Föreläsning 7 Qing-dynastin - Från grundandet till Taiping- upproret
Introduktion till perioden Ming-dynastin kollapsar 1644 då uppror kulminerar i Li Zichengs intåg i Peking Översvämningar och epidemier i tio prov Chongzhen-kejsaren begår självmord i Jingshan- parken Den kinesiske generalen Wu Sangui släpper i detta skede in manchuerna och gör gemensam sak med dessa Rebellarmén c:a 1 miljon. Qing+Wu Sanguis arméer: man Rebellerna drivs på flykt efter slag utanför Peking
Fortsatt introduktion De nordliga arméerna fortsätter söderut 1662: De sista Ming-lojalisterna besegras : Han-kinesiska generaler som samarbetat med manchuerna gör uppror Motståndsnäste på Taiwan slås ned : Pax Sinica
Det universella imperiet Ursprunglig frågeställning ”Minoritet i ett hav av kineser” - Manchuerna endast 2-3% av Kinas befolkning. Hur var detta möjligt? Men manchuerna hade en fot i båda kulturerna Formel för samexistens: Delaktighet Det universella imperiet omfattar alltså alla grupper i regionen: han-kineser, manchuer och mongoler i förvaltningen Viktiga dokument och texter på monument finns på kinesiska, manchuriska, mongoliska och tibetanska
Bilder av den manchuriske kejsaren För han-kineserna framställdes kejsaren som bildad konfucian (genom deltagande i konf. Riter; kejserligt stöd till litterära projekt; stöd till akademier; examineringssystemet) För mongolerna: beskyddare av lamaistisk buddhism och företrädare för stäppfolken (titlar, ämbeten, handel) För manchuerna: oförstörd manchu. Regelbundna resor till Manchuriet i ny dager (jakt, ridsport)
Kangxi-kejsaren - som konfucian
Qianlong-kejsaren på jakttur
Yongzheng-kejsaren som mongolisk aristokrat
Yongzheng-kejsaren som daoist
Qianlong-kejsaren
Andra faktorer bakom den manchuriska framgången På lokal nivå: Liten eller ingen skillnad (endast frisyren!). Nästan bara han-kineser i lokal förvaltning (länsnivå) Grödor från Amerika: sötpotatis, majs och jordnötter
Vägen till Pax Sinica (1683) - Arvet efter Nurhaci Manchuerna: i nuvarande Heilongjiang och Jilin. Jordbruk, jakt och boskapsskötsel. Ginseng! Ättlingar till jürchen-folket Delar av regionen under militär förvaltning Nurhaci ( ) enar stammar/hämnas fadern i början av 1600-talet 1616: (Yngre) Jin utropas. Fientlig inställning till kineser.
Vägen till Pax Sinica II 1615: Fanorna. Fyra växer till åtta (Gul, vit, blå, röd, (röd)kantad gul etc) 1619: Regelrätta strider med Ming-styrkor inleds Förbund med mongoliska stammar Inspirerat av mongolerna: 300 hushåll - ett kompani; 5 kompanier - en bataljon; 10 bataljoner - en fana. Manchuer, kineser mongoler Om varje hushåll bidrog med en krigare kunde en fana omfatta man
Policyskiftet 1626 Sonen Hong Taiji tar över efter Nurhacis död 1626 Ny politik: sinifiering Tar avstånd ifrån massavrättningarna som Nurhaci beordrat efter kinesernas uppror 1623
Sinifieringen under Hong Taiji Igångsätter examinationer för rekrytering av personal bland kineser 1631 Inrättar sex ministerier (som i Kina) för södra delen. Den norra delen under fanorna Första helkinesiska fanan blir verklighet efter att stor kinesisk befästning kapitulerat med man 1636: Dynastinamnet ändras till Qing (ren/klar) 1642: åtta helkinesiska fanor. Inte längre manchuer vs kineser
Vändningen under Dorgon (d. 1650)
