Hur bedöma risken för våld med utgångspunkt från bedömningsinstrumentet FREDA 28 oktober 2015 Ett samarbete mellan Högskolan Dalarna, SUD och Länsstyrelsen Dalarna

DAGSCHEMA förmiddag FIKA Inledning och presentation av dagen Utvärdering av FREDA samt användande av riskbedömningsinstrument för kartläggning och utredning; Helén Olsson och Kerstin Bergman PAUS 20 min Lena Jakobsson redogör för grundläggande kunskaper gällande våld i nära relationer samt erfarenheter av arbetet med FREDA

DAGSCHEMA eftermiddag LUNCH på egen hand fortsättning FREDA introduktion samt genomgång av praktisk övning i grupp – Grupparbete samt eftermiddagsfika under tiden (cirka 14.30) – Genomgång av fallet med Lena Jakobsson. Reflektion kring dagen – upplevelser av att arbeta med de tre instrumenten. Erfarenhetsutbyte. Exempel på säkerhetsplanering. Utvärdering. Slut senast kl 16.00

Helén Olsson PhD i Hälsovetenskap Socionom Verksamhetsutvecklare SUD Kursansvar och undervisning på socionomprogrammet Forskning inom området Hälsa och Välfärd

Kort introduktion gällande; Socialstyrelsens utvärdering FREDA Vikten av genomtänkta implementeringsplaner Att göra systematiska utvärderingar med hjälp av ett riskbedömningsinstrument Exempel från en rättspsykiatrisk klinik

FREDA utvärderingen Trefaldigt syfte: 1.Om FREDA bidrar till ett förändrat arbetssätt med våldsutsatta 2.Om de som är föremål för bedömningar, upplever instrumenten som acceptabla 3.Inventering av erfarenheter kring att arbeta med FREDA Stranz, Vogel, Wiklund (2015). Utvärdering av FREDA-bedömningsmetoder i arbetet medvåldsutsatta. Rapport nr 147. Rapport i socialt arbete. Stockholms Universitet

Förändrat arbetssätt? FREDA används bara vid tydliga indikationer på våldsutsatthet FREDA beskrivning förefaller inte leda till en ökning av insatser, eller att insatsernas karaktär ändras Användandet av FREDA har dock lett till att verksamheterna identifierat brist på insatser De verksamheter som väljer att använda FREDA kanske även väljer att prioritera området?

Hur upplever klienterna FREDA? Överlag föreföll acceptansen för de tre instrumenten vara god Frågorna upplevdes som lätta att förstå och besvara Klienterna upplevde att handläggarna/behandlarna avsatte tid för att förklara och processa i frågeställningarna

Vilka erfarenheter finns kring att arbeta med FREDA? FREDA bedömningen identifierar en högre andel våldsutsatta män – andelen personer med utländsk härkomst minskar FREDA bedömningen identifierar en stor andel personer som varit våldsutsatta – därför ingen insats/åtgärd Svårt för socialbidragshandläggare att med systematik börja använda FREDA i sitt arbete (stort bortfall) Stor avsaknad av implementeringsplaner i verksamheterna

Implementeringsbegreppet (Guldbrandsson, 2007, s. 6) att införa och arbeta med nya idéer (Janlert, 2000) att börja använda en metod i praktiken (Gotham, 2004) att upprätta nya planer, idéer, modeller, normer eller policys (Wikipedia)

Implementera att arbeta med planlagda aktiviteter (Guldbrandsson, 2007, s. 9) ”aktiva och planerade ansträngningar för att en ny metod ska användas som ordinarie metod i en verksamhet” (Greenhalgh, m.fl., 2005).

Kunskap om implementering… Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 % av det planerade förändringsarbetet efter tre år… … utan sådan kunskap genomförs 14 % av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år… Fixsen, m.fl. (2001)

Att arbeta med förändring= att befinna sig i processer Från ax till limpa…

Vad kan implementeras? EXEMPEL: Rutiner för att ta emot nyanställda Rutiner för kvinnofridsarbete Införandet av nya metoder Förbättra brukarmöten och tillgänglighet Förbättra trivsel och skapa friskvårdsgrupp

Fem missuppfattningar… 1.En bra metod implementerar sig själv 2.En bra informationssatsning leder till förändring 3.En bra utbildningssatsning leder till användning 4.Förändringsprocesserna kan ske snabbt 5.Det räcker att man tror på det man ska förändra

Att implementera evidensbaserade metoder Till exempel att börja använda standardiserade bedömningsinstrument…

Att tänka på vid implementering av nya metoder Socialstyrelsen (2012). Om standardiserade bedömningsinstrument Vem/vilka ansvarar för implementeringen av en viss bedömningsmetod i verksamheten? Vilka resurser behövs för att lyckas med implementeringen? (personal, utbildning, avsättande av tid för träning och övning) Behövs några arbetsrutiner ändras?

Att tänka på vid implementering av nya metoder Socialstyrelsen (2012). Om standardiserade bedömningsinstrument Var noga med att definiera målgruppen som bedömningsmetoden avser samt vid vilka situationer som metoden skall användas Försök bedöma den vetenskapliga kvalitén

Skillnaden mellan att implementera och göra systematiska uppföljningar Implementera att ”sjösätta” nya arbetssätt i en verksamhet… att arbeta med förändringsprocesser… Systematisk uppföljning att dokumentera och göra uppföljningar av klienter, anhöriga och personal… Gör det vi gör nytta?

