SKANDINAVISM OCH GÖTICISM

Två sorters skandinavism Politisk Syftar till union Danmark- Norge-Sverige I hög grad dominerad av studentrörelser Visst motstånd från de styrande i respektive länder Som mest livlig under talet. Krigen Danmark – Tyskland och 1864 avgörande grundstöt för den politiska skandinavismen. Kulturell Intensiva kontakter mellan danska, norska och svenska författare Oehlenschläger, Steffens, Tegnér, Geijer, Atterbom påverkade av varandra (och av tyska filosofer som Herder). Levande långt efter Det moderna genombrottet grundad i de starka internordiska kontakterna.

Politisk bakgrund 1809 – Sverige förlorar Finland i ett katastrofalt krig med Ryssland – Danmark förlorar Norge som tvingas i union med Sverige. Detta som en följd av att Danmark stått på Napoleons sida i Napoleon-krigen. Nu – paradoxalt nog – ökat intresse för nordiskt samarbete. Dansk prins erbjuds att bli tronföljare i Sverige (dör dock innan det blir aktuellt).

Skandinavism enl. Kari Haarder Ekman ”[…] en huvudsakligen kulturell rörelse som pågick under en period, då man medvetet arbetade för en fördjupad kulturell gemenskap genom att exempelvis hålla sig orienterad om grannländernas språk, litteratur och övriga kulturliv.” (s. 11) ”Allt som rörde grannländernas kultur laddades positivt, vilket var en anmärkningsvärd helomvändning på det idémässiga planet efter århundraden av krig.” (s. 11) ”[…] skandinavismen var en framgångsrik kulturell rörelse som under en period fick politiska inslag.” (s. 11)

Skandinavism Skandinavisk samhörighet ofta utslag av utlandsresenärer, exilskandinaver. Vanligt med bildningsresor till kontinenten (Tyskland, Frankrike, Italien, Grekland). Skandinaviska kotterier i Rom (Thorvaldsen, Atterbom) och senare i Paris (Bjørnson, Lie, Strindberg) och Berlin (Strindberg, Drachmann, Munch, Tavaststjerna) Alltså – dels en riktning utåt, att vilja ta till sig idéer och intryck från kontinenten, dels ett behov av att förenas i ett ”samnordiskt” tänkande. ”Söndringens tid är förbi” – Esaias Tegnér till Oehlenschläger vid promotionen i Lund 1829.

Skandinavism - exempel Skandinaviska studentmöten (1843 Uppsala, 1845 Köpenhamn, 1851/52 Kristiania, 1856 Uppsala, 1862 Köpenhamn, 1869 Kristiania, 1875 Uppsala). Många av de kommande ledande intellektuella (Ibsen, Bjørnson, Brandes) deltog i sådana möten. Skandinaviska musikfester, möten mellan olika nordiska yrkesgrupper, forskare, nykterhetsrörelser, kyrkomöten etc. Uttrycket ”brödrafolk” allt vanligare under 1800-talet. Ex. Henrik Ibsens dikt ”En broder i nød” 1864 om Danmark. Skandinaviska och nordiska vänföreningar (Skandinavisk Selskab i Köpenhamn 1843 – både svenska och norska motsvarigheter grundades) ”Ångbåtsskandinavism” – färjeförbindelser över Öresund, ångbåtsfärder till de återkommande studentmötena. (Otto Lindblads ”Sätt maskinen igång, herr Kapten!”)

Göticism Återvändande till det fornnordiska stoffet – myter, sägner, dikter. Vilja att söka efter det ursprungliga i folksjälen (Herder vägvisare) Eddan, medeltida ballader, folkvisor I Danmark Oehlenschläger och Grundtvig. Norrmannen Henrik Steffens utbildad i Jena för Schelling. Träffar Oehlenschläger i Köpenhamn 1802 → romantikens födelse i Norden. Götiska förbundet 1811 (Tegnér, Geijer, Atterbom m.fl.) Sökande efter det som uppfattades ”nordiskt” – det vilda, primitiva, karga, tystlåtna Exempel: Insamlandet av folkvisor och sagor. Oehlenschlägers dikt ”Guldhornene”, versepos Helge, Tegnérs versepos Frithiofs Saga, dikter av Geijer, Atterbom m.fl. Symbol för det nordiska enandet – den fornnordiska myten om asken Yggdrasil, där de nordiska länderna blir grenar på ett och samma träd. Tegnér: ”Den dag ska gry en gång som Nordens ära kröner/ och enar Asars barn på Asars jord.” (1814)

