Vad är kunskap Vetenskapsteori

Vetande skapar mer förståelse Faktakunskap. Hur många, vilka osv. Beskrivningar får större värde om de kan sättas in i ett sammanhang Andelen kvinnliga parlamentsledamöter i världens parlament är naturligtvis intressant att veta men blir mer intressant om vi frågar oss varför det skiljer sig mellan olika länder.

Max Weber ( 1864-1920) Erklären och verstehen Förklaring: olika fenomen inordnas under orsakssamband och lagbundenheter. Östeuropas fall berodde på tex. Ekonomisk kris etc Förståelse: Försöka förstå individers beslutfattande. Hur tänkte Gorbatjov

Karl Popper och Relativitetsproblemet Enligt Popper kan vi aldrig veta om en hypotes är sann, vi kan inte verifiera den. Däremot kan vi visa om hypotesen är falsk. Vi kan falsifiera den. Vi bör formulera så många hypoteser som möjligt. Alla teorier måste kunna vara falsifierbara. För att något ska vara sant måste det också kunna vara falskt. ” Alla svanar är vita!” Om vi inte lyckas falsifiera hypotesen är den en provisorisk sanning. Semmelweis undersökning är ett mönsterexempel på P:s metod.

Thomas Kuhn och Paradigmbegreppet 1. Forskare har redan från början en mängd förutfattade meningar, de har en förförståelse. En stor del av vår kunskap är tyst kunskap som vi inte kan uttrycka i ord. Vi lär oss av andras erfarenheter. 2. De olika förutfattade meningarna , den tysta kunskapen inom ett vetenskapligt område hänger samman och bildar en helhet en paradigm. 3. När ett paradigm dominerar bedriver forskarna inom området normalvetenskap. Kan liknas vid att lägga pussel där bitarna passar. 4. Allt eftersom tiden går och fler fakta framkommer som inte stämmer med paradigmet uppstår en paradigmkris och man börjar söka efter en ny paradigm 5. Till slut lyckas någon konstruera ett paradigm som är enklare och elegantare. Bitarna faller på plats och allt fler forskare övergår till det nya paradigmet. Vi har fått en vetenskaplig revolution

Paradigmskiften. Du har en politisk eller religiös åsikt som du inte ifrågasätter. Så småningom upptäcker du nya fakta som inte överensstämmer med de tidigare. När motsägelserna blir fler och fler övergår du till en annan sikt. Den liberale blir socialist, den religiöse blir ateist. Den kopernikanska revolutionen. Kopernikus påstod att jorden inte är universums medelpunkt. Andra vetenskapsmän kom att stödja hans forskning. En paradigm kan vara mer eller mindre omfattande och dominerande, gäller framför allt inom samhällsvetenskapen. De kan leva sida vid sida tex. Liberalism och marxism.

Sociologi. Studerar människan i ett socialt sammanhang. Mikrosociologi: familj, vänner, arbetskamrater Mesosociologi: skola, sjukvård, fängelser Makrosociologi: samhällsstrukturer tex förhållandet mellan staten och det civila samhället.

Sociologer Auguste Comte: Inspirerades av det naturvetenskapliga tänkandet där allting var lagbundet och orsak-verkan relationer rådde. Han ville skapa en positiv( säker) kunskap. Han ville att sociologin skulle hjälpa mänskligheten. Karl Marx: Klasskampen var drivkraften. Menade att människan kunde påverka strukturerna trots att hon kastades in i klasstrukturen. Konfliktteori Emile Durkheim: Arbetsdelningen och specialiseringen betydelse för att hålla samman ett samhälle. Samhället formar oss till de individer vi är och inte tvärt om. Varje enhet har sin funktion.Funktionalism. Max Weber: Fokus ska ligga på den sociala handlingen som ligger till grund för samhällsstrukturen. I och med att samhället blev mer modernt blev våra handlingar mer rationella. Samhället organiserades på ett mer förnuftigt sätt. Interaktionism