Professor emerita i psykiatri vid institutionen för kliniska vetenskaper, sjukhus.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HÖK DEPRESSION Psykiatrin har ett eget vårdprogram för depression och ångest – gäller samtliga mottagningar och avdelningar inom vuxenpsykatrin i Norrbotten.
Advertisements

”Biblioteket hjälper mig att komma in i samhället” En studie av asylsökandes kännedom om, användning av och förväntningar på Stockholmregionens bibliotek.
Konstruktiv bildkritik Källor: fotosidan.se Facebookgruppen Street Photography- Sweden Elevarbeten Kärrtorps gymnasium Tack till fotograferna som givit.
Föräldrar Trappan – PHC Ungdom. Varför har vi denna presentation? - Det finns många fel-/missuppfattningar om vad det betyder att bli/vara hockeyföräldrar.
Diagnoskännedom KUR-projektet Södertörn Christian Johansson Specialist i psykiatri.
Pedagogik för framtiden Hur lär vi oss i olika åldrar? Hur kan vi skapa bra förutsättningar för inlärning? Minnet – repetition Olika inlärningsstilar och.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.
Depression Mars Depression Epidemiologi Symptom Behandling.
Process - MMR Dagens tema, , Förnamn Efternamn.
Toppning vs. Nivåindelning IK Zenith F02 Per-Olof Johansson.
Coachande ledarskap. Övning coachande ledarskap Ta reda på saker du inte vet om din kollega genom att ställa slutna frågor, ja och nej-frågor Ta reda.
Nedstämdhet Verktyg för ett nytt tankesätt. Innehåll Tillfällig eller allmän nedstämdhet Känslor och nom Kartlägg problemet Tankespöken Att hjälpa andra.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Förbättra kunskapsläget.
TRIVSELREGLER VALLENS IF F98 I omklädningsrummet :  Att alla sänker ljudnivån.  Att alla skall få en plats att byta om på.  Att alla håller ordning.
Barn och ungdomars utveckling
Vårdsamordnare psykisk ohälsa
Fil.Mag, med lic. doktorand Sahlgrenska Academy
NSFs landskonferanse i veiledning 2017 Drammen
Hälsofrämjande insatser inom socialpsykiatri
Så möter vi behovet av kris –och traumastöd i Sörmland
De sju intelligenserna
7 frågor Ett verktyg för att göra en tydlig, fullständig och specifik beskrivning av ett problem.
FRÅN MEDBEROENDE TILL MEDMÄNNISKA
Konsten att läsa sakprosa
P-05 Föräldramöte
BEMÖTANDE - inledning Bästa Heby = utveckla och säkerställa god kvalitet inom kommunens alla verksamheter. Målbild – vem är vi till för? Detta är ett stödmaterial.
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Att bemöta och bli bemött
Bakgrund En del av psykiatrireformen
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Vi är varandras lärmiljö
Steg för livet
Hälsofrämjande arbete
Fysiskt tvång - fasthållningar
Att leva med……. Här presenterar du dig. ”Vem är jag å vad gör jag här hos er?”
Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri
Ångestenheten Psykiatri Nordväst
Träff 10 Välkomna!.
Uppföljningen av Om mig 2016: Psykisk ohälsa Albin Sjöberg Skrivet av: Amanda Ramidh & Narek Habo
Deplyftet – journalkoll 2014 års journaler
Barn – och ungdomspsykiatriska kliniken
Standardiserat vårdförlopp Peniscancer
Puberteten Vad är det för något..?
Psykisk ohälsa – Ett sjukdomstillstånd eller en del av livet?
DEPRESSION Vanliga tillstånd Risken att insjukna 20% för män Risken att insjukna 40% för kvinnor C:a 15% av personer över 65 år drabbas av depression Samband.
Elliot Dahl Maria Karlsson.
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
Din säkerhet på sjukhus
Om du har mat i kylen, Kläder att ta på dig, tak över huvudet och en säng att sova i ... Då är du rikare än 75% av världens folk.
Branschrådet för spårväg och tunnelbana den 17 maj 2018
STUDENTSTÖDET Ger studierelaterat stöd till studenter med psykiska eller neuropsykiatriska funktionshinder som läser vid Uppsala Universitet
Ett fel på kvinnor.
- Att vara personlig och beröra
-från tanke till handling
Källkritik och historiska källor
Mensutmaningen.se MENS a.
Roy Brander Eva Wendt Jarinja Thelestam Mark Jan Halling.
Ersättningskollen.
Exempel på patienter som ingår i vårdgarantin
Margareth Jeppson Jarinja Thelestam Mark Jan Halling Eva Wendt.
Ta hand om dig själv.
Tips för det praktiska ledarskapet
Presentation Rickard Pettersson Pappa, pedagog, regionalt skyddsombud, särbo, analytisk, skäggig och mycket mer. Något jag inte är: Bipolär, begreppet.
Depression ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Akut cystit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning.
Återkoppling.
Vet du egentligen vad dina föräldrar vill?
Hjälp, vad skall jag göra…
Helig Ande.
Presentationens avskrift:

Professor emerita i psykiatri vid institutionen för kliniska vetenskaper, sjukhus

MADRS Montgomery Åsberg Depression Rating Scale Skattningen bör baseras på en flexibel klinisk intervju. Patienten uppmanas till en början att med egna ord beskriva sitt tillstånd. Därefter kan intervjuaren ställa frågor, till en början öppet formulerade och efter hand mer specifika för att belysa de rapporterade variabler som inte blivit tillfredsställande täckta.

