Fördjupad samverkan om nyanlända 16 februari i år beslutade regeringen om ett utvidgat uppdrag till delegationen (tilläggsdirektiv 2017:20)

Duas utökade uppdrag Främja frivillig samverkan om nyanländas etablering Ta fram modeller för fördjupad samverkan Stödja Arbetsförmedlingens och kommunernas arbete Besluta om statsbidrag Följa upp den fördjupade samverkan Tilläggsdirektiv (A2014:06) Dir017:20 Främja frivillig samverkan för att insatser för nyanländas, företrädesvis nyanlända ungdomars, etablering i arbetslivet ska få större genomslag på lokal nivå Ta fram modeller för hur samverkan kan fördjupas Stödja Arbetsförmedlingens och kommunernas arbete att pröva sådana modeller i praktiken. Även andra aktörer som är viktiga för nyanländas etablering. Besluta om statsbidrag i syfte att effektivisera nyanländas etablering i arbetslivet Följa upp den utökade samverkan Förordning (2015:502) om viss samverkan om unga och nyanlända

Överenskommelse Samverkansparter: Kommun/er och Arbetsförmedling primärt men även andra samverkansparter kan ingå (arbetsgivare, fackliga organisationer, civilsamhälle, folkhögskolor m.fl.). Syfte: Att genom fördjupad samverkan enligt framtagen modell, påskynda nyanländas etablering på den svenska arbetsmarknaden. Mål: Att långsiktigt korta etableringstiden till två år. Målgrupp A: Nyanlända individer över 20 år som ska etablera sig i arbetslivet, kan utökas med arbetslösa med likartade behov Målgrupp B: Unga nyanlända 16-24 år som saknar en fullföljd gymnasieutbildning. Bilaga: Modellen Överenskommelse på samma sätt som med ungdomsuppdraget Parterna åtar sig att följa upp den fördjupade samverkan Kommunen ansvarar för att löpande registrera deltagarnas aktiviteter under tiden i kommuninsats. Under förutsättning att det systemstöd för uppföljning som utvecklas av Arbetsförmedlingen i samverkan med SKL och Dua, också kommer att omfatta målgruppen nyanlända, ges kommunerna möjlighet att ansluta (också) de verksamhetssystem som då kan bli aktuella, till det gemensamma systemet.   Överenskommelsens varaktighet och revidering Av överenskommelsen ska framgå när den börjar gälla. Om överenskommelsen har ett slutdatum ska även det framgå. Överenskommelsen ska revideras årligen. Av överenskommelsen ska framgå när nästa revidering planeras att ske. Underskrifter Samtliga parter ska underteckna överenskommelsen. För kommunen undertecknar kommunstyrelsens ordförande eller motsvarande. För Arbetsförmedlingen undertecknar ansvarig chef på Arbetsförmedlingen.

Modell för fördjupad samverkan om nyanländas etablering Kartläggning och analys av de lokala kompetensförsörjningsbehoven och målgruppens sammansättning och behov Beskrivning av hur verksamheten ska bedrivas och organiseras inklusive individens process och lokala spår som ska leda till arbete Samverkan om nyanlända unga

Sammanhållen process för individen Viktigt att betona att processen ska innehålla alla dessa delar men att det i individuella fall kan göras en bedömning av att den enskilde behöver annat, kan hoppa över eller liknande. Tanken är att modul 2 kan innehålla många olika insatser baserade på individens behov (syv, sfi, samhällsO, motiverande, rehab m.fl.). Vissa behöver en insats, någon annan 9 st. Tiderna: Exempel – men viktigt och bra att ha en ram för hur lång tid det i normalfallet bör ta. I modul 1 har individen fått sitt uppehållstillstånd och ska i modulen få sitt etableringssamtal eller motsvarande, vilket oftast resulterar i en etableringsplan eller motsvarande för dem utanför etableringen. I modul 2 påbörjar individen de insatser som ska leda till en etablering. I modulen ingår de jobbförberedande delar som parterna kommit överens om bör ingå för att en individ ska påbörja ett lokalt spår som leder mot ett specifikt arbete. I denna modul kan en individ under en tid exempelvis läsa SFI, ha samhällsorientering och praktik, validera betyg och yrkeskunskaper, genomgå rehabilitering, få del av motiverande insatser eller hälsofrämjande insatser. När individen bedöms redo gör kommunen och Arbetsförmedlingen tillsammans med individen och vid behov också en arbetsgivare, en gemensam bedömning om vad som är nästa steg. Tiderna inom modul 1 och 2 bör vara så korta som möjligt; olika moment kan med fördel ske parallellt. Från den gemensamma bedömningen kan beslutet bli att en individ är redo att påbörja ett lokalt spår, vilket ska ske så skyndsamt som möjligt. Det kan också vara så att individen är redo att gå direkt ut i ett arbete eller in i reguljära studier eller in i ett nationellt snabbspår. Det kan emellertid också vara så att beslutet blir att det behövs en mer långvarig rehabilitering eller andra insatser innan modul 3 kan påbörjas. I modul 3 påbörjas det lokala spåret som leder till ett arbete.

