Samhällsstruktur

Samhällsstruktur Vad är en samhällsstruktur? Tankeövning: båten i parken Gångarna i parken: sätt att tänka, sätt att leva, sätt att handla och bete sig.

Samhällsstruktur Samhällsstruktur: mönster och regelbundenheter vi kan se om vi tittar på samhället - oskrivna regler, mönster och intuitioner som får oss att tänka och bete oss på ett visst sätt. (De flesta av oss väljer att gå på de färdigtrampade stigarna, medan andra klampar tvärs över gräsmattan). Vi leds av och gör våra val genom samhällets strukturer. Vi tänker inte på denna strukturella påverkan (är omedveten) Krock mellan samhällsstruktur och individens fria handlande (aktör versus struktur) Existerar fri vilja?

Hur skapas sociala strukturer? Antaganden: De tidiga funktionalisterna menade tex att alla samhällen har några grundläggande strukturer som människorna inrättar sig efter. Andra menar att det är människorna själva som skapar strukturerna efter sitt handlande. De flesta är dock överens om att de strukturer som finns har formats under historiens gång - övergången från jordbrukssamhälle till industrisamhälle gjorde att gamla strukturer och funktioner förändrades. Religion, politik, ekonomiska förutsättningar. Ibland kan enstaka personer med mycket makt och inflytande kasta om strukturerna i ett helt samhälle. Dessa strukturer har skapats av människor tillsammans. Samtidigt som vi tillsammans skapar dessa strukturer så föder dessa strukturer våra beteenden. Strukturerna blir en slags tvingande kraft som får oss att handla utifrån förutbestämd sätt.

Samhällsstrukturernas betydelse Har stor betydelse för såväl grupper som enskilda individer. De styr vårt sätt att tänka och handla samt synen vi har på andra och oss själva. Det är nästan alltid lättare att följa en struktur än att bryta mot den. Vi följer den upptrampade stigen eftersom det är enklast – eventuella sanktioner De sociala strukturerna påverkar våra möjligheter till utbildning, våra chanser på arbetsmarknaden, vårt boende, vårt familjebildande och våra allmänna levnadsvillkor. Tillhör man en grupp eller ett samhällsskikt som har låg status, har man sämre möjligheter att påverka sitt eget liv och samhället i stort. Är man avvikande i sina tankar eller i sitt beteende hamnar man också utanför de grupper som är accepterade i samhället.

Funktionalism August Comte (1798-1857) – jämförde samhället som en kropp, en organism, med organ. För att samhällskroppen skulle vara i balans och harmoni måst varje organ fungera, i annat fall blir koppen sjuk. Detta synsätt att se delar i förhållande till helheten – holism. Ur denna syn växte funktionalism fram. Enligt funktionalism betraktas varje del i kroppen som avgörande för att helheten skall fungera väl.

Funktionalism Émile durkheim (1858-1917) Durkheims syn på samhällsstrukturen: Han var övertygad om att det var samhället som styrde människan och inte tvärtom: samhället var förutsättningen för individen – vi föds in i ett samhälle med färdiga strukturer som människan formas av (och ej tvärtom). Strukturerna svåra att rubba. Hade ett funktionalistiskt synsätt på samhället, och såg där den organiska solidariteten (specialiserade arbetsuppgifter) rådde hade varje del en funktion för att bidra till helheten (holism). När de olika delarna i samhället hade sin funktion och allting fungerade som en helhet så rådde balans. Anomi: sjukligt tillstånd av obalans. Nödvändigt med balans mellan samhällets funktioner. Begreppet anomi beskriver samhället som sjukligt, normlöst eller som att människorna upplever brist på mål och syfte. Ett anomiskt samhälle har rubbats ur sin balans. Därför viktigt att de som bygger samhällen är medvetna om de strukturer och funktioner som finns och behövs i samhället.

