Irans äldre historia I Fram till den islamiska erövringen ©Helena Bani-Shoraka 2008

” Guennol Lioness” daterad till mellan f.kr. och den elamitiska epoken.

Inledning Indoeuropeiska stammar f.kr. grottboplatser i regionen, neadnertalmänniskor c:a 8000 f.kr. byar med jordbruk och boskapsskötsel Elamitiska riket (ایلام) c:a 3000 f.kr f.kr. Huvudstad Susa ((شوش– härifrån styrdes handeln mellan mesopotamien, Badakhshan (dagens Afghanistan) och Indusdalen styrdes. Längs handelsvägarna växte städer fram. språk elamitiska, okänt för oss idag. Under 3000 f.kr. började skrift att användas, c:a 2000 f.kr. kom en form av kilskrift att dominera.

Meder och perser Grannriken: Babylonien, Assyrien, sumeriska riket Elamiterna ansatte ofta - i konspiration med Babylonierna – Assyrierna. Under det ny-assyriska riket mellan 900 och 600 f.kr. lyckades assyrierna till sist besegra elamiterna. De brände och plundrade Susa, och strödde salt över all bördig mark i trakterna. En gång för alla. I Assyriska annaler förekommer för första gången perser och meder nämnda, som skattebetalare. Troligen kom dessa iranska folk in i området redan under andra årtusendet, men detta är ganska oklart.

Det mediska riket (مادها) f.kr. Källa:

Mederna var de första att grunda ett rike och anlade en ny huvudstad: Ekbatana (هگمتانه - همدان) Uppgifter om skriftspråk saknas. Bodde inte i städer, ansågs därför ej civiliserade av grekiska historieskrivare I samarbete med babylonier gav man assyrierna dödsstöten på 600-talet f.kr. Meder föregångare till kurder?

Det akemenidiska imperiet (هخامنشیان) f.kr. Källa:

Perserna levde parallellt med och styrdes av mederna i form av en vasallstat Kurosh ((کورش intog Ekbatana (559 f.kr.) Akemeniderna upptog den elamitiska härskartraditionen och byggde på den redan befintliga förvaltningen (med elamitiska anor) Ny huvudstad Susa, samt en ceremoniell huvudstad, Persepolis ((پرسپولیس Zarathustra: Mithra, Ahura Mazda, Anahita

Kurosh den stores cylinder En förkunnelse om segern över Babylon 539 f.kr. Den första skriften om nationers rättigheter (etnisk, språklig och religiös jämställdhet). Återfunnen i Babylon. Källa:

Hög tolerans mot andra folk och deras tro lokala härskare fortsatte att styra Storslagen arkitektur. Dariush I ( f.kr.) efterlämnade en inskription på en klippvägg i Behistun i sydvästra Iran. Inskriptionen är inhuggen på tre olika språk: elamitiska, babyloniska och fornpersiska.

Alfabete – kilskrift Källa:

Logogram Källa:

dooroodiran.blogspot.com/2003/12/persian-hist...

akemeniderna grundade 20 provinser styrda av persiska guvernörer (satraper). en kejserlig lag upprätthölls tillsammans med lokal jurisdiktion. Snart följde stora erövringar: mindre Asien ända bort till Bosporen, Transoxanien, Indusdalen och Egypten. Komplicerat att kontrollera ett så enormt rike Under 490-talet f.kr. gjorde perserna ett misslyckat försök att erövra Grekland. De förekom oroligheter både i och konflikt med flera nybildade grekiska stadsstater.

Källa: Återkommande revolter i Egypten, Babylonien, satraper Interna dynastiska strider

Den hellenistiska perioden Alexander den store (اسکندر کبیر) ledde den grekisk-makedonska hären mot perserriket Erövrade under 3-4 år det akemenidiska riket Susa och Babylon gav upp utan strid Persepolis brändes Slaget vid Issus Slaget vid Issus: en mosaik funnen vid Pompei och som nu kan skådas i Neapel på Museo Archeologico Nazionale.

