Metod för produktion av lufttäta byggnader

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
ByggaL – metod för byggande av lufttäta byggnader
Advertisements

Magnus Ivarsson Kvalitetssamordnare
Egenkontroll vid livsmedelshantering !
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Vad är Envi-Card? - Ett effektivt intranetverktyg som underlättar
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Energi BIM SBUF-projekt för effektivisering av indata från A-modell till energiberäkningssystem Presentation för buildingSmart Energi BIM
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Ett Villabygges kontroller
Centrala innehåll och kunskapskrav
Centrala innehåll och kunskapskrav
Centrala innehåll och kunskapskrav
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Valutareservs- förvaltningen – verkställande av de restriktioner som gäller Fullmäktiges revisionsenhet (REV) Håkan Skyllberg, BDO PROTOKOLLSBILAGA B Fullmäktiges.
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
§ 41 Räddningstjänstlagen
Kalkyl Faktorer • Kortsiktiga hårda faktorer ingår naturligt i kalkylen. • Långsiktigt hårda faktorer fördelas över användningstiden. • Mjuka korta faktorer.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Avdelningar/stödenheter T 1
Introduktion till FYRA STEG FÖR BÄTTRE ARBETSMILJÖ – 4-stegsmetoden
Beskrivning av strukturen för ledning och styrning i samverkan 4 utgångpunkter är grunden i arbetet 1.Gemensamma värderingar 2.Hälsosamt åldrande 3.Samband.
STUDIEHANDLEDNING I ÅTTA STEG
Steg 3 – Mötet RUTINER FÖR VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Behov av habilitering och rehabilitering
Arbetsberedning förebygger risker och fel
Förberedelser för arbetet
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Upphandlarnas roll i säkerhetsarbetet GNS
Riskhantering Säkrare resultat genom systematisk riskhantering
VIS breddinförande 1 feb-1 aug 2014
Modell för Utveckling av ledningssystem
4S AMA & innovationsupphandling
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Önskemål om omplacering Ärendet föredras för Au/Au:s delegater Ärendet bereds inom förvaltningen Ärendet återförs till Au/ Au:s delegater Beslut Omplaceringsprocess.
SAMBA Metodologiskt utveckling IT i vården terminologi
PROJEKTARBETE 2010 – 2011.
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
Nya föreskrifter och allmänna råd
Kvalitetssäkring ISO 9000.
Aktiviteter och upplevelser
Ska du lämna anbud eller utföra tjänster för Halmstads kommun?
5S grunden för allt förbättringsarbete
Lars Ekberg, CIT Energy Management AB Seminarium om Totalprojekt 5 november 2013 – Länsstyrelsen VG Att genomföra åtgärder så att kalkylen håller Lars.
HKU Handgriplig kvalitetsutveckling
Provtagningens betydelse! 20 § Provtagning av avfallet ska ske enligt en provtagningsplan som ska utarbetas i enlighet med SS-EN 14899:2005 (NFS 2010:4)
Övertag och Recertifiering Jan-Olof Marberg.
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan
IDAG Handläggande under byggtid Vad ingår i en handling? Besiktning Upphandling Anbudstiden 15 april 2015 Sara Bäckström2.
1 Marknadskontrollrådets seminarium ”Din produkt, ditt ansvar ” Nalen 21/ Olika roller, olika ansvar: Tillverkare, importör, distributör Göran Lundmark,
Patientsäkerhetslag 2010:657 3 kap. Vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Nya EKS 10 - Vad beho ̈ ver vi kunna? Genomga ̊ ng av nyheterna i EKS 10. …och framfo ̈ rallt hur vi ska fo ̈ rha ̊ lla oss till kraven i EKS. Ma ̊ nga.
MILJÖREVISION DAG 3 Planering inför miljörevision samt formulering av inledande frågor. Vi genomför en övningsrevision där vi använder våra inledande frågor.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
Projektprocessen, samlingsbild
Metodbilder Utveckling och införande av ny teknik och nya metoder för virkesmätning Process med delprocesser Delprocess med aktiviteter.
Presentation av ledningssystemet
Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i maskinteknik (MSGC17) 22
Agenda till telefonavstämningar med Health Navigator
HbA1c <50 efter kost beh
Självständigt Arbete i Teknisk Fysik 15 hp
Tillämpningsområde och definitioner
Fuktsäkerhet Byggregler och fuktskador Olle Åberg.
I offentlighetens tjänst
Avvikelser i samverkan
Processbeskrivning Markörbaserad journalgranskning
ByggaE – en introduktion i metoden
Kontinuitetshantering – Ett fiktivt exempel
Presentationens avskrift:

Metod för produktion av lufttäta byggnader Utvecklad av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i samverkan med företagen inom FoU-Väst. Finansierad av SBUF. Presentationen får ej användas i kommersiellt sammanhang. Bilder och text får ej kopieras.