Kangxi-perioden : Försoningspolitik gentemot den han- kinesiska eliten Samtal mellan kejsaren och företrädare för han- kinesisk elit om hur Qing-dynastin ska kunna vara behjälplig i sammanställningen av Ming-dynastins historia Resulterar i Boxue Hongru 博学鸿儒 1679 Fler projekt som engagerar: Kangxi Zidian; Gujin tushu jicheng; sammanställningar av kom. Till klassikerna
Dorgons förmyndarregering Shunzhi-kejsaren ( ) endast sex år gammal då maktskiftet sker. Farbrodern Dorgon blir den dominerande parten i förmyndarregeringen Återgång till samma politik som under Nurhaci T ex Hår- och klädediktet 1645 Massakern i Yangzhou 1645
De upplysta despoterna Kangxi-perioden 康熙 : Kangxi-kejsaren regerar på egen hand från 1669 Yongzheng-perioden 雍正 : Qianlong-perioden 乾隆 :
Ming-lojalister Ämbetsmän tveksamma till att tjänstgöra i den nya förvaltningen Lojaliteteten låg traditionellt hos den dynasti där man avlagt examina eller verkat som ämbetsman En del lärda valde att leva som munkar i en klosterorden, eller som lärare vid en av de många privata akademier som fanns i landet Om personen var ekonomiskt oberoende kunde han ägna sig åt ett projekt. Vanliga projekt var sen Ming - hur kunde detta ske?
Yongzheng-perioden Samhällsklimatet hårdnar något Kamp mot korruption som börjat bli vanlig under senare delen av Kangxi-perioden Traditionen med informella brev till kejsaren från ämbetsmännen i provinserna institutionaliseras under Yongzheng- perioden
Administrationen I stort sett som under Ming: Kejsare; kansli (Neige); Liubu; Lokalförvaltningen: Generalguvernör; provinsguvernör (provinsnivå); prefekt (flera län/städer); länschefen med sin personliga lilla stab; lokala kanslistaben (på länsnivå); baojia- systemet (på lägsta nivån: by/stadsdel) Under Yongzheng-perioden tillkommer Junjichu mellan kejsare och kansli (informella möten; handplockad personal)
Qianlong-perioden Mycket tyder på att Qianlong-kejsaren försökte nå en syntes mellan Kangxis generösa hållning och Yongzhengs stramhet Många ser Qianlong-perioden som Qing-dynastins höjdpunkt Det fanns inte mycket spänningar kvar mellan manchuer och han-elit
Att notera under perioden Befolkningsökning: 1625: 150 miljoner; 1680: 120 miljoner; 1741: 143 miljoner; 1762: 200 miljoner; 1851: 432 miljoner Social oro under senare delen av Qianlong- perioden: ”Själatjuvarna” 1768; Wang Lun- upproret 1774; : antalet fall av ”totalcensur” växer; rättsprocesser om jord inom klaner vanligare Vita Lotus-sällskapets uppror inte en överraskning. Slutet på Pax Sinica
Handel Kina exporterade i stort sett samma varor som tidigare under Ming - främst siden och porslin Men från och med 1600-talet började man i stor skala att också exportera te från odlingarna i Fujian och Zhejiang Positiv handelsbalans gentemot Europa, som uppfattade det hela som att Kina inte var villigt att importera Men man importerade det man hade bäst användning för - mängder av silver.
Opium En produkt fann dock sin väg in på den kinesiska markanden - opium, en drog som sedan en tid tillbaka varit känd i Kina och främst använts för medicinskt bruk. Det var importen av opium som under talet och framåt som i mycket stor utsträckning bidrog till att Kina fick en negativ handelsbalans: Mer silver strömmade ut ur landet än vad som kom in, trots att Kinas export ständigt ökat i volym.