Funktionalism – varför vi utför vissa handlingar Samhället består utav olika delar och alla delar i samhället fyller en funktion. Vilka delar behövs för att samhället skall fungera? Samhällsstrukturer och beteenden kan förklaras genom konsekvenserna av en handling. Det finns bakomliggande skäl till varför någon gör en speciell handling, och genom att se till konsekvensen av handlingen kan man förstå orsaken. Konsekvensen (målet med handlingen) - att stilla ett behov. En handling skall fylla en funktion, den skall uppfylla ett behov eller ett mål. Detta måste inte nödvändigtvis ligga i individens intresse, utan målet eller behovet kan också ligga i strukturer - samhällets eller en organisations intresse. Övning: rita på tavlan pilar, konsekvenser – handling, hitta på förslag

Funktionalism – betydelsen av integration Ett samhälle är en helhet, ett system där alla delarna är integrerade. De sociala processerna (hur människor handlar) som sker i systemet kan alltså inte förklaras utifrån fri vilja Därför viktigt att se vilka effekter seder, traditioner och delar i samhället har när det gäller att skapa större integration. Integration handlar om sammanhållning. Det finns ett behov av sammanhållning i samhället för att samhället skall fungera. Samhället står över individen och påverkar våra handlingar – vill man veta varför handlingen gjordes måste man se på det utifrån ett helhetsperspektiv. Samhällsstrukturens tvingande krafter

Funktionalism – exempel på strukturen Strukturer formar socialisationen – lagar, normer lever i samhällsstrukturen vilka reproduceras när vi socialiseras och samhällets struktur införlivas i människan. Det gemensamma förhållningssättet till lagar och normer skapar också en sammanhållning runt lika värderingar – vi får ett mer integrerat samhälle. Med samma värderingar kultur och språk skapas band mellan individerna i samhället, dessa band ökar integrationen.

Durkheim - självmordet Studerade statistik för i vilken grad människor begår självmord i olika samhällen och olika tider. Söka sociala förklaringar och sociala fakta (bakomliggande orsaker) som bidrog till anomiskt tillstånd, vilket ledde till självmord. Svaren finns i samhällsstrukturen! Beroende på hur samhället såg ut och fungerade påverkade det hur människor mådde Sociala fakta: tex religion, gift/ogift, om samhället var i krig, om man var rik eller fattig – hur dessa faktorer tillsammans såg ut var också avgörande för självmordstalet i samhället

Durkheim - självmordet Dessa sociala fakta påverkade individens integration i samhället och därmed dess benägenhet att begå självmord: Judar begick självmord i mindre grad än protestanter och katoliker – handlade om tankefrihet. Protestanter och katoliker var mer fria att tänka medan judarna ingick i en tätare social församlingsgemenskap. Ju högre utbildning desto vanligare med självmord – ledde till en mindre integrerad individ Gifta människor var mer integrerade Med barn var mer integrerade (än utan) Krig minskade antalet självmord (det upplevda hotet integrerade människor)

Funktionalism Talcott Parson handlingsteori – utgick ifrån att människan, eller aktören, inte ses som en individ utan ett system av relationer till sociala och icke-sociala objekt. Aktören är alltså summan av de relationer denna har omkring sig. Fokus på människan och vilken situation som är rådande. Vad skapar balans? Hur skall ett system kunna bevaras? Socialt system – exempelvis en organisation – har vissa delar som krävs för att systemet skall bestå AGIL-schema – kan användas för att se hur ett socialt system, upprätthålls och bevaras. Kan appliceras på både stora och små system

Funktionalism – modell AGIL-schema Adaption Anpassningsfasen Goal attainment Måluppfyllelse Integration Latency latensfas

Funktionalism – modell AGIL-schema A: aktörerna måste anpassa sig till den rådande situationen eller miljön. Systemet måste fungera tillsammans med andra delar i samhället. Utan anpassning kan inte aktörerna bringa harmoni i systemet. G: tillsammans måste aktörerna ha en gemensam målbild I: ett gemensamt mål skapar integration. Om inte systemet har tillräcklig sammanhållning kan inte mål uppnås och systemet upplöses L: systemet får chansen att återhämta sig och bevaras. En fas där systemet återskapas och nya medlemmar kan tillkomma och för dessa blir det nödvändigt att anamma och anpassa sig till systemet. Om någon av faserna rubbas – rubbas hela systemet. Detta måste ordnas till för att det återigen skall bli balans och harmoni.

