Kultur s.69-73.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

Livsåskådning och religion
Världsreligioner – Ni ska känna till:
Lgr11 Ny läroplan, inklusive nya kursplaner
Musik & kommunikation 50p.
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Mål och betygskriterier
Vikten av ett tungt kulturbegrepp
Vad är identitet?.
Varför tror människor.
Människan – x:et i skapelsens ekvation Människan är genetiskt relativt oprogrammerad i jämförelse med andra arter. Människan är genetiskt relativt oprogrammerad.
Några av antropologins karaktärsdrag
Vilken roll spelar religion i ett samhälle?
Ta ställning och handla!
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
Modul 7 Kulturell medvetenhet
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Nationalitet och etnicitet
KEPS att lära sig ur flera perspektiv
Värdemigrationsprocesser i teorin – en resa i tid och rum Av Lise-Lotte Gustafsson & Olof Franck 1 december 2008 Sverige i Europa, Europa i världen Interkulturell.
Världsmusik Musik från hela världen!
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Samhällets ojämlikhet
Vad är identitet?.
Genus Manligt & kvinnligt.
Politisk Geografi.
Islam Den sista av de tre systerreligionerna. Detta är alltså den yngsta av de tre religionerna.
Kommunikation.
Klass strukturen.
Engelbrektskolans fritidshem Blå, Gul, Grön, Grå & Röd avdelning Årskurs F- 6.
ETNICITET SOM STRUKTUR Kap 6. RAS-BEGREPPET Människor kategoriserar – en av kategorierna har historiskt sett varit Ras – att dela in människan i olika.
KLASS SOM STRUKTUR Kap 5. Vilka typ av levnadsmönster finns det i samhället? Hur lever olika människor? Lever vi alla på samma sätt? Klasskillnader –
GLOBALISERINGEN. VAD INNEBÄR GLOBALISERINGEN?  En av orsakerna bakom förändringar i dagens samhälle (men som hållit på länge)  Är den process som innebär.
Från början var det kanske så här! Vet ni då inte att alla vi som har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta in i hans död? Genom dopet har.
Vardagsrasism Inklusive etnocentrism. Etnocentrism betyder att man bedömer främmande kulturer med sin egen måttstock och att man placerar de egna kulturella.
Segregering - integrering. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Talspråk - kommunikation.  Språk är “ett mänskligt system för kommunikation”.  I talande språksystem skapar man mentala symboler (tänker i bilder) som.
SEGREGERING - INTEGRATION. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
KULTUR Som struktur. VAD ÄR KULTUR? Kultur: en sammansättning av normer, värderingar, traditioner, föreställningar som håller samman en viss grupp. Två.
Vad är historiebruk för spännande?. – Historiebruk handlar om hur vi använder (brukar) historia i samhället i olika sammanhang och för olika syften. –
Kommunikation Tove Phillips 2011.
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Välkomna till styrd helpdesk
Textlösa bilderböcker
Inkludering eller exkludering?
Svenska som andraspråk 3
Kultur s
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Förändrad kunskapssyn Olika tekniker
Sociologi Introduktion.
Ungdomskulturer 100 p Introduktion.
En kort introduktion Göran Brante
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Bearbetning Odling Bildning
Samhället och individen
hur ska vi bemöta varandra?
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Vad är grupper och roller?
Ideologier.
Geografi / samhällskunskap
Religion och andra livsåskådningar
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas Thomas Smith
Individen och samhället
Uttryck i slöjd Centralt innehåll:
Religion.
Kulturkrockar och kulturmöten
Individ och Identitet.
Presentationens avskrift:

Kultur s.69-73

Vad är kultur? Kultur: en sammansättning av normer, värderingar, traditioner, föreställningar som håller samman en viss grupp. Två betydelser: kulturyttring och antropologiskt begrepp Kulturyttringar: Såsom musik, film, teater (estetisk verksamhet). Det finns en måttstock på vad som anses vara fint inom kulturen. Denna del brukar delas in i finkultur och populärkultur (är föränderligt) Finkultur: anses vara den finare delen, såsom opera är finare än Lady gaga, eller att läsa en bok med dikter istället för serietidning. Populärkultur: tex film, även inom populärkultur kan det finnas positioneringar – att det ena är bättre än det andra tex Morrissey bättre än per Gessle. ”antropologiskt kulturbegrepp” (antropologi är läran om människan som samhällsvarelse): människans levnadsmönster – hur vi lever och agerar. Kultur innebär då våra traditioner, sätt och tänka och leva.

Hur något ”kulturellt” skapas individer och grupper uppfattar och tolkar kultur på olika vis För att något skall bli kulturellt krävs en process där mening skapas hos betraktaren. Denna mening, hos det kulturella objektet, påverkas av faktorer såsom inom vilka situationer som objektet visas, tex var en pjäs spelas, upp, vilka skådespelare osv, inklusive betraktarens egen situation med egna erfarenheter, bakgrund och smak Objektet måste alltså skapas och konsumeras Den menings som skapas påverkas av samtiden och skiljer sig från individ till individ

Vad är kultur? - antropologiska kulturbegreppet Kultur: normer, värderingar, traditioner, seder Olika kulturer definieras genom att de delar samma värderingar, sätt att se på världen, sätt att prata, sätt att bete sig, sätt att klä sig – att ha gemensamma koder. Kultur är föränderlig, vissa snabbt och vissa förblir oförändrade. Beroende på deras kontakt med resten av världen. Vissa har tagit till sig moderna kulturyttringar såsom användandet av en dator eller mobil. I en kultur ryms flera kulturer: Gruppkulturer/delkultur: kulturella yttringar som delas av en viss samhällsgrupp, tex familj, kompisar, yrke, hobby Gruppkultur kallas ibland subkultur: ofta en negativ klang, de som motsätter sig samhället, tex inom den svenska kulturen ryms hårdrockskulturen. Vi ser hur kulturer samexisterar i samhället, men ibland blir det kulturkrock när värderingarna inom olika kulturer kolliderar.