Att göra systematiska uppföljningar Dokumentera och följa upp arbetet med enskilda klienter (på gruppnivå) Sammanställa och analysera informationen i syfte att utveckla och förbättra verksamheten Ge ett gott underlag för ledning och politiker att planera för framtida behov av resurser Socialstyrelsen (2014). Systematisk uppföljning. Beskrivning och exempel. Art.nr

Sex steg i en systematisk uppföljning: Planera för systematisk uppföljning Beskriv situationen före en insats Beskriv situationen under en insats Beskriv situationen efter en insats Sammanställ uppgifterna Analysera resultaten Socialstyrelsen (2014). Systematisk uppföljning. Beskrivning och exempel. Art.nr

Exempel på systematisk uppföljning: Socialstyrelsen (2014, s. 33). Systematisk uppföljning. Beskrivning och exempel Behov av försörjningsstöd i olika grupper Klienters vårdbehov på en missbruksenhet Klienters möjligheter att nå egna uppsatta mål Omfattning när det gäller våldsutsatta (tex antal, våldets karaktär, och om det funnits barn med vid våldstillfället) Brukares och anhörigas upplevelse, nöjdhet Inkomna och avslutande barnavårdsutredningar

Exempel på systematisk uppföljning av den rättspsykiatriska vården

HCR-V3 instrumentet NUTID C-skalan C 1 Brist på insikt C 2 Negativ attityd C 3 Psykiatriska symtom C 4 Instabilitet C 5 Dålig behandlingsbarhet FRAMTID R-skalan R 1 Orealistisk framtidsplanering R 2 Brist på professionell tillsyn R 3 Brist på stöd och hjälp R 4 Brist på samtycke och motivation R 5 Stress

First assessment N=267 Second assessment N=267 First and second sub-sample (1) Most recent assessment N=212 First and most recent sub-sample (2) Mean (SD) NSign.Mean (SD)NSign. Clinical items C1-Brist på insikt 1.46 (0.55)1.40 (0.58)267 * 1.32 (0.56)212 *** C2-Negativ attityd 1.33 (0.60)1.25 (0.62)267 ** 1.15 (0.59)212 *** C3-Symtom på psykisk sjukdom 0.81 (0.79)0.73 (0.75)267 * 0.64 (0.75)212 ** C4-Instabilitet 0.91 (0.63)0.85 (0.64)267 NS 0.72 (0.62)212 *** C5-Dålig behandlingsbarhet 1.33 (0.61)1.25 (0.60)267 * 1.18 (0.58)212 ** Total clinical items 5.82 (2.15)5.50 (2.15)267 *** 5.0 (2.16)212 *** Risk items (IN) R1-Orealistisk framtidsplanering 0.85 (0.54)0.74 (0.54)231 *** 0.74 (0.51)134 ** R2-Brist på professionell tillsyn 0.54 (0.52)0.51 (0.52)231 NS 0.43 (0.53)134 * R3-Brist på stöd och hjälp 1.44 (0.60)1.39 (0.66)231 NS 1.40 (0.61)134 NS R4- Brist på samtycke och motivation 1.20 (0.58)1.10 (0.56)231 *** 1.17 (0.56)134 * R5-Stress 1.06 (0.49)1.03 (0.54)231 NS 1.08 (0.52)134 NS Total risk items 5.08 (1.70)4.77 (1.81)231 *** 4.81 (1.70)134 ***

Vad visade resultaten från riskbedömningarna? Av 267 patienter sänker 46 patienter sin risk för våld med 30% eller mer Riskfaktorerna stress och brist på stöd och hjälp visade sig vara svåra att förbättra Kvinnor sänker sin risk för våld 2.2 gånger bättre än män Patienter utan psykopatidiagnos är mer benägna att sänka sin risk för våld I övrigt inga demografiska skillnader Olsson, H. (2013). Att minska risken för våld och främja återhämtning i den rättspsykiatriska vården. Avhandling Mittuniversitetet, Sundsvall

Nästa steg: Fråga patienterna

Vad bidrog respektive hämmade processer kring återhämtning och minskad risk för våld? POSITIVT Att kunna ta det lugnt och vila Att ha en stark vilja Att tänka positivt och använda sig av inre ”goda” bilder Att sysselsätta sig Rätt medicin och att ha ett stödjande nätverk omkring sig. NEGATIVT En orolig avdelning med ointresserad personal Att tvingas byta avdelning och att få sin kontaktperson utbytt Den oklara tidsaspekten kring vårdens längd, frigångar m.m. Svårinställd medicin

Steg tre: Fråga personalen

Vad personalens ansåg bidrog till en harmonisk vårdmiljö ”... sammansättningen på patientgruppen är viktig, vi har haft patienter som flyttat härifrån – som man nästan har velat hålla kvar för att de haft så gott inflytande på de andra patienterna. De drar upp stämningen och håller ihop…” ”… jag tror att det är en växelverkan. Om patienterna är trygga och personalen är trygga med sig själva – om det är en bra personalgrupp. Då gör det inte så mycket om någon är riktigt dålig som kommer hit…” ”För många dåliga patienter på en avdelning, under för lång tid, blir väldigt jobbigt… både för patienter och för personalen…”

Referenslitteratur Guldbrandsson, K (2007). Från nyhet till vardagsnytta – om implementeringens mödosamma konst. Statens Folkhälsoinstitut (2007:20) Nilsen, P (2014). Implementering av evidensbaserad praktik. Malmö. Gleerups utbildning AB Socialstyrelsen (2012). Om implementering. Art nr

Referenslitteratur Socialstyrelsen (2014). Manual för FREDA – standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer. Socialstyrelsen (2014). Systematisk uppföljning. Beskrivning och exempel. Art.nr Stranz, Vogel, Wiklund (2015). Utvärdering av FREDA- bedömningsmetoder i arbetet medvåldsutsatta. Rapport nr 147. Rapport i socialt arbete. Stockholms Universitet

Tack för Er Uppmärksamhet