Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 ADAD- En strukturerad intervju för ungdomar Syftar till att ge en bred bild av den unges.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samborådet Emina Redzematovic. Samborådet 2. Coach/vägledare kartläggning Motivationssamtal Bedömning Upprättande av handlingsplan Planera insats Följa.
Advertisements

UPPFÖLJNING I KOMMUNERNA 10 MARS Agenda Syfte Process och målgrupp Rapportering Summering.
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
ASI (Addiction Severity Index) Beslut på bättre grunder En systematisk intervjumetod för vuxna personer med missbruks- och beroendeproblematik.
Våldsbejakande extremism - en beskrivning av Nacka kommuns strategi Jan Landström Säkerhetssamordnare i Nacka kommun Jan Landström.
ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.
Vuxna med utvecklingsstörning och svåra beteendeproblem.
Regiongemensam elevenkät 2016 Skolrapport Öjersjö Brunns skola ÅK5.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Förbättra kunskapsläget.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Sektionen för vård och socialtjänst1 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner.
Färdiga e-tjänster för att effektivisera er hantering kring ENSAMKOMMANDE BARN Under 2015 kom ensamkommande barn och unga till Sverige för att söka.
Folkhälsa - Minskad psykisk ohälsa bland unga kvinnor år
ELEVHÄLSAN PÅ ALZAHRAÀ AKADEMI
regeringen. se/rattsdokument/proposition/2017/02/prop
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Välkommen! Evamaria.
Syftet med ASI och UBÅT är att bidra till en kunskapsbaserad lokal missbruksvård
Människokännedom.
Länsgemensam ledning i samverkan
Tandvårdsstöd - en god tandhälsa är livskvalité
Syftet med ASI och UBÅT är att bidra till en kunskapsbaserad lokal missbruksvård
Syftet med ASI och UBÅT är att bidra till en kunskapsbaserad lokal missbruksvård
Klassifikation av vårdåtgärder
Barns Röst Vi arbetar för och med: Barn med NPF år. Vi riktar oss också till: Vårdgivare och föräldrar Vi samarbetar med: KIND och Habilitering &
Samordnad Individuell Plan - Hur enkelt kan det bli?
Nya föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2016
Nätverk för lärare på fritidshem
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
Verksamhetsplan 2015 Mål med verksamhetsplanen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Tillsyn förskola, pedagogisk omsorg
Barn och ungas delaktighet
Elliot Dahl Maria Karlsson.
Uppföljning folkhögskola
Hur kan vi följa psykisk hälsa bland barn och unga i Jönköpings län?
Samordnad vård och omsorgsplanering
Ett samarbete mellan biologi, BILD och idrott och hälsa
Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet
Avdelningen för vård och omsorg
En demensstrategi för Sverige – hur jobbar vi vidare?
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Regiongemensam elevenkät 2016
Regiongemensam elevenkät 2018
Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Regiongemensam elevenkät 2016
Stockholmsenkäten Elevernas svar – till nytta för många!
Systematiskt kvalitetsarbete
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Nationella riktlinjer
Verksamhetsberättelse IFO 2017
Insatser i öppenvården för att förebygga ungdomars återfall i brott
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Regiongemensam elevenkät 2016
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Hur gör vi nu tillsammans på skolan med praktiska test?
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Barnrättsperspektiv inom socialtjänsten
Hållbar utveckling måste vara
Nämndernas/styrelsernas utvärdering av arbetet med budget 2005
Barnkonventionen och barnrättslagen
Primärvårdens hälsoenhet
Tilläggsbelopp 2019 Maria Fällman
Feber hos barn Hälsa i Sverige
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Presentationens avskrift:

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 ADAD- En strukturerad intervju för ungdomar Syftar till att ge en bred bild av den unges aktuella situation och aktuell problematik

Utvärderingsmodell 2 InskrivningUtskrivningUppföljning 9 livsområden Utskrivningsintervjun har fokus på den unges upplevelse av vistelse, hjälp och insatser

ADAD:s nio livsområden Fysisk hälsa Skola Arbete Fritid/Vänner Familj Samt ett område som ger en bakgrundsbeskrivning 3 Psykisk hälsa Brottslighet Alkohol Narkotika

ADAD idag 2009 SiS, Statens institutionsstyrelse ansvarar för förvaltning och utveckling av ADAD. Administrativa frågor samt bakgrundsfrågor kan anpassas till egen verksamhet. ADAD kommer att kunna laddas ned från SiS hemsida, (ej helt klart idagsläget 06/09 ) 4

Statens institutionsstyrelse SiS bildades 1994, då betonades starkt att forskning, utveckling och utvärdering skulle vara centrala delar i myndighetens arbete Systematisk klientdokumentation och uppföljning var viktigt för att utveckla kunskapsbaserad vård. SiS sökte instrument för detta område och hittade ADAD 5