Lokala spår som leder till arbete Säkerställa arbetsgivares kompetensförsörjning En effektiv väg till arbete för individen Spåren utformas och genomförs i samarbete med arbetsgivare och är direkt knutna till en arbetsplats Involvera tidigt berörda fackliga organisationer Modellen ska innehålla minst tre lokala spår (inkl. kortutbildade) Embryon till lokala spår finns redan idag… …men goda exempel måste användas mer systematiskt och i större omfattning I spåren: Rätt insats i rätt omfattning (en individ behöver inte en kurs på 20v om hen kan klara arbetet på en 10-veckorskurs) Spåren ska säkra att arbetsgivarna får den kompetens som efterfrågas samtidigt som de för individer ska innebära effektivaste vägen till arbete. Anknytning till en arbetsplats och en tydlig medverkan från arbetsgivare är redan från början nödvändig. Insatserna i spåren bör ge språkyrkeskunskaper samt kunskaper om svenska samhället m.m. Delarna i spåren bör vara parallella och med tydlig inriktning mot anställning eller eget företagande. Spåren bör vara tydligt tidsatta. De lokala spåren ska följa en viss struktur och för varje kommun eller kommuner i samverkan ska det finnas minst tre lokala spår varav ett ska avse målgruppen lågutbildade. På sikt bör det finnas spår som täcker in hela kompetensförsörjningsbehovet. Spåren kan avse yrkesgrupper/branscher eller

För varje spår ska redovisas Planerat upplägg och beräknad längd Medverkande arbetsgivare Medverkande utbildningsanordnare Övriga aktörer Förkunskapskrav för deltagarna Ansvarig hos Arbetsförmedlingen och i kommunen Hur uppföljningen av individerna ska ske En redovisning av att analysen har mynnat ut i behov av ett antal olika spår. Varför har just de här spåren valts. Utpekade ansvariga för spåret, dels helheten , dels delarna Vilka arbetsgivare och vad deras bidrag är. Involvera tidigt de fackliga organisationerna vid utformningen a spåren. Utbildningsanordnare kan vara sfi, komvux i övrigt, regional yrkesvux, arbetsmarknadsutbildning, företagsutbildning Hur ska de olika delarna komma in i spåret? Är det flexibelt? Vem är ansvarig hos de olika aktörerna? Vilka förkunskapskrav behövs ev. hos individerna? Inga? Svenska? Yrkeskunskaper? Vana vid?

Spårmall Såhär kan det alltså se ut, de lila boxarna kan fyllas på med de delar som ni anser behövs tillsammans med arbetsgivaren för att deltagaren ska klara av det arbetet som avses. Det kan vara både fler och färre boxar dessutom.

Vilka spår kan vara aktuella i överenskommelsen? Arbetsgivare som behöver rekrytera Vilket/a yrken/arbetsuppgifter? Förkunskapskrav? Kompetensprofiler? Gymnasienivå, del av gymnasieutbildning? Annat? Vilka kurser bör ingå i utbildningen? Svenska; sfi, yrkessvenska, kombination? Komvux/yrkesvux? Arbetsmarknadsutbildning? Arbetsgivarens internutbildning? Vilka former av praktik/anställning är aktuella hos arbetsgivaren? Är ni överens om upplägget? Af, kommun, arbetsgivare och fack? Då gäller det att hitta lämpliga sökande

Exempelspår Industri - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Ett exempel på verksamhet som bedrivs redan idag. Här tog det i genomsnitt deltagarna 7-10 månader att gå igenom spåret (de orangea boxarna).

