Kulturantropologi A1 Föreläsning 2: Kulturbegreppet och den antropologiska metoden (1)

Idag fortsätter vi prata om kulturantropologins idéhistoria. Detta leder oss också fram till att fortsätta diskutera kulturbegreppet. Hur har antropologer använt detta begrepp genom tiderna? Vad finns det för kritik? Vi ska också börja prata om det som vår disciplin ofta självt ser som det som definierar oss och särskiljer oss från andra – den antropologiska metoden.

Lite repetition… IGÅR: Antropologin formas som disciplin. ”Armchair anthropology! Fascinationen av ”den Andre” Antropologi och kolonialism Evolutionism (Lewis Henry Morgan) Edward B Taylors kulturbegrepp. Kulturer i pluralis

Franz Boas ( ) Den historisk-partikularistiska skolan Varje kultur måste förstås utifrån dess egna historiska och ekologiska förutsättningar

Boas KULTURRELATIVISM Kulturer är lika logiska utifrån kulturbärarens perspektiv Kulturer som ”glasögon”

Bra eller dåligt? Det är inte frågan! Det handlar om att förstå någonting utifrån gällande kulturellt ramverk om man anammar en strikt kulturrelativistisk hållning

Den kulturrelativistiska ”andan” är fortfarande relativt stark inom kulturantropologin. Men vad kan det finnas för kritik att rikta mot detta perspektiv? Diskutera 2 o 2 eller 3 o 3 i ca 5 minuter…

Bronislaw Malinowski ( ) Trobrianderna Det moderna fältarbetets fader Fånga helheten Funktionalist ”The native’s point of view” Kultur till för att tillfredsställa människans behov. Social institutioner utvecklas för at fylla dessa behov. MEN… Reflexivitet saknades. De egna glasögonen glömdes bort.

Alfred Radcliffe-Brown ( ) Inspirerad av Èmile Durkheims samhällsteori Strukturfunktionalismens fader Ansåg att olika institutioner i samhället bidrar till dess stabilitet och varaktighet Mycket påverkad av naturvetenskap

Claude Lévi Strauss ( ) Strukturalist Fokuserade på universella mentala strukturer och s.k. ”binära oppositioner” Dessa oppositioner präglar allas sätt att se på världen MEN hur de kommer till uttryck ser olika ut

Anthony Giddens (1938- ) Struktur och aktörskap (structure and agency) Mer dynamisk än de tidigare modellerna Ett pendlande mellan struktur och agens Kultur som PROCESS

Vi tolkar och värderar- inordnar och rangordnar – strukturerar och kategoriserar MEN vad händer med det som inte passar in i ”boxarna”? Mary Douglas ( ) ”Renhet och fara” - vad klassificerar vi som smuts och varför?

Utifrån det vi pratat om: Det antropologiska kulturbegreppet Tylors ”the complex whole” Kultur som något inlärt, delat och överfört Det skapar normer Insocialiserade delade värderingar

Kritik mot kulturbegreppet Förenklande och klumpar samman – osynliggör individen Riskerar att dölja mångfalden/variationerna. Är alla medlemmar i en kultur alls särskilt lika? Vad är det vi delar i en kultur och hur delat är det egentligen? Vi kan känna oss hemma i och vara medlemmar i mer än en kultur Riskerar att ska ”vi” och ”dem”, den Andre Problematiskt att definiera allt som ”kultur”. Om allt är kultur – hur kan vi då använda begreppet?

Kultur kan sägas vara: Gemensamma erfarenheter, värderingar och tankar som styr våra handlingar Normer och värderingar som binder oss samman i gemenskaper Ett samhälles livsmönster Sätt på vilket man gör någonting: hur man utnyttjar naturresurser, syn på ekonomi, ekologi, etc. Hur man organiserar samhället Sätt att analysera och förklara verkligheten (meningsskapande) Föreställningar om hur saker är – och hur saker borde vara

Kultur – konstruerat och föränderligt T ex. föreställningar om skönhet och vad som är attraktivt

Kultur – konstruerat och föränderligt T ex vad som är acceptabelt och vad som faller utanför den ramen.

