Självmord i Arktis och bland våra samer Lars Jacobsson Professor emeritus Umeå universitet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
Advertisements

Hälsa och samhälle Samhällets värderingar och syn på hälsa är avgörande för hälso- och sjukvården  Hur mycket resurser läggs ned på hälsovård  Samhällets.
Anna Jonsson Barnsjuksköterska Regional samordnare för Första linjen och En väg in Region Skåne Marie Golsäter Barnsjuksköterska.
HSO Skåne Ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad Finansierat av Arvsfonden De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar DOA.
EBP-cirkel 1 INGEGERD BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
 Stress är en instinktiv försvarsreaktion som alltid funnits hos människan.  Den kan liknas vid att kroppen slår på alarmsystemet.  Stress är i grunden.
SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
U 2015:06 Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Ungas väg in i samhället Inger Ashing – Nationell samordnare unga som varken arbetar eller.
Demografisk utveckling i AC län. En jämförelse mellan år 1982, år 2000 och år 2007 Äldre i AC län
Finansiärer Länsstyrelsen i Södermanland Landstinget Sörmland Kulturrådet Landstinget Stockholm Östsam Integration inom kultursektorn under 11 år. Projektägare.
Funktionshinder och rehabilitering Föreläsning 2 februari 2011 Jörgen Lundälv.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland. Från 1 januari 2010 nya bestämmelser i 2g§ HSL om information, råd och stöd när barn under 18 år är anhöriga.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
Våga prata om psykisk ohälsa!. Hjärnkoll sedan 2009! var Hjärnkoll en nationell kampanj som drevs av Myndigheten för delaktighet, MFD, och Nationell.
Temagrupp Hälsofrämjande arbetsplats 15 mars 2016 Mariette Veideskog HR-strateg, Landstinget i Uppsala län Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program
Fil.Mag, med lic. doktorand Sahlgrenska Academy
Den kommunala hälso- och sjukvården av idag
Avdelningen för vård och omsorg
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Christer Borgfeldt Docent Överläkare Kvinnokliniken Lund SUS
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
HFS - nätverkets vision, framtidsbild och strategi
Nitha Ett Nationellt IT-stöd för händelseanalys och en Kunskapsbank för allvarliga händelser i hälso- och sjukvården NLL har ett lokalt nätverk med representanter.
(antal enkäter = 229, antal svar = 196)
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Likheten förenar Möt Maria Johansson som uppmanar oss att se vad som förenar människor, trots våra olika upplevelser och erfarenheter.
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
Patientlagen ger utökad valmöjlighet
Steg för livet
Rätt stöd i rätt tid på rätt plats!
Sjukvårdsförsäkring – varför och för vem?
Den etiska plattformen: besvarade och obesvarade frågor
Skolan som arena Uppsala
Hur mycket använder ungdomarna olika beroendeframkallande ämnen i Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa? Arbetsmaterial med diskussionsfrågor i klassrummet,
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län
Cristina Mattsson Lundberg Gd-staben
Uppföljningen av Om mig 2016: Psykisk ohälsa Albin Sjöberg Skrivet av: Amanda Ramidh & Narek Habo
Äldre män, musik och psykiskt välbefinnande
Barn och ungas delaktighet
Vårdsamordning Länets invånare ska kunna säga: ”Jag får den vård jag behöver när jag behöver det och där jag behöver det” Presentera mig Vi precis som.
Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program
Workshop Mänskliga rättigheter.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
Utveckling av kliniskt träningscentrum (KTC) i
Brukarrevision för kvalitet i framtiden
Professionsrådet 26 november 2018
Bodens ungdomsmottagning
Suicidpreventiv handlingsplan
Diagnos och delaktighet
Graviditet-förlossning-eftervård-BVC
Nästa steg regionkalmar.se.
Seniorprofessor, Uppsala universitet
Återkoppling- remisshantering av revidering Västbus riktlinjer
Insatser i öppenvården för att förebygga ungdomars återfall i brott
Samverkan mot våld i nära relationer i Jönköpings län
Mänskliga rättigheter -
Framtidens vårdinformationsmiljö Webbutbildning
Hållbar utveckling måste vara
Alkohol och tonåringar För dig som är förälder EN BROSCHYR FRÅN IQ
Ta hand om dig själv.
Modersmålsbaserad hälsokommunikation Folkhälsa och sjukvård
Varför? Nytt sjukdomsmönster - fler lever med långvarig sjukdom
Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket
Det svenska nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Barns och ungas DELAKTIGHET
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

Självmord i Arktis och bland våra samer Lars Jacobsson Professor emeritus Umeå universitet

Arktiskt urfolksperspektiv

Självmord I Arktis Young, T., Revich, B., & Soininen, L. (2015). Suicide in circumpolar regions: an introduction and overview. International Journal Of Circumpolar Health, 74.