ByggaL – metod för byggande av lufttäta byggnader

Programskedet: Byggherrens rutin/checklista (kan också användas av byggherrens representant) Välj ambitionsnivå för det egna arbetet. Se bilaga 1. Vid ombyggnad – genomför en inventering enligt bilaga 2. Formulera krav för lufttät byggnad. Kraven omfattar både tekniska krav och krav på aktiviteter. Se bilaga 3. Upphandling och kontraktsgenomgång för att bekräfta att kraven uppfattats korrekt. Utse ansvarig att följa upp kraven och formerna för uppföljningen. Checklistorna i bilagorna 4 och 5 kan vara en hjälp vid planering av uppföljningen. Vid behov: Initiera information/utbildning för upphandlade aktörer inför projektstart. Se bilaga 8 och 9.

Projekteringsskedet: Projektörens rutin/checklista för projekteringsskedet Utse en ansvarig för lufttäthetsfrågorna under projekteringsskedet. Genomgång av krav och avstämning med byggherren. Intern info/utbildning. Se bilaga 8. Projektera och dokumentera med hjälp av checklista. Se bilaga 4. Intern granskning. Kan utföras med ledning av bilaga 4. Identifiera, planera och dokumentera kritiska produktionsmoment i samverkan med entreprenör, med ledning av bilaga 5. Överlämning till entreprenör: upprätta kontrollplan i samverkan med entreprenör med hjälp av bilaga 5. Sammanställ dokumentationen.

Hur når man lufttät byggnad Hur når man lufttät byggnad? Några viktiga principer för projekteringsskedet: Viktiga punkter att bearbeta och dokumentera under projekteringen: Lufttäthet hos materialet som bildar lufttätande skikt Minimera antalet skarvar Minimera antalet håltagningar/genomföringar Planera lufttäta genomföringar (obs beständighet, byggbarhet, miljöaspekter) - exempelvis imkanal, rökrör, elrör mm Planera fönster- och dörranslutningar (obs beständighet, byggbarhet, miljöaspekter) Planera anslutning mot vägg/golv/tak (byggbarhet blir svårare med en komplicerad geometri)

Projekteringsskedet: Byggherrens rutin för uppföljning Kontakt med ansvarig för lufttäthetsfrågorna och avstämning av dennes interna kommuni-kation av kraven och informationsspridning/ utbildning. Kontroll av dokumentation av lufttätande material och lösningar. Checklista i bilaga 4 kan användas som stöd. Få bekräftat att entreprenör granskat projekterade handlingar. Få bekräftat att projektör identifierat kritiska arbetsmoment i samråd med entreprenör och att kontrollplan för produktion upprättats.

Produktionsskedet: Entreprenörens rutiner och checklistor Utse ansvarig för lufttäthetsfrågorna på byggarbets-platsen. Genomgång av kraven avseende lufttäthet. Granskning av projekterade handlingar i samverkan med projektör med tanke på produktionskritiska moment/detaljer. Om metodändring – visa att lufttätheten uppfyller krav efter ändring. Upprättande av kontrollplan i samråd med projektör. Se bilaga 5. Intern information/utbildning som även omfattar underentreprenörer. Se bilaga 9. Arbetsberedning (före varje nytt moment). Tidig läckagesökning. Se bilaga 7. Slutlig täthetsprovning. Se bilaga 6. Återför erfarenheter till projektör.

Hur når man lufttät byggnad Hur når man lufttät byggnad? Några viktiga principer för produktionsskedet: Granska att levererade material och produkterna för lufttätning stämmer med projekterade produkter? (åldringsegenskaper kan vara annorlunda för snarlika produkter m m) Finns begränsningar i klimat vid applicering – i så fall kontroll och åtgärder för att skapa klimatet Ren arbetsplats (rutiner, skydda, rengör) Torr arbetsplats (rutiner, skydda, torka) Förberedelse av ytor (rengöring/primer m m) Inga hål eller revor i lufttätande skiktet Täta skarvar, genomföringar och anslutningar - utförda enligt anvisningar Tidig läckagesökning, ev tidig och etappvis täthetsprovning – alla berörda bör vara med Förbättringar av lufttätande lösningar En noggrann genomgång/kontroll av lufttätande skiktet/skarvar före igensättning med material som döljer tätskiktet/skarvar Slutlig täthetsprovning – berörda deltar vid provning och läckagesökning Dokumentation bl a med täthetsprovningar, läcksökningar, foton och dagliga noteringar

Produktionsskedet: Byggherrens rutin för uppföljning Kontakt med ansvarig för lufttäthets-frågorna och avstämning av dennes interna kommunikation av kraven och informationsspridning/utbildning. Begär dokumentation från egenkontroller enligt upprättad kontrollplan. Granska dokumentation från tidig täthets-provning/läckagesökning och eventuellt förbättringsarbete som följt på denna. Få bekräftat/dokumentation från slutlig täthetsprovning att kraven uppfyllts.

Förvaltning: Rutin för underhåll av lufttäthet Under förvaltningen är det lufttätande skiktet oftast oåtkomligt för underhåll och kontroll. Däremot finns det fogar och byggnadskomponenter som kan behöva underhåll och åtgärd. • Kontrollera lufttäthet runt genomföringar (kanaler till vind exempelvis) Kontrollera lufttätheten mellan karm och båge eller dörrblad. Notera och följ upp klagomål rörande drag och kalla golv. Dessa kan bero på otätt klimatskal och kan oftast åtgärdas. I samband med en eventuell ombyggnad eller ny genomföring måste dock en noggrann projektering genomföras.