ADAD Adolescent Drug Abuse Diagnosis Utvecklat av Dr Alfred Friedman och Arlene Terras vid Belmont Hospital i Philadelphia 1989 (Friedman & Utada 1989) Har anpassats från den amerikanska versionen till svenska förhållanden och till SiS:s verksamhet 6

Addiction Severity Index -ASI ADAD:s konstruktion liknar ASI med klient- intervjuarskattningar. ADAD är utvecklat och anpassat för ungdomar och omfattar nio områden, ASI sju. 7

ADAD-intervjuns syften För ungdomarna : - Öka ungdomarnas delaktighet i vården - Utgöra en del av underlaget för utredning och behandlingsplanering För institutionerna : - Underlag för beskrivning av institutionernas verksamhet och målgrupp, t ex verksamhetsplanering, verksamhetsbeskrivning, verksamhetsberättelse, nyckeltal - Utveckling av behandlingsarbetet - Del av utredning, bedömning och behandlingsplanering På nationell organisatorisk nivå : - Underlag för att beskriva SiS:s målgrupp och utveckling över tid - Underlag för uppföljning, utvärdering och verksamhetsplanering, t ex årsredovisning och kvalitetsrapporter. - Forskning 8

Viktiga förutsättningar När SiS sökte ett klientdokumentationssystem var det fyra följande punkter som var viktiga: Dokumentationssystemet genomförs med befintliga personalresurser, intervjun ses som en resurs och ett användbart material på olika nivåer. ADAD ska ge en bred bild av den unges aktuella situation, för att behandling ska ge resultat- rikta insatser mot flera problemområden (Andreassen, 2003). 9

Forts. Information hämtas direkt från ungdomarna. Vilket tillgodoser FN:s konvention om barns rättigheter Instrumentet ska vara utprovat och testat. ADAD används till forskning och utvärdering 10

Delaktighet Viktigt för rättsäkerheten att alla kommer till tals ADAD en del i underlaget för utvärdering och metodutveckling Behandlingsplanering, återkoppling, samtal, uppföljning med ungdomarna 11

Information från ADAD Den unges svar på frågor inom de nio frågeområdena ca 150 frågor med underfrågor Den unges skattning av problem Den unges skattning av hjälpbehov Intervjuarens skattning av behandlingsbehov 12

Implementeringsfasen i SiS Förarbete, översättning av intervju - Pilotstudie på sju institutioner Utvärderingsansvariga utses - Första ADAD-konferensen - Intervjuarutbildningen börjar ADAD-inskrivningsintervju på alla institutioner - Manual, anvisningar och utbildningsmaterial klara 13

forts implementeringsfasen Utskrivningsintervju införs - Utveckling av datorstöd påbörjas Datorstöd för inskrivningsintervju klar - Uppföljningsintervjuer påbörjas Datorstöd för utskrivning och uppföljning Statisktikmodul implementeras 14

Manualen finns som stöd: Allmänna riktlinjer för ADAD-intervju - Introduktion till den unge - Kodning och skattning Manual för intervjufrågor - Kommentarer till vissa enskilda frågor Bilagor - Yrkeskod - Kritiska frågor och uppföljningsfrågor 15

ADAD:s 3 delar och intervjuaren ansvarar för att dessa tre blir gjorda 1.Intervju med ungdomen 2.Skattning av intervjun 3.Återkoppling tillsammans den unge 16

Allmänna riktlinjer Intervjun bör: - Ske inom en vecka efter ankomst till behandlingshem/tidigt vid öppenvårdskontakt - Ske efter att den unge har informerats - Genomföras vid ett och samma tillfälle - Ske i lugn och avskild miljö tar mellan 45 – 120 minuter att göra 17

Kort om intervjun Inom varje område finns det frågor om de 30 senaste dagarna. När klienten är i normal miljö: - Räkna senaste 30 dagar innan intervjun Om klienten är i sluten miljö vid intervjutillfället: - Räkna de 30 dagarna innan klienten kom till sluten miljö 18

Kommentarfältet Finns i slutet av varje avsnitt Om information som är viktig för att förstå den unge eller intervjun framkommer, notera det i kommentarfältet Extra information av betydelse för intervjuarskattningen ska noteras och förklaras 19

Den unges skattning -Hur oroad eller besvärad har du varit de senaste 30 dagarna över problem med…. -Hur viktigt är det för dig nu att få hjälp för…. De två skattningsfrågorna återkommer efter varje livsområde. Svarsalternativ är: inte alls, lite, ganska mycket, mycket 20

Intervjuarskattning En skattning huruvida någon form av behandling är nödvändig, oberoende av om behandling finns att tillgå eller överhuvudtaget existerar En kombination av ”objektiv” och ”subjektiv” information 21

Intervjuskattning (IS) IS ger en summering av den unges problem vid inskrivning IS kan användas för: - Behandlingsplanering - Utredning - Feedback - Statistik 22

Intervjuarskattning Spridning = Inga reella problem 9 = Avsevärda/utomordentliga problem Intervjuaren bedömer problemets allvarlighetsgrad utifrån strikta regler 23

24