Ett viktigt begrepp i sammanhanget ETNOCENTRISM = när man tenderar att se på, förstå och förklara världen omkring sig utifrån sin egen kulturella horisont och sina egna måttstockar – oavsett aktuell kulturell kontext

Antropologisk metod Fältarbetet Delatagande observation Intervjuer Kodex och praxis The actors’ point of view (i plural!) EMIC och ETIC (inifrån och utifrånperspektiv) Etnografi Analysen – att göra antropologi av etnografin Det jämförande perspektivet Reflexivitet Kulturrelativism

Fälten och studieobjekten har förändrats

Fältarbete – en tidskrävande metod Malinowskis anda lever kvar – fortfarande något av ett ”ideal” Från utomeuropeiska samhället till ”anthropology at home”

Deltagande observation To go native????? Fördelar med metoden? Nackdelar?

Intervjuer Strukturerade, semistrukturerade, ostrukturerade Informella samtal Återkommande samtal Anteckna/spela in

Kodex och praxis Det kan vara skillnad på vad folk säger att de gör och vad de faktiskt gör Hur vet vi att informanterna talar sanning Etiska aspekter – hur gör vi vårt materialinsamlande? Förstår informanterna kontexten? Vad gör vi med den kunskap vi får?

The actors’ point of view… Går det att komma åt den? Kan du ha några andra glasögon än dina egna?

Två viktiga begrepp: EMIC och ETIC Emic: inifrånperspektiv Etic: utifrånperspektiv För antropologen är relationen mellan emic och etic viktig

Etnografi Ethnos: Folk Grafein: Skriva Etnografi: ”folkbeskrivning” Att fundera på: Vilken/vems verklighet beskrivs? Hur påverkar ”etnografens” ego (Reflexivitet)

Analys och jämförelse Materialet ska göras intressant och användbart för andra/dina kollegor Att göra antropologi av etnografin = ATT STÄLLA EN VETENSKAPLIG FRÅGA Teorier som förklaringsmodell

ONTOLOGI - det som finns i världen. Verklighetens fundamentala kategorier. EPISTEMOLOGI – kunskapen om det som finns i världen. Hur vi vet och resonerar kring ”verkligheten”. METODOLOGI – att beskriva det som finns i världen och kunskapen om detta. Den teknik vi använder för detta. Filosofiskt och vetenskapsteoretiskt …

En EPISTEMOLOGISK fråga: Hur vet vi hur naturen är beskaffad? En ONTOLOGISK fråga: Finns naturen? En METODOLOGISK fråga: Hur ska vi bära oss åt för att bäst beskiva naturen? Filosofiskt…

Vetenskapsteori – teorier om vad vetenskap är och hur den ska bedrivas Två vetenskapsteoretiska begrepp: Ontologi: Läran om det varande/om det som är, läran om det existerande, Handlar om hurdan verkligheten är. Har ofta handlat om frågan om vad verkligheten ytterst sett består av – vad som är verklighetens substans eller väsen Uppfattningen om att vår verklighet består av någon substans som existerar oberoende av vår kunskap om den. Epistemologi: Läran om vetandet. Handlar om kunskapens grund och giltighet, handlar om ifall och hur vi kan uppnå/få kunskap om denna verklighet Vad kunskap egentligen är Vad vi kan ha kunskap om Hur vår kunskap är beskaffad Knyts samman av metodologi – ett perspektiv/förhållningssätt för hur jag ska gå tillväga! Vilket fenomen är jag intresserad av?  Vad vill/kan jag ta reda på om det?  Hur ska jag gå till väga? ONTOLOGIEPISTEMOLOGI METODOLOGI

Sammanfattning Nu har vi ägnat två föreläsningar åt att försöka ringa in vad kulturantropologi handlar om. Det antropologiska perspektivet börjar växa fram. Som en del av denna resa har vi gått igenom fragment av den antropologiska idéhistorien. Vi har nämnt några viktiga begrepp och koncept. Kulturbegreppet har granskats och vi har tagit del av hur antropologer använt och kritiserat begreppet. För att ytterligare skapa förståelse för det antropologiska perspektivet har vi också gått igenom grunderna för den antropologiska metoden.

På torsdag är det seminarium med Molly Nästa vecka ska vi prata om socialisering och hur vi människor på olika sätt skapar de olika normer, värderingar, strukturer och sociala organisationer som våra samhällen uppvisar.