Att arbeta med skolans värdegrundsfrågor Dahlkwist 2013.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Skola och arbetsliv i samverkan
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Den svenska förskolan.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Exempel utifrån ett antal målområden
Skolornas arbete med demokrati och värdegrund
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
SET Social Emotionell Träning
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Strömslundsskolans Värdegrund.
Demokrati och hur Sverige styrs
Demokrati på skolgården och i klassrummet
Hur socialt anpassa barn med ADHD ? Konsekvenspedagogik
Information till föräldrar Madenskolan Hösten 2014
Föräldramöte Ht
Skyldigheter och rättigheter i skolan
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
Värdegrunden Copyright Niklas Josefsson.
Harriet Borg Unander Leg psykolog
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Bör staten styra skolan?
Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale|Alingsås|Göteborg|Härryda|Kungsbacka|Kungälv|Lerum|LillaEdet|Mölndal|Partille|Stenungsund|Tjörn|Öckerö Elevdemokrati.
Demokratibegreppet Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skolans uppgift är att låta varje elev finna sin unika egenart och därigenom.
Elevdemokrati i praktiken
1 Inför den skolförlagda utbildningen. ”Den nya gymnasieskolan i ljuset av en reform”
LGR 11 Innehåll 1. Skolans värdegrund och uppdrag
Kvalitetsgranskning 2010 Christina Lindh & IngBeth Larsson
1 Mångfald Hur leder man en arbetsgrupp som präglas av mångfald ?
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Ifous Små barns lärande APT 22 april 2015
Nämndplan 2015.
Rudboda skolas fritidshem och fritidsklubb
Grupprocesser, inkludering, normer och marginalisering Matts Dahlkwist 2013 Teoretiska grunder och tillämpningar för normskapande, inkludering och skapande.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Inkludering Lizbeth Engström Phd, universitetslektor Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Förälder och ny som ledare. Svensk Idrotts värdegrund Glädje och gemenskap Demokrati och delaktighet Allas rätt att vara med Rent spel.
Föräldraråd Syfte: En möjlighet för föräldrar att medverka i och ha inflytande på skolans verksamhet som helhet Att vara en diskussionspart.
Att arbeta med skolans värdegrundsfrågor Dahlkwist 2013.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
1 KIF:s AFF Black Knights Värderingar
Ulf Blossings 32 levnadsregler för pedagogen, som är viktiga för ett pedagogiskt förhållningssätt. 1.Barns och ungdomars sociala liv i förskola, fritidshem.
HEJ FÖRÄLDRAR! Välkomna till föräldramöte. Madelene Löfgren ◦ Grundskolelärare F-3 ◦ 35 år ◦ Sambo och två barn ◦ Bor på Bokenäset utanför Uddevalla.
Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
-kan visa kunskap om vikten av goda relationer till elev och personal
Skolans samlade värdegrundsarbete
Välkomna till styrd helpdesk
HBTQ-certifiering inom
Emma Arneback Med kränkningen som måttstock – Planerade bemötanden av främlingsfientliga uttryck i gymnasieskolan Emma Arneback
Fritidshem på Knappekulla
Integritet läroplansanalys.
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Sociologi Introduktion.
Välkommen till ett samtal om VÄRDERINGAR
V I S I O N Bättre, Starkare och Roligare Sigtuna IF Fotboll
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2016
Samhället och individen
Värdedokument Uddens Förskola rev. Aug. 2017
Förälder och ny som ledare
VÄRDEGRUND/ SÄKERHET/ BEMÖTANDE
Vad innebär ett mål för lärande eller utveckling
Utveckling och lärande
Samverkansråd
Digitalisering av kvalitetsledning och kvalitetsuppföljning
Presentationens avskrift:

Att arbeta med skolans värdegrundsfrågor Dahlkwist 2013

Värdegrundsfrågorna – delområden 1. Demokrati och mänskliga rättigheter 2. Fostran till tolerans 3. Etiska frågor i det sociala mediesamhället 4. Självbild, social kompetens och vardagsrelationer 5. Mobbning, diskriminering och kränkande beteende 6. Normer och regler i skolmiljön 7. Könsmaktfrågor 8. Etik, lag och rätt 9. Global solidaritet, livsstil och hälsa

Vad är värdegrund? Ett riktmärke på stadig grund Eller en moralisk ”ryggrad” för skolans verksamhet

Vad är ett värde? ”I ett allmänt språkbruk och inom filosofi säger man att något är ett värde eller att något har ett värde,. Det som har (positivt) värde, t ex trygghet, är därmed ett värde. Värde tillskrivs företeelser med hjälp av s k värdeomdömen.”. ”En individs grundläggande värderingar brukar benämnas som värdegrund, eftersom dessa bestämmer personens normer och handlingar”.

