sid 1 Så ställer vi / kommer vi att ställa miljökrav i Trafikverkets entreprenader Örebro - 14 september 2016 Sören Dahlén

Trafikverkets generella miljökrav Gemensamma (med storstäderna) Systematiskt miljöarbete Miljöplan Drivmedel Lätta fordon Tunga fordon Arbetsmaskiner Kemiska produkter Kompletterande (Trafikverket) Material Klimatkrav

Några utgångspunkter; Miljökrav ska ….. (grunden i vårt arbete) Vara enkla och tydliga, miljö/kostnadseffektiva, uppföljningsbara och vädja till utförarens kreativitet. (funktionskrav miljö) Beakta ett livscykelperspektiv Samordnas med andra krav Leda till bättre miljö och kunna motiveras Utvärderas och utvecklas Konsekvens - Krav ska bort om de ej gör någon nytta eller om det finns än fiffigare vägar att gå. - Samverkan med branschen en förutsättning

Miljökrav i Trafikverket Miljöprestandakrav (nivåkrav) i Trafikverket beskriver VAD som ska åstadkommas, och ska uttrycka en miljökvalitet/miljöegenskap. Miljökvalitet: I första hand beskrivs kravet som ett av Trafikverket önskvärt miljötillstånd ”BRA miljökvalitet”, med stöd av ett antal fastlagda kriterier. Miljöegenskapskrav: Alternativt beskrivs kravet som ett miljö- egenskapskrav. Några exempel på miljöegenskapskrav kan vara: o krav på halter i miljön som ska klaras o krav på ett tillstånd i förhållande till ett refererenstillstånd, t.ex.15 procents lägre klimatbelastning i ett projekt år 2020 i förhållande till ett referensår Utförandekrav miljö i Trafikverket beskriver HUR en miljökvalitet/miljöegenskap ska åstadkommas. (administrativa och tekniska krav)

Krav ska vara uppföljningsbara! Krav kan följas upp med olika syften o Utvärdera miljönyttan av krav Vem gör det? Kravställare Hur? Genom enkäter, intervjuer, mätningar mm. o Utvärdera om föreslagna insatser/åtgärder kommer att leda till att krav nås – granska miljöplan/projektplan Vem gör det?Projektledare, stöd till projektledare Hur?Läsa handlingar, genomföra dialoger o Utvärdera genomförandet (stickprov efter analys av projektplan/miljöplan) Vem gör det?Projektledare, stöd till projektledare, annan Hur?Granskar verifikat, platsbesök mm. o Utvärdera slutresultatet (blev det som det var tänkt?) Vem gör det?Projektledare, stöd till projektledare, annan Hur? Utredning, analys

Översyn av krav / framtida krav o Uppgradering av nuvarande krav o Utveckla klimatkrav o Start 27 september 2016

Bidrar till det transportpoliska hänsynsmålet för miljö och hälsa samt visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser Det innebär för Trafikverket:  en vision om en klimatneutral infrastruktur senast 2050  en minskad klimatpåverkan om 30 procent till 2025 och 15 procent till 2020 jämfört med Klimatkrav - vision och mål

Betong Arbetsmaskiner/transporter (drivmedel) Stål Asfalt Vad består infrastrukturprojektens klimatpåverkan av? Klimatpåverkan nationella planen

För att nå framgång krävs engagemang från samtliga aktörer Materialleverantörer - produktutveckling Entreprenörer och konsulter - hitta nya innovativa lösningar Trafikverket - skapa incitament och drivkrafter Minimera energianvändning och klimatpåverkan under vägens/banans livscykel

Projekt större än 50 Mkr Krav har införts från och med 15 februari –Nya investeringsprojekt som planeras öppna för trafik 2020 eller senare –Järnvägsmateriel där materialet kommer att användas i projekt som är planerade att öppna för trafik 2020 eller senare. Krav på miljöprestanda; reduktion av i förhållande till referensvärden. (Klimatkalkyl används för att beräkna ett projekts miljöprestanda) Projekt mindre än 50 Mkr Åtgärder på motsvarande nivå som för större projekt Gemensamma krav med storstäderna Troligtvis i form av direkta krav på drivmedel, material och energi – asfalt, stål, betong, bergkross (t.ex. miljöprestandakrav, material och livslängd, återanvändning) Klimatkrav på infrastrukturhållning

Något om klimatkalkyl

Klimatkalkyl utgör vår grund för att ställa miljökrav på större projekt o Bygger på LCA metodik (ISO 14040), och gör det möjligt att beräkna energianvändning och klimatpåverkan från väg- och järnvägsprojekt ur ett livscykelperspektiv Från råvaruutvinning, produktion, transport och underhåll o Modellen behöver indata i form av typåtgärder som planeras och kvantitet. Dessa multipliceras sedan med schabloner för utsläpp per typåtgärd o Schablonerna för utsläpp per typåtgärd finns i modellen och baseras på Resursanvändning vid olika typåtgärder Emissionsfaktorer som anger utsläpp från utvinning, förädling och transport av resurser samt vid användning av bränslen

I samband med upphandlingen definieras ett utgångsläge av Trafikverket med hjälp av en klimatkalkyl. Kan behöva uppdateras vid förändringar av betydelse Ett krav ställs i upphandlingen att reducera klimatpåverkan med x procent jämfört med utgångsläget. Vid projektets slut ska entreprenören visa att kravet har uppnåtts genom verifikat Klimatkrav vid projektering och byggskede

Ingen utvärdering görs i samband med tilldelning –Entreprenör och konsult som tar fram FFU för utförendeentreprenad ska enligt kontrakt leverera en viss klimatprestanda. –Konsulter i tidigare skede och konsult som tar fram FFU för totalentreprenad ska inkomma med åtgärdersförlag Leverantörens prestation bedöms hur väl denne fullgjort kontraktet –Incitament i mallar ”hanterar” både bättre leveranser än krav och sämre leveranser än krav Krav är på genomförande av kontraktet

Klimatkalkyl v.4.0 är tillgänglig med eller utan inloggning Öppen men begränsad version, tillgänglig på –Ingen inloggning krävs –Inga klimatkalkyler kan sparas i systemet Fullständig modell kräver användarkonto och behörighet –Upprättade kalkyler sparas i systemet –De med trafikverksdator söker själva behörighet i Arthur –Externa användare söker användarkonto och behörighet via sin kontaktperson på Trafikverket –Finns inget avtal med Trafikverket kan användarkonto ordnas via framtagande av handling som styrker behovet. Kontakta John Norberg eller Susanna Toller.

sid 16 TACK!