Bevarande av genetiska resurser – vad är Sveriges ansvar? Ylva Tilander Landsbygdsdepartementet
FAO:s arbete med genetiska resurser Commission for Genetic Resources for Food and Agriculture (CGRFA) Multi-Year Programme of Work Global Plan of Action Forest Genetic Resources State of the World´s Forest Genetic Resources International Treaty for Plant Genetic Resources for Food and Agriculture (ITPGRFA)
Konventionen om biologisk mångfald Upprinnelse i toppmötet i Rio de Janeiro 1992 om miljö och hållbar utveckling. FN-fördrag som innebär att varje land har ansvar för att bevara mångfalden på tre nivåer: gener, arter och ekosystem. CBD trädde i kraft 1993. 168 stater har undertecknat. Grunden för gemensamt arbete med hållbart nyttjande av biologisk mångfald, bevarandefrågor och rättigheter till genetiska resurser.
Nordiskt samarbete om genresurser Nordiskt genresurscenter Globala frölagret i Svalbard Nordiska ministerrådet MR-FJLS (fiske, jordbruk, livsmedel, skog)
Miljömålet i svensk skogspolitik Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper ska skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas.
Produktionsmålet i svensk skogspolitik ”Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.”
Nationella miljökvalitetsmål och etappmål för miljömål kopplar till CBD 16 miljökvalitetsmål – ett är Levande Skogar. För att nå målen till 2020 har regeringen och riksdagen förstärkt och utvecklat miljömålssystemet.
Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut M2014/593/NM
Etappmål om genetisk mångfald ”Etappmålet om kunskap om genetisk mångfald innebär att en kartläggning och övervakning av den genetiska mångfalden ska ha inletts senast 2015.” Insats ”Ett uppdrag om myndighetssamverkan kring kartläggning och övervakning av genetisk mångfald hos vilda och domesticerade växter och djur bör ges till Havs- och vattenmyndigheten, Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.”
Flera av de andra etappmålen rör skog och genetiska resurser Åtgärdsprogram för att uppnå gynnsam bevarandestatus för vissa hotade arter / naturtyper Kunskap om genetisk mångfald genom kartläggning och övervakning Tydliggöra miljöhänsyn i skogsbruket så att de får en praktisk tillämpning. Få ett mer variationsrikt skogsbruk genom att förtydliga bestämmelser Öka formella skyddet av skogsmark. Även öka skogsbrukets frivilliga avsättningar. Betydelsen av biologisk mångfald och värdet ekosystemtjänster ska vara allmänt kända och när relevant integreras i ekonomiska och politiska avväganden.
Swedish involvement in genetic resources: some examples Voluntary contribution to the Global Crop Diversity Trust (50 milj kr + 30 milj kr 2007) Hosting meeting negotiating the Standard Transfer Agreement 2006 (ca 5 milj kr) Regional collaboration in Southern Africa (SADC) (160 milj kr over 18 years from all Nordic countries including Sweden) Gene bank collaboration in Eastern Africa (34,5 milj kr until 2007) Gene bank collaboration in Eastern Europe (36,2 milj kr from 2004 and 10 years ahead) Ministerial declaration from the Nordic Council of Ministers declaring free access to Nordic plant genetic material Former minister of agriculture Karl Erik Olsson as board member in Global Crop Diversity Trust. Yearly contribution to the International Treaty PGR
Swedish involvement in genetic resources: some examples, cont. Nationell satsning på skogsträdsförädling 2011-2014 (21 milj kr) NordGen, delfinansiering till den nordiska potten, dessutom särskilt årligt svenskt bidrag
Framtidens utmaningar! Tack för uppmärksamheten Ylva Tilander, PhD Landsbygdsdepartementet ylva.tilander@regeringskansliet.se