Skolans värdegrund Begreppet värde och värdegrund definieras enligt följande i nationalencyklopedin(2006): ”I ett allmänt språkbruk och inom filosofi säger man att något är ett värde eller att något har ett värde. Det som har (positivt) värde, t ex trygghet, är därmed ett värde. Värde tillskrivs företeelser med hjälp av s k värdeomdömen.”. ”En individs grundläggande värderingar brukar benämnas som värdegrund, eftersom dessa bestämmer personens normer och handlingar”.

Problematisering av värdegrundsbegreppet ”Genom att räkna upp en rad värden och normer som alla förutsätts vara överens om, kan skolans värdegrund ses som ett försök att skapa normativ stabilitet. Genom att göra vissa värden till grundläggande – och därmed svåra att ifrågasätta – begränsas tillfälligt och i någon mån den strid kring normer som ständigt pågår, både i skolans vardag och i den politiska debatten kring vad skola ska vara.” (Martinsson & Reimers, 2008).

Länk mellan tanke och handling…

Träning i att nyansera/vidga våra seende Du kallar mig färgad? När jag föds är jag svart När jag fryser är jag svart När jag svettas är jag svart När jag mår illa är jag svart När jag dör är jag svart När du föds är du skär När du fryser är du blå När du svettas är du röd När du mår illa är du grön När du dör är du lila -och du kallar mig färgad? Svaleryd, Hjertson: 2012, s. 72)

Normkritiskt förhållningssätt Det är ingen metod utan ett förhållningssätt som handlar om att träna sitt seende, ifrågasätta, bli medveten, förändra normer/beteenden Att inte ta för givet att alla normer är bra för alla i alla sammanhang. Hur bemöter jag andra? Finns det andra sätt jag skulle kunna bemöta på? Vilket innehåll skapar jag i undervisningen? Vad exkluderas? Vilken metod använder jag? Begränsningar?

Toleranspedagogik Tolerans = tolerera, finna sig i, tåla, acceptera -Problem när tolerans uppfattas som välvillighet på de priviligierades villkor … - … och när maktojämlikheten inte problematiseras utan fokus endast är på att mildra dess konsekvenser

Hur är det med våra egna normer och värderingar? Toleransperspektivet (att tolerera framförallt) bidrar till att hålla liv i nuvarande normsystem Vem får egentligen tillträde till fyren på stadig grund, vem lämnas utanför, vem ska agera vakt? Se på dig själv med kritisk blick ? Var går din toleransgräns?

Parallella normskapanden ”Om vi verkligen vill komma åt kränkningar, trakasserier och diskriminering i skolan är det just i normerna vi bör börja. Genom att kritiskt granska hur normer görs och vilka effekter de får, lär vi oss att se vilka normer det är som vi behöver ifrågasätta och förändra för att komma åt att en del elever och lärare marginaliseras i skolan” Martinsson & Reimers (2008). ”Skolans dolda eller osynliga läroplan styr i praktiken mycket av normbildningen, t ex urvalet av frågor som behandlas i undervisningen och därmed vad som anses mer eller mindre viktigt” (Koskinen 1995).

Dubbla värdegrunder Hur samverkar hem och skola? Hur ser kommunikationen ut? Vilka forum? ?Något exempel från din skoltid eller VFU?

Fördomar och generaliseringar Vad är en fördom? Orsaker? Vad är en stereotyp? Orsaker? Vi- och dom-fenomenet? Orsaker? ? Vilka fördomar har du själv? Något exempel? Hur agera gentemot rykten och vandringshistorier?

Historisk utveckling Från auktoritär nationalism till demokrati och globalism Från moralfostran till värdegrundsfostran Från kyrkomakt till sekulärt samhälle Från solidaritet till social kompetens Läroplanerna: Från värdeneutralitet till värderingskonflikter

Fostran idag (Fjellström) 1. Att förbereda eleverna så att de kan leva och verka i samhället, ”normalisering”. Delvis det vi i dagligt tal kallar social kompetens. 2. Individualisering – att eleverna utvecklas till unika individer, något som ibland delvis kan stå i motsättning till föregående delmål. 3. Idealbildande fostran – att förmedla vissa värde- och normprinciper, att forma önskade karaktärsdrag hos eleverna, att vara moraliska förebilder, att skolan formar en medborgerlig identitet hos eleverna.

En icke-konfessionell skola? ”I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell” (LpO 94, Lgr 11). ?Aktuell problematik?