MADRS 1. Nedstämdhet 2. Sänkt grundstämning 3. Ångestkänslor 4. Minskad nattsömn 5. Minskad aptit 6. Koncentrationssvårigheter 7. Initiativlöshet 8. Minskat känslomässigt engagemang 9. Depressivt tankeinnehåll 10. Livsleda och självmordstankar

MADRS > 10 poäng kan man misstänka depression! 0-10 Ingen depression Mild depression >21 Indikerar hög sannolikhet för egentlig depression

DSM-IV-kriterier för poststroke depression (förkortade och reviderad för stroke) För en egentlig depression (major) krävs minst fem av följande symtom. Minst ett av de två första symtomen (kardinalsymtom) måste föreligga. Vid stroke bortser vi från tidskriteriet och att det inte får finnas någon somatisk orsak.

Minst ett av dessa symtom måste föreligga: 1. Nedstämdhet under större delen av dagen, så gott som dagligen, vilket bekräftas antingen av personen själv (t ex känner sig ledsen och tom) eller andra (t ex ser ut att vilja gråta). 2. Klart minskat intresse för eller minskad glädje av alla, eller nästan alla, aktiviteter under större delen av dagen, så gott som dagligen (vilket bekräftas av personen själv eller andra). 3. Betydande viktnedgång (utan att avsiktligt banta) eller viktuppgång (t ex mer än 5-procentig förändring av kroppsvikten under en månad), eller minskad alternativt ökad aptit nästan dagligen. ☐ Ja ☐ Nej 4. Sömnstörning (för lite eller för mycket sömn nästan varje natt). ☐ Ja ☐ Nej 5. Psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (observerbar för omgivningen och inte enbart en subjektiv upplevelse av rastlöshet eller tröghet). ☐ Ja ☐ Nej 6. Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen. ☐ Ja ☐ Nej 7. Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (vilka kan ha vanföreställningskaraktär) nästan dagligen (inte enbart självförebråelser eller skuldkänslor över att vara sjuk). ☐ Ja ☐ Nej 8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet så gott som dagligen (vilket bekräftas av personen själv eller andra). ☐ Ja ☐ Nej 9. Återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö), återkommande självmordstankar utan någon särskild plan, gjort självmordsförsök eller har planerat för självmord. ☐ Ja ☐ Nej

3. Betydande viktnedgång (utan att avsiktligt banta) eller viktuppgång (t ex mer än 5- procentig förändring av kroppsvikten under en månad), eller minskad alternativt ökad aptit nästan dagligen. 4. Sömnstörning (för lite eller för mycket sömn nästan varje natt). 5. Psykomotorisk agitation eller hämning så gott som dagligen (observerbar för omgivningen och inte enbart en subjektiv upplevelse av rastlöshet eller tröghet). 6. Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen. 7. Känslor av värdelöshet eller överdrivna eller obefogade skuldkänslor (vilka kan ha vanföreställningskaraktär) nästan dagligen (inte enbart självförebråelser eller skuldkänslor över att vara sjuk). 8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet så gott som dagligen (vilket bekräftas av personen själv eller andra). 9. Återkommande tankar på döden (inte enbart rädsla för att dö), återkommande självmordstankar utan någon särskild plan, gjort

Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden Symtomen beror inte på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t ex missbruksdrog, medicinering) eller av somatisk sjukdom/skada Symtomen förklaras inte bättre med sorgreaktion, d v s att den depressiva symtomatologin har varat längre än två månader efter närståendes bortgång

Emotionalism Vid post-stroke-tillstånd och även demenssyndrom kan blödighet/ affektiv inkontinens = emotionalism (okontrollerade plötsliga känsloreaktioner) förekomma, även utan tydlig depressionsdiagnos. Antidepressiva läkemedel även kan dämpa dessa besvär

EMOTIONALISM I. Diagnos: Föreligger / föreligger inte (ringa in det som är relevant) II. a. Skattning, av symtomets utpräglingsgrad Svårighetsgrad 1. Normaltillstånd 2. Gränsfall 3. Mild 4. Måttlig 5. Uttalad 6. Svår 7. Bland de mest uttalade fallen av emotionalism (som jag har bedömt) II.b. Hur frekvent och långvarigt uppträder symtomet: Hur många omgångar per cirka 15 minuter överväldigas patienten av sin okontrollerbara gråt eller skratt. min……………… Påverkar tillståndet möjligheten för patienten att föra ett vanligt samtal (ringa in tillämpligt) Ja Nej III. Eventuellt övrigt att notera:…………………………

EFFECTS-TEAMET PÅ RESA