Alexander den stores imperium

Den siste kungen, Dariush III, flydde österut där han ett antal år senare mördades av en satrap Alexanders rike samma omfattning som akemenidernas Ett medvetet försök att återupprätta det akemenidiska riket under makedonsk-grekisk-persisk ledning befintligt förvaltningssystem och hovceremonier övertogs Blandäktenskap uppmuntrades, dock motstånd i de egna leden mot detta

Alexander dog oväntat år 323 f.kr. i Babylon Riket saknade fortfarande fast form En general vid namn Seleukos tog makten i rikets östra delar Han grundade det Seleukidiska riket Den nya huvudstaden Seleukia anlades vid Tigris. Fungerade parallellt med Antiochia som centra

Hellenismen assimileras i en främre-orientalisk kulturform Det seleukidiska riket utmärktes av löst sammansatta provinser Två av dessa provinser kom att slå sig fria: Baktrien (240 f.kr.) och Parthien (200 f.kr.) Seleucus I, the Victorious, f.kr. seleucids.php

Det parthiska riket (اشکانیان) 171 f.kr.-224 e.kr. Källa:

Från 250 f.kr och under ett sekel framöver frigjorde sig partherna successivt från Seleucidernas styre Det parthiska riket etablerades slutligen år 171 f.kr. Ny huvudstad: Ktesifon (تیسفون), när Seleukia Partherna var ett ryttarfolk besläktade med skyterna Partherna ärvde systemet med vasallstater från seleukiderna

Den regionala politiska kartan ser nu också lite annorlunda ut: -Västerifrån ständiga attacker från romare -Ktesifon intogs flera gånger av romerska härar, krigslyckan växlade -Partherna tillsatte en armenisk kung över ett angränsande område i nordväst (dagens östra Turkiet och norra Irak), som buffertzon

Källa: www-scf.usc.edu/.../EventPics/part.JPG Parthisk metallstaty, 100 e.kr.

Mithridates I of Parthia, f.kr. Källa:

Källa: Parthisk bägare i form av en kronhjort Förgyllt silver med inlagda ögon av glas Daterad till c:a 50 f.kr e.kr.

En självständig provins/vasallstat inom det parthiska riket var Parsa, en lokal dynasti vid namn sasaniderna (ساسانیان), uppkallad efter grundaren Sasan. De lär enligt legenderna ha varit ättlingar till akemeniderna Hyste stort missnöje med den religiösa dekadansen Partherna och sasaniderna: en organisk enhet och fortsättning av det akemenidiska riket?

Det sasanidiska imperiet (ساسانیان) ( e.kr.) Källa:

Ktesifon behölls som huvudstad Sonen Ardashir enade riket

Införde en centraliserad förvaltning - postväsendet - vägnätet Skapade en stark armé Skarpa klasskillnader, kastsystem Kungen halvt gudomlig varelse

Religionen formaliserad Zoroastrism statsreligion på 300-talet, en totalitär teokratisk stat - dualistisk prägel: Ahura Mazda vs. Ahriman - Avesta Manikeism 200 e.kr. Mazdakism, 200 e.kr. - Mazdak: den förste Bolsjeviken? Kristendomen från 100 e.kr. (nestorianer) Mithrakulten

En stenrelief vid Naqsh-e Rostam som visar Shapur I:s triumf över den romerske konungen Valerian och Filip Araben Källa:

Medelpersiska (Pahlavi) Skriften baserades på det arameiska alfabetet med riklig förekomst av ideogram. Källa:

Det sasanidiska rikets sönderfall Under 200- och 300-talen e.kr. fördes ständiga krig mot romare i väster och kushaner (senare heftaliter) i öster. Under e.kr. dominerades det mesta av inre stridigheter, tronföljdsstrider, Östrom i väst och heftaliter i öst. sasanidernas sista guldåldern i slutet av 500-talet ( ) under Khosrou Anushirvans ( ( خسرو انوشیروان styre Den siste sasanidiske kungen, Yazdgerd III ( ( یزدگرد, besegrades runt 637 e.kr. Han flydde österut och mördades till sist i Marv 651.

Arabernas invasion av Iran Slaget vid Qadisiya 637 e.kr. – sasanidernas definitiva fall. Mellan 640 och 650 e.kr. erövrades hela det iranska området Dispyten om efterträdare till profeten Mohammad – blodsband eller trostjänare? Det första kalifatet: Umayyaderna Hur mottogs araberna i de iranska regionerna?

Arabernas erövringar i slutet av 600-talet e.kr. Kalifatets expansion under profeten Mohammad , under de första efterträdarna , och under Umayydaderna. Källa:

Sammanfattning av riken och imperier Elamitiska riket (Susa) 3000 f.kr – 600 f.kr. Mediska riket (Ekbatan) 600 f.kr. – 500 f.kr. Akemenidiska riket (Susa & Persepolis) 550 f.kr. – 330 f.kr. Seleuciduska riket (Seleukia & Antiochia) 330 f.kr. – 171 f.kr. Partiska riket (Ktesifon) 171 f.kr. – 226 e.kr. Sasanidiska riket (Ktesifon & Persepolis) e.kr. Den arabiska invasionen 642 e.kr. -