?” 1 Kor, 15:12

Stoicismen (Zenon, 336-263 f.v.t.) Materialism hellenismen Stoicismen (Zenon, 336-263 f.v.t.) Materialism Panteism. Gudomlig försyn och vilja/förnuft. Själens odödlighet Inre lugn, oberoende. Kontroll på tankarna – frihet! Alla har en plats i den kosmiska ordningen. Insikt i den kosmiska harmonin genom reflektion - Förverkliga din natur. Kväv passionerna. Lev inte tillbakadraget. Positivt och krävt! Autarkeia

Hellenismen ”Ty ur ditt sköte vi gått, Gudsavbild hava vi undfått, vi allena av allt som rör sig på jorden. Därför jag sjunger ditt lov, ditt namn evigt jag vill prisa /…/Gud, ej något kan ske din vilja förutan på jorden, icke i himmelens eviga rymd och icke i havet annat än allt vad de oförnuftiga göra.” Kristet eller stoiskt? ”Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, som några av era skalder sagt: Vi har vårt ursprung i honom.” Apg, 17:27. ”Inte för att jag lidit någon nöd. Jag har lärt mig att klara mig med det jag har. Jag kan leva fattig och jag kan leva i överflöd /…/ allt förmår jag genom honom som ger mig kraft.” Fil. 4:11-13

5. Kanoniseringsprocessen ”Kanon” – rättesnöre Mycket kom inte med Varför? Praktiskt Avgränsning Gnosticismen Texterna ska vara apostoliska Överensstämma med helheten – ex. Jesus som människa och Gud; kyrkan – inte bara individer. En Gud. Kroppens (allas) uppståndelse. Jesus som frälsare – som ska återkomma Muntlig och skriftlig tradition Markion – Paulus brev och Lukasevangeliet Klart i slutet av 300-t. (texterna författade de första 100)

Kanoniseringsprocessen De synoptiska evangelierna – Matt, Mark, Luk Tvåkällshypotesen – Mark. + en okänd 6. Översättning Vad innebär det att översätta? - ett teckensystem till ett annat? - litteral och idiomatisk översättning Till grekiska - Septuaginta, ca 200-100-t fkr. GT + apokryfer Till latin - Vulgata, ca 400 ekr. GT+NT Till svenska - Gustav Wasas, 1917, 2000

Avslutning En rörelse i dialog och konfrontation med sin omgivnings livsåskådningar och seder (filosofier och religioner) Texterna påverkas av detta – talar om den värld folk känner till, argumenterar mot och positionerar sig i förhållande till världen Dåtidens föreställningar speglas, ex. synen på män och kvinnor Kanon – det skulle kunna varit annorlunda. Inget godtycke Måste texterna historiseras? Texterna som historiska och heliga – går det ihop? Kunskap motverkar förenklade tolkningar och schabloner (av ex. judarna) Lyfta fram fler meningsskikt och principer’ Tolkningen är aldrig avslutad!