Exempelspår Svets Modul 3 Svenska för invandrare (sfi) Materialkunskap, 100p Datorstyrd prod, 100p Svetsgrund, 100p Kälsvets, 200p Industriteknisk fördjupning, 50p Produktionskunskap, 100p Tillverknings-underlag, 100p

Exempelspår Skogsbruk Modul 3 Svenska för invandrare (sfi) Plantering, naturkunskap och skogslära Krankörning Skotning Virkeslära Motorröjsåg och motorsåg A-B Säsongsanställning

Exempelspår Gröna näringar Modul 3 Svenska för invandrare (sfi) Växtodling Traktor, röj- och motorsåg Maskinskötsel Boskapsskötsel Entreprenörskap Lagar och regler Spåret har tillkommit genom ett kartlagt behov i kommunen. Alla deltagare är ju kopplade till en arbetsplats där det finns behov eller till en bransch där Bemanningsenheten aktivt letar vikarier. 4/5 deltagare i arbete inom förskolan

Exempelspår Lokalvård Modul 3 Svenska för invandrare (sfi) Yrkessvenska Städningens grunder Praktik Praktiska övningar för teknik och metoder Introduktion till maskiner och redskap 2 av 3 i arbete inom lokalvård

Exempelspår Vård- och omsorg

Exempelspår Kortutbildade

Statsbidrag samverkan nyanlända Bidrag kan sökas för utarbetande av en överenskommelse om fördjupad samverkan enligt av Dua framtagen modell Utlysning av statsbidraget den 31 maj på Duas hemsida Ansökan Dua tillhanda senast den 30 september 2017 Maxbelopp att söka baseras på antal kommunmottagna, se kommunspecifik information på dua.se Ansökningar behandlas löpande och så länge medel återstår Överenskommelse inklusive modell Dua tillhanda senast den 31 december 2017 Beviljade medel kan användas t.o.m. den 30 juni 2018 Hur siffrorna är framtagna: Migrationsverkets statistik om antalet kommunmottagna under 2016 och Q1 2017, ABO och EBO 18-64 år. Maxbeloppen: 0-99 personer 150 000 kronor 100-299 personer 200 000 kronor 300-499 personer 300 000 kronor 500-1000 personer 350 000 kronor Över 1000 personer 400 000 kronor

Hur ska vi möta företagens behov av kompetens? Frågor Hur ser ni på vuxenutbildningens roll i modellen och i utvecklandet av lokala spår? Skiljer det mycket mellan kommuner? Hur fungerar det är varva komvux med aub? Är SFI tillräckligt flexibelt? Är det skillnad på egen regi/upphandlad komvux avseende flexibilitet? Är yrkesvux lokalt/regionalt anpassat till arbetsgivares behov av kompetens? Är Skolverkets yrkespaket aktuella/kända – kommer de att underlätta? Har ni exempel på egna lokala spår/motsvarande som inkluderar samarbete med företag? Finns det utmaningar när det gäller: Lokal prioritering av vuxenutbildning? Lokal organisering av vuxenutbildningen? sfi 15 timmar som lagen föreskriver eller efter individens behov? Dialogen med näringslivet/företagen? Lärarbrist? Klarar sfi att leverera/undervisa på annan plats än i skolan? Skolverkets kurspaket? Nationella regelverk? Annat?

Forts frågor Kan kommunen tillsammans med Af utveckla ”typspår”, med utgångspunkt i kompetensprofiler, som kan användas lokalt/regionalt av flera arbetsgivare? Finns det generella hinder/problem för att medverka i lokala spår? Hur kan Dua medverka/bidra till att underlätta samverkan (kommun/Arbetsförmedling/arbetsgivare) om lokala spår Hur sprider vi bäst exempel? Hur kan vuxenutbildningen bidra till att unga nyanlända fullföljer sina gymnasiestudier?

Håll koll! www.dua.se Nyhetsbrev www.dua.se info@dua.se Facebook: Dua – Unga och nyanlända till arbete www.dua.se