Samhörighetsmarkörer - gruppkulturer Vi visar ofta vilka vi är som individer genom vår kulturella smak (positionerar oss som individer) – söker tillhörighet genom kultur – tex hårdrockaren visar sin personlighet genom musiken och kulturen som hör därtill och tex ha långt hår och nitbälte, eller golfaren. Kultur är viktigt för oss som markör för att visa vilka vi är Hur gruppen uttrycker sig stilmässigt Symboler: markerar gruppgränsen, tex, stil, kläder, språkbruk, jargong, slang, hur man för sig osv. Stärker gemenskapen inom gruppen Ritualer: fungerar som förstärkare av samhörigheten och avståndstagande till andra grupper, tex vissa aktiviteter gruppen gör i vissa sammanhang. Exempel på ritualer: Initieringsrit, att införlivas i gruppen, eller underhållsriter där man upprätthåller gemenskapen, tex i form av att dricka alkohol tillsammans

Kulturens funktion Kulturens funktion för individen, gruppen och samhället: En manual för hur individen skall leva, skapar trygghet Bidrar till identitetsutveckling och var jag hör hemma Skapar gemenskap inom gruppen eller samhället Skapar underlag för social kontroll, gruppens medlemmar har kontroll på varandra så att vi alla följer normerna.

Samhällskultur Vi omges och är del av många kulturer däribland samhällskultur – i vårt fall en svensk samhällskultur som påverkar vårt liv här och nu. Samhällskulturen påverkar ett antal olika kulturella punkter: Välfärd? Finns det stora klasskillnader? Hur samhället är utformat politiskt och maktmässigt Värderingar som är allmänt vedertagna tex hur man ser på jämställdhet eller barnaga, eller tolerant syn på invandring Vilka sociala normer som styr beteende Hur vi kommunicerar, tex språk eller kroppsspråk Hur vi lever våra liv, vad vi äter och gör på fritiden, tex om vi dricker alkohol? Vilka traditioner vi har, tex fira jul? Går tiol moské? Vilken musik vi lyssnar på, vad vi dansar för danser och hur vi bygger och inreder våra bostäder?

Samhällskulturen, en del utav en större helhet Övre skiktet – västerländskt kultur – delas med andra västerländska samhällen tex västra Europa, USA, Canada osv. Delvis sammanlänkad med den västerländska kulturen är den europeiska kulturen – här finns allt som binder samman länderna i Europa, delar ofta gemensam historia, handel, samarbeten, krig. Ländernas kultur har färgat av sig på varandra Den nyare delen av den europeiska kulturen är EU-kulturen, till stor del dikterad av EUs makthavare och bidrar till formandet av normer och värderingar genom gemensam lagstiftning. Svensk samhällskultur (befinner oss i Sverige), en nation med gränser, med ett specifikt politiskt system som påverkar våra levnadsvillkor och ar traditioner unika för Sverige. Skikt i samhällskulturen som står oss närmast är vårt närsamhälle. utgörs av en kommun, bostadsort, en stad, stadsdel, eller grannskap. Samhällskulturen på Södermalm i Stockholm skiljer sig åt från en samhällskultur i Blekinge. I alla samhällen finns det mängder av gruppkulturer, tex familjen, kompisgruppen, religiös grupp, etnisk grupp, politisk grupp, yrkesgrupp, hobby/intressegrupp

Västerländsk samhällskultur Europeisk samhällskultur EU-samhällskultur Svensk samhällskultur Närsamhällets kultur DU gruppkulturer

Övning: det personliga bagaget Hur påverkas ni och er identitet av kultur? (halv A4), rita en gubbe i mitten och sedan fylla i runt vilka kulturer ni tillhör. Sedan skall ni under varje kultur skriva några ord som beskriver på vilket sätt kulturen har påverkat er. Det kan handla om allt ifrån levnadsvanor, värderingar och fritidssysselsättning till musiksmak, klädstil och matvanor. Hur ser ert kulturella porträtt ut? Läxa: s.35-47

Kommunikation High-context culture Low-context culture Det osagda är bärare av innebörder. Säger inte det man menar rakt ut, utan det som inte sägs betyder lika mycket. Stor del av innebörden är inbäddad i situationen (kontexten) Uttrycker man sig med få ord Mottagaren vet vad man menar, eftersom man på många sätt tänker likadant. Tex asien (Japan), afrika, sydamerika Man förväntas säga vad man menar, helst så tydligt och med så många ord som möjligt. Innebörden av det sagda är viktigast Formuleringar och ordval viktigt Man förlitar sig på det som sägs – har direkta förklaringar Tex sverige, USA, storbrittanien,