Konfliktteorier Karl marx (1818-1883) Marx syn på samhällsstrukturen: Människan kan inte finnas utanför samhället. Vi föds och kastas in i samhällsstrukturen som påverkar och formar individen. Förhållandet mellan människa och samhällsstruktur komplext. Människan en del av världen, och den kunskap hon skapar bygger på hennes aktiva handlande i världen. På så sätt finns det utrymme för individen att påverka samhällsstrukturen och bygga om samhället. Människan en del av världen och kan påverka samhällsstrukturen och bygga om samhället.

Alienation – att vara frånskild från verkligheten och sig själv och kan uppleva meningslöshet. Förr hade man en större del i arbetet och slutmålet. Idag jobbar man och får lön, men vi är bara en kugge i hjulet, får lön för ett arbete vi själva inte har nytta av egentligen, skapar en känsla av meningslöshet – människan förlorar känslan med målet med sitt arbete. Central del i mänskligt liv, att arbeta och få ta del av sitt arbete och att skapa något. Får lön istället och får ingen del i arbetsprodukten. Detta ger konsekvenser. Det som istället blir målet i livet när meningen i arbetet reduceras bort blir fritiden.

Symbolisk interaktionism Max weber (1864-1920) Kan inte studera samhället objektivt då det byggs på människans handlingar. En människas handlingar baseras på värderingar hur saker och ting är och löses på bästa sätt, dessa värderingar skiljer sig åt mellan samhällen och tider. Kan variera från individ till individ. Sociologi är ett ämne där man använder sig av subjektiva tolkningar och endast förståelse. Människors idéer, värderingar och motivation den stora drivkraften bakom förändringar och som avgjorde hur samhället såg ut. Människans tankar och idéer utvecklade och påverkade samhället. Mänskligt handlande formade samhället.

Symbolisk interaktionism Rationalitetens järnbur (allt rationaliseras och avmystificeras, inget utrymme för gud): Förr styrdes våra tankar av religion och vidskepelse men ett förnuftigt samhälle styrs det av det rationella tänkandet – sätter förnuft och rationalitet framför känsla och sentimentalitet. Rationella människan planerar sitt liv i minsta detalj, för att göra det praktiskt eller vinstgivande som möjligt. Risk att förlora vår livsgnista och göra oss till omänskliga känslokalla maskiner. Den moderna människan: ”specialist utan ande, njutningsmänniska utan hjärta” Verstehen: att söka förståelse genom att undersöka de personliga förhållandena - meningen med människors handlande skulle sökas genom att förstå vad de gjorde (förståelseinriktad förklaring). Leta efter problem bland människorna och undersöka hur de handlar. Den sociala handlingen ligger till grund för samhällsstrukturen. Tex midsommar och dansa smågrodorna (denna handling blir först begriplig när vi förstår oss på kulturen och traditionen i samhället).

Olika teorier att se på samhället Funktionalism: Varje del har en funktion i samhällskroppen. Världen kan jämföras med en människokropp där alla organen måste samverka för att skapa en helhet. Allt har en funktion: Samhället en helhet där varje person och skeende har sin funktion. Konfliktteorier: Missnöje – konflikt – förändring Symbolisk interaktionism: Förstå människors handling och nära samspel tex:. Symbol – nåt som representerar nåt annat. Tex en stol är det jag sitter på. Är så för alla – vi delar kunskapen – har ett gemensamt språk med gemensamma symboler. Vi använder symboler för att kommunicera. För att kunna interagera tillsammans meningsfullt måste vi ha en gemensam uppsättning symboler – kan vara språk, bilder, kroppsspråk, logotyper, ljud. Måste ha gemensam förståelse (ingen mening jag drar en skämt om vin diesel om ingen vet vem han är). Vi lär oss symbolerna i samhället.