Vem bär ansvaret? ”Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället” Ur Lgr 11

Viktiga framgångsfaktorer i värdegrundsarbetet - Att tid för samtal avsätts och att relationernas betydelse uppmärksammas på alla nivåer med barn, mellan barn och vuxna och mellan de vuxna. - Att kunskapen och kompetensen inom värdegrundsområdet stärks. Värdegrunden är också till stor del en pedagogisk fråga. - Att det finns tydliga mål på alla nivåer som utvärderas. En hög grad av medvetenhet om hur det ser ut i förskolan och skolan, som grund för utvecklingsinsatser. - Att det finns en tydlig och synlig ledning. Organisationen och dess struktur har stor betydelse i sammanhanget. - Att alla vuxna i skolan är ansvariga för vad som händer i skolan. - Att såväl barn som föräldrar engageras och involveras i värdegrundsarbetet. - Att skolan samverkar med och drar nytta av befintlig kunskap i närsamhället. - Utveckla en gemensam värderingsgrund med normer som överensstämmer med det uppdragsmandat som ges i styrdokumenten. - Normgemenskap bland personalen, vilket ger den enskilde trygghet och stöd. Att var och en ”lever som man lär”. - Gemenskap och frihet att avvika. Rätt att ge uttryck för personliga värderingar, frihet från att bli stämplad som ”avvikare”. (Skolverket m fl)

Det är valår - några värdegrundsdilemman 1. Det är valår. Skolan har i vanlig ordning bjudit in representanter för samtliga riksdagspartiernas ungdomsförbund till skolan för att informera. Men nu kräver dessutom både ett parti med klart uttryckta rasistiska åsikter och ett kommunistiskt parti med väpnad revolution på programmet att få delta. De åberopar yttrandefriheten och våra demokratiska rättigheter som skäl att få vara med. Hur bör skolan agera i detta fall? 2. En måndag morgon när du kommer till skolan så står en representant för ett tydligt främlingsfientligt parti i den stora uppehållshallen och delar ut flygblad till de morgontrötta eleverna. Hur bör skolan agera i detta fall? 3. I din egen klass florerar en stor mängd märkliga vandringshistorier av främlingsfientligt och rasistiskt slag. De handlar exempelvis om hur invandrare behandlar sina barn eller hur de inreder sina bostäder. Du har i flera år nu hört olika varianter av dessa skrönor, samtidigt som några är nya för dina öron. Hur bemöter du dessa? Hur bör skolan agera? 4. Några elever har olika nazistiska symboler påsydda på sina kläder och kepsar. Hur bör skolan agera? 5. Du är lärare. Det är valår. Eleverna i din klass vill absolut veta på vilket parti du tänker rösta på. Hur tycker du det är lämpligast att bemöta den frågan? Hur tycker du att läraren ska svara?

Policy vid politisk partimedverkan 1. Skolan är ingen allmän plats. Yttrandefrihet innebär inte någon rätt per automatik för enskilda eller någon grupp att få tillträde till en skola för att där få sprida ett budskap. Det är skolan som bestämmer vem som får vistas där. 2. Rektor kan exempelvis besluta att politiska partier inte ska få vistas på skolan eller där sprida tryckta skrifter. 3. Om skolan beslutar att ett eller flera politiska partier ska få tillträde till skolan för att sprida ett politiskt budskap, måste detta gälla alla partier. 4. Begränsningar av utrymmesskäl eller andra praktiska skäl kan få göras på objektiva grunder, t ex att enbart bjuda in de partier som finns representerade i Sveriges riksdag. 5. Alla partier behöver inte bjudas in samtidigt. 6. Alla partier som inbjuds till skolan ska ges samma förutsättningar, t ex vid arrangemang av bokbord eller affischuppsättning. 7. Ett parti kan inte förvänta sig särbehandling. Om ett parti inte vill debattera i samma sammanhang eller i samma lokal som andra partier, har detta parti ingen rätt att kräva att skolan ska ordna ett särskilt tillfälle för detta. 8. Ett partis politiska åsikter får inte leda till att det av skolan behandlas sämre än andra partier, inte ens om dess åsikter strider mot skolans värdegrund. (Skolverket 2010)

Exempel: Policy för skolavslutningar En skola som väljer att ha skolavslutning i kyrkan riskerar att vissa elever utestängs från gemenskapen vid ett tillfälle som många tycker är viktigt och betydelsefullt. Därför är det viktigt att rektorn, som har ansvaret enligt lag, också har kontroll över avslutningens innehåll och utformning. Alla elever ska kunna känna sig välkomna till avslutningen och föräldrarna ska kunna låta sina barn delta utan att de känner att de blir ensidigt påverkade. Enligt skollagen ska undervisningen i skolan vara icke- konfessionell. Den ska vara saklig och allsidig. Trots det kan en avslutning som hålls i kyrkan vara tillåten. Tonvikten bör då ligga på den gemensamma samvaron och inte på religiösa traditioner.

Plats för egna anteckningar