Självmord bland urfolken I Arktis “Självmordsepidemier” Obs! Stora skillnader mellan land, folk, regioner, samhällen och internt inom grupperna. Ofta mycket högre risk bland unga – särskilt unga män. “Hårda metoder“ (skjutvapen, hängning) Självmordscluster

Exempel: Inuiter, Nunavut, Canada

Exempel: Nenetser, nordvästra Ryssland Sumarokov YA, Brenn T, Kudryavtsev AV, Nilssen O. Suicides in the indigenous and non-indigenous populations in the Nenets Autonomous Okrug, Northwestern Russia, and associated socio-demographic characteristics. Int J Circumpolar Health. 2014;73:24308

Självmord och prevention bland urfolken I Arktis Kolonisation Ursprungliga samhällsstrukturer har slagits sönder Social utsatthet, sämre hälsa Genusaspekter (männen mindre flexibla I den nya världen?) Preventionsarbete måste vara lokalt förankrat och kultursensitivt

“Aboriginal suicide is different“ (Tatz, 2005) Självmord bland urfolk som uttryck för: vanmakt sorg krav på respekt självbestämmande existentiell tomhet Fokus skiftar: från det individuella till det sociala, kulturella och kontextuella

Age-standardized suicide rates 2012

Male:Female ratio of age- standardized suicide rates, 2012

WHOs huvudbudskap (2014) 1. Självmord skördar stora offer, dör varje år pga självmord 2. Självmord kan förebyggas 3. Begränsa tillgång på självmordsmetoder 4. Hälso- och sjukvården måste ta ett större ansvar 5. Samhället måste engageras

Självmord bland renskötande samer FörekomstMänKvinnor Dalarna, Härjedalen, Jämtland Västerbotten Norrbotten Metoder MänKvinnor Skott Hängning Förgiftning Drunkning Kniv Egen självmordsproblematikSamerIcke samer Tankar om att ta sitt liv Planer på att ta sitt liv 37 % 21 % 24 % 10 %

Processmodellen

Olycksfallsmodellen

”Cry of pain” En modell för suicidalitet (Mark Williams 2001) Suicidalitet som svar på 1. Nederlag; upplevelse av förlust, förödmjukelse, behov av flykt 2. Ingen utväg; upplevelse av att vara fångad – entrapment 3. Ingen räddning; hjälplöshet

Riskfaktorer O Tidigare självmordsförsök O Kön O Ålder O Psykisk sjukdom O Alkohol/droger O Relationsbrott O Tillgång till s-medel O Civilstånd O Familjehistoria O Stressful life events O Personlighet O Skam/skuld O ……….

Att vara ung renskötare innebär så många (omöjliga) drömmar och villkor En kvalitativ studie av upplevelsen av att vara ung manlig renskötare i Sverige av Terje Ruong  Innanför eller utanför ”Vem är jag om jag slutar med renar?”  Frihet/ofrihet ”Det är renen som styr!”  Upplevelser av hot/maktlöshet ”…rädd att behöva bråka…” ”…det blir en gruva oavsett…”  Att vara en bra renskötare ”…spottar i nävarna, ta i lite till, ungefär…”  Relationers betydelse ”…vi skall ju förstå varann både när vi är i skogen och socialt utan att prata…”

Sammanfattning/Åtgärder  Hög stressnivå  Riskbeteende vad gäller alkohol  Förhöjd självmordsrisk i södra Sàmpi  Företagshälsovård för renskötarna  Nätverk av samisk hälsovårdspersonal  Center för samisk hälsa  Folkhälsokoordinatorer länsvis  Arbetsorganisation  Konflikthantering  Könsroller  Alkoholvanor  Självmordsförebyggande arbete  Renbetesrättigheter  Rovdjursspolitik  Nationell plan för samers hälsa