Carl Ploug: ”Norden” (1842) – sjöngs till Crusells tonsättning av ”Rings drapa” ur Frithiofs Saga Længe var Nordens Herlige Stamme Spaltet i trende Sygnende Skud; Kraften som kunde Verden behersket, Tyggede Sul fra Fremmedes Bord. Atter det Skilte Bøjer sig sammen; Engang i Tiden Vorder det Eet; Da skal det frie, Mægtige Norden Føre til Sejer Folkenes Sag.

Politisk skandinavism Försök att ena Norden gentemot omvärlden: Å ena sidan från danskt håll vilja att trygga Schleswig- Holstein inom det danska riket med hjälp av Sverige – alltså mot Tyskland. Å andra sidan från svenskt håll vilja att återerövra Finland från Ryssland med dansk hjälp. Skandinavism skulle skapa nordisk nationell enhet. Planer på en dynastisk enhet – den svenske kungen Oscar I skulle adopteras av den barnlöse danske kungen Fredrik VII. Oscar I ursprungligen villig att bistå Danmark i kriget mot Tyskland , men blev alltmer försiktig. Ryssland för starkt, motsatte sig svensk intervention.

P.D.A. Atterbom ( ) Vill övervinna språkbarriärerna mellan danska, norska och svenska. Får sina barn, studenter och tjänstefolk att lära sig danska(!). En av de ledande inom Götiska Förbundet. För kulturell skandinavism, men mer tveksam till politisk.

H.C. Andersen ( ) Skriver dikten ”Vi er eet Folk” efter resa till Sverige: ”Land og Folk fik jeg kjær og syntes, som sagt, at mit Hjems Grændse voxte, først nu forstod jeg ret, hvor beslægtet Svensk, Dansk og Norsk vare, og i denne Følelse skrev jeg strax efter min Hjemkomst Sangen: ’Vi er eet Folk, vi kaldes Skandinaver!’”

H.C. Andersen ( ) Skriver: ”Jeg følte smukt den nordiske Aand, hvorledes de tre Brødrefolk lidt efter lidt voxe sammen, og da faldt det mig ind, men vi tre have jo ingen Nationalsang, jag vil give dem een og som sagt, saa skete det; jag troer at faaer den en rigtig Melodie, een, som ’Kong Christian’ har det, da kan den gjerne blive skandinavisk”. Dikten tonsattes både i Sverige (av Otto Lindblad) och i Danmark (J.C. Gebauer) och sjöngs vid studentmöten i Lund och Köpenhamn.

C.J.L. Almqvist ( ) ”Om skandinavismens genomförbarhet” (tal i Köpenhamn 1846). Blev viktigt långt senare – när Nordiska rådet inrättades på 1950-talet! Praktisk inriktning: förespråkar undervisning i geografi, historia och språk där Skandinavien behandlas som en helhet, där de tre rikena får lika stor plats. Även juridiskt samarbete – vill få konstitutionerna att harmonisera med varandra.

C.J.L. Almqvist ( ) Vill ha tullunion och myntreform. Militärt samarbete Vill skapa ett gemensamt skandinaviskt universitet. Är i andra artiklar mer frispråkig om att skapa en skandinavisk dynasti. (Censurlagar i Danmark kan ha skapat försiktighet.)

Skandinavism → nationalism Under senare hälften av 1800-talet är de politiska strömningarna alltmer inriktade på den egna nationen. Avspeglas också i kulturella vändningar. Ex: skandinaviska sångarmöten övergår i nationella sångarmöten talets författare mer inriktade på hembygden än det nordiska.

Rekommenderad litteratur Kari Haarder Ekman, ”Mitt hems gränser vidgades”. En studie i den kulturella skandinavismen under 1800-talet, Sthlm 2010 Ruth Hemstad, Fra Indian Summer til nordisk vinter. Skandinavisk samarbeid, skandinavisme og unionsoppløsningen, Oslo 2008 Bengt Lindroth, Härlig är Norden – en reporters uppenbarelser, Sthlm 2012