Opiumhandelns utveckling 1729: 200 lådor 1731: Förbud mot import av opium 1790: 400 lådor : 4228 i snitt 1821: : : omkring : minst
Triangelhandeln Ostindiska kompaniets opiumhandel ”med” Kina börjar utvecklas mer systematiskt från 1816 då den utvecklades till en triangelhandel mellan Storbritanien, Indien och Kina …
Hur det gick till … Från Storbritannien exporterade varor som såldes i Indien (textilier bland annat). Man köpte upp opiumskördar på landområden som kontrollerades av kompaniet. Detta opium exporterades sedan, via mellanhänder till Kanton där det såldes för mellan tusen och två tusen mexikanska dollars per kista (65 kg) (efter 1838 mellan dollar). Delar av förtjänsten gick sedan till inköp av kinesiskt te, som fraktades och såldes till god förtjänst i Storbritanien.
Kinas reaktion I Kina växte det fram två olika uppfattningar om hur problemet borde angripas. En sida propagerade för att man borde tillåta handeln, men att då beskatta opiumet hårt. Den andra sidan propagerade för en hårdare linje - att genom handling, och inte bara protester, visa att man inte längre tolererade smugglingen. Det blev den hårda linjen som till slut vann gehör hos kejsaren.
Lin Zexu 林则徐 En ämbetsman vid namn Lin Zexu (numera nationalhjälte i Folkrepubliken Kina) sändes 1839 till Kanton med uppdraget att stoppa opiumhandeln. Han beslagtog lådor med opium och sände iväg engelsmännen. Engelsmännen genomförde då ett antal anfall i Pärlflodsdeltat och längs den kinesiska kusten upp till Zhejiang.
Kriget 鸦片战争 Situationen allvarlig 1841 då brittiska förstärkningar anlände till Kina. När britterna attackerat kinesiska ställningar vid Pärlfloden, Xiamen (i Fujian) och Ningbo (i Zhejiang) och dessutom hotade både Nanjing och Hangzhou så började man förhandla. Förhandlingarna mynnade ut i Nanjing- fördraget 1842
Fördraget 南京条约 Det blev det första i en serie ojämlika fördrag som Kina påtvingades: I Nanjing-fördraget stipulerades bland annat att: 1) Kina skulle betala 21 miljoner silverdollar i skadestånd och ersättning för beslagtaget opium; 2) Kanton, Xiamen, Fuzhou, Ningbo och Shanghai skulle öppnas för engelsmännen; 3) ön Hongkong skulle tillfalla Storbritannien.
Konsekvenserna Två tredjedelar av handeln flyttades snart över till det mer attraktiva Shanghai. Detta fick förödande konsekvenser för de kantoneser som blivit beroende av handeln via Kanton Kopparns värde i förhållande till silver sjunker ännu snabbare: 1820: en liang (36 gr.) 1000 kopparmynt 1827: : :
Bakgrunden till Taiping-upproret Detta fick oerhörda konsekvenser för den fattigare delen av befolkningen vars inkomster kom i koppar och vars skatter kalkylerades i silver Desperationen som Nanjing-fördraget medförde ledde indirekt till ett av de blodigaste upproren i Kinas historia nio år senare: Taiping-upproret : (20-30 miljoner döda).
Hong Xiuquan och Taiping-upproret ( ) Hakka från Kanton, f Examensförsök på shengyuan-nivå år 1830, 1836, 1837, och Får syner där han uppmanas av en äldre man att driva ut demonerna ur landet. Möter ”brodern”. Sätter 1843 detta i samband med en kristen skrift som han fick Ser sig som Jesus yngre bror. Lär sig mer om kristendomen av Issachar Jacox Roberts. Börjar predika.
Flytten till Guangxi Bränner konfucianska och buddhistiska böcker och statyer Blir avskedad från skolan där han arbetar Flyttar till Guangxi med anhängare Bildar ”Gudsdyrkarna” Många anhängare bland ”utslagna” Anti-Qing inom några år Första större striderna 1850 Taiping Tianguo utropas 1851
Färden norrut anhängare 1850 växer till c:a 500 t. år 1853 då Nanjing intas av rebellerna manchuer massakreras Rörelsen tappar farten efter då man når Tianjin i ett försök att inta Peking När Nanjing intas av kejserliga styrkor år 1864 har miljoner människor mist livet i Kina Qing-dynastin drabbas av fler katastrofer innan dynastin